<p><p>I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ”normal”. Det var viktigt för barnen att se normala ut, gå i skolan och träffa kompisar som vanliga barn. Utseendeförändringar var något som fick dem att känna sig fula och oattraktiva och de gjorde allt för att täcka dessa förändringar. Smärta var den främsta fysiska upplevelsen som uppkom i samband med undersökningar, behandlingar och av själva cancersjukdomen.</p><p>Slutsats: Barns upplevelser av att leva med cancer påverkar deras liv inom många olika områden. Det är därför viktigt att ha kunskap om dessa, men även om barns mognad och utvecklingsnivåer, för att på ett bra sätt kunna ge stöd och information på ett sätt så barnen förstår.</p></p>

<p><p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara närstående till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer är en vanligt förekommande sjukdom innebär detta att många människor kommer i kontakt med den på något sätt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förståelsen för familjers upplevelser av denna situation och därigenom bidra till att förebygga vårdlidande. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien, dessa var både kvalitativa och kvantitativa. Fyra teman och ett subtema kunde lyftas fram ur analysen. Följande teman framkom: Familjefunktion, Depression, stress och oro, Förändring av vardagen –<em>Förändrade sociala funktioner </em>och Stöd. Resultatet visade på att cancersjukdomen bidrog till en förändring av familjens funktion, mönster och struktur. Närstående upplevde känslomässig stress och känslor av isolering och försummelse. Familjens inre resurser visade sig vara betydelsefulla för hur de hanterade och anpassade sig till den nya livssituationen. De flesta genomförda studier fokuserar på männens och kvinnornas eller barnens upplevelser av situationen och utforskar inte alla perspektiven, därför bör fortsatt forskning inriktas mot samtliga familjemedlemmars upplevelser.</p></p></p>

<p>Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.</p>

<p>I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.</p>

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. Resultat: Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.

No description available.

I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män. Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut. Vidare visade resultatet att näst intill samtliga av respondenterna uppgav att stödet i karriären varit gott från både partner, chefer och kollegor. Slutligen framkom det att det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av karriär. / The purpose of this investigation is to study how men and women, within the county council of Halland, have perceived their careers or occupation to progress. With this starting point in mind we chose to generate three different inquiries that investigated what obstacles that came in their way, what support they received from their employer as well as if there are any particular differences between men and women’s perceptions of their careers.    We chose to use a qualitative way to gather information by conducting interviews. The chosen selection of people included seven managers working for the county council of Halland, including four women and three men.   Our results conveyed that the respondents experiences of their careers were largely positive and also showed that the path to managerial positions could have various methods. Another outcome was that the respondents had faced both opportunities but also obstacles during their careers. The opportunities arisen were of similar nature, though the obstacles varied from case to case. Furthermore the answers gathered also revealed that the support from partners, managers, and colleges had been of positive nature. Finally the conclusion to be drawn from the investigation was that there are some differences in terms of men’s and women’s perceptions of their careers.

För inte allt så länge sedan hade butiksmiljöer få krav att möta. En butik behövde egentligen bara vara ren och organiserad för att maximera sin försäljning. Idag måste butiksmiljön knytas samman med varumärket och förmedla dess image. Det handlar mycket om att skapa ett varumärke för att konsumenterna ska lägga märke till företaget och produkterna. Vi har uppmärksammat att fler och fler konceptbutiker dyker upp runt om i våra större städer. Detta är ett fenomen som hittills är ganska odokumenterat varpå det fångat vårt intresse. Att gå in i dessa butiker är lika mycket en upplevelse som ren shopping då konceptbutiker är mycket mer än bara en butik. Syftet med denna studie är att med hjälp av fallstudier analysera och beskriva om konceptbutiker kan användas för att stärka och vårda ett företags varumärke. För att studera detta fenomen har vi genomfört intervjuer med fyra olika företag. Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi har samlat in data och ställt denna mot en teoretisk referensram. De centrala slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att en konceptbutik kan påverka alla steg i en varumärkesuppbyggande process. Vi har även funnit att ett företags varumärke kan stärkas genom en konceptbutiks utformning och den image den förmedlar. En annan aspekt som har framkommit är att konceptbutikens placering har en stor påverkan på varumärkets image och hur varumärket uppfattas.

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.