”Kvinnor kan amma, män kan inte” Mäns erfarenhet och upplevelse av amning Sammanfattning Det har visat sig att amningsfrekvensen har minskat i Sverige. Om amning ska fungera är det viktigt att involvera partnern. Partnern har en viktig roll för hur länge kvinnan väljer att amma sitt barn. Trots detta fokuserar vården endast på kvinnan. Syftet med studien är att belysa mäns upplevelse och erfarenhet av amning. Metod för att studera detta ämne gjordes en Kvalitativ intervjustudie. Genom semistrukturella intervjuer har författarna tagit del av mäns erfarenheter och upplevelser av amning. Åtta män intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som metod när resultatet analyserades. Resultat visade att männen upplevde amning som något naturligt och det bästa för barnet. Männen upplevde att det var kvinnan som tagit beslut om att amma och detta sågs som en självklarhet eftersom män inte kan amma. Det framkom att männen känt sig hjälplösa och utanför den närhet som mamma och barn får genom amning. De upplevde att de varit behjälpliga i den mån de kunnat under amningsperioden. De hade funnits där som stöd för kvinnan genom att utföra både praktiska och emotionella moment. Dock framkom att de känt sig oförberedda och att de önskat mer information och stöd från vården. Upplevelsen var att fokus låg på kvinnan. Slutsats För att männen ska bli delaktiga i amningen är det viktigt att på ett tidigt stadie engagera männen i amningsprocessen. Resultatet visar att mäns status behöver höjas när det kommer till amning och deras betydelse måste synliggöras. Nyckelord: Amning, män, partner, upplevelser, erfarenheter

Bakgrund: Musik upptäcktes tidigt vara ett bra redskap att arbeta med iomvårdnaden. Det har visat sig lindra bland annat smärta och agitation hospatienter. Varje år ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Allamänniskor har en relation till musik och med denna studie vill författarna se hurmusik påverkar personer med demens (PMD).Syfte: Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter meddemensdiagnos påverkas av musik.Metod: Nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades,analyserades med inspiration av innehållsanalys och sammanställdes sedan till ettresultatResultat: De flesta vårdare upplevde att musik hade en påverkan påkommunikationen och att initiativ till samtal ökade hos PMD. Känslor som glädje ochlugn infann sig och samspelet mellan vårdare och patient stärktes. Musik ökadegenerellt den sociala interaktionen och upplevdes som en positiv aktivitet där allakunde delta. Vårdare upplevde även att PMD kognition och rörelse stärktes.Konklusion: Musik gav många positiva fördelar hos PMD. Musik är ett enkelthjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan användas på flera olikasätt.

Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Det finns en kunskapsbrist inom vården om diagnostisering och behandling av ångest. Ångest beskrivs som en av Sveriges folksjukdomar och 25 % av befolkningen drabbas någon gång i sitt liv av ångest, som generellt kan innebär ett lidande. Ångest kan bland annat uppkomma i samband med annan sjukdom/sjuklighet, vilket är den sorts ångest som ska behandlas i detta arbete. Ångest kan lindras med fysisk aktivitet, avslappning och psykofarmaka. Det har framkommit att det kan behövas mer kunskap om behandling av ångest. Komplementära och alternativa behandlingar kan ges i form av interaktion med vårdhundar för att minska lidande hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter kan påverkas av mötet med vårdhunden inom den öppna och slutna vården. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studier. En textanalys genomfördes och resultatet delades in i kategorier. Resultat: Ångesten hos majoriteten av patienterna reducerades efter interaktion med vårdhunden, minskningen är dock inte alltid signifikant. Upplevelserna av vårdhunden är bland annat att den skapade distraktion hos patienten i form av lugn, tröst och glädje. Det kan uppstå både negativa och positiva upplevelser hos patienterna vid interaktion med vårdhunden. Slutsats: Trots avsaknad av evidens upplever många patienter att vårdhunden kan minska ångest och bidra till tröst, lugn och glädje. Om vården individanpassas och gör patienten delaktig ökar detta förutsättningen för god hälsa. Den interaktion som sker mellan patient och vårdhund blir därför unik till situationen. Att identifiera patientens individuella behov är viktigt för att personen ska bli sedd och bemött på bästa sätt.

Titel: En förändrad framtid. En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Sjukdomen behandlas med kirurgi, cytostatika och strålning. Kvinnor upplever att deras livsvärld förändras vid en cancerdiagnos. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien baserades av nio kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: förändrad kvinnlighet och sexualitet, livet förändras vid livmoderhalscancer och känna stöd från omgivningen. Dessa kategorier beskriver hur livet förändrades och hur påfrestande detta kunde vara för kvinnan. Behov av stöd från närstående och en individanpassad information var viktigt. Konklusion: Kvinnor upplever förändrad kvinnlighet och sexualitet till följd av behandling mot livmoderhalscancer. Bristande information medför oro och rädsla. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuellt anpassad information som leder till ökat stöd i kvinnornas tillvaro.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Patienter som lider av schizofreni kan i sin sjukdom uppleva symtom i form av bristande verklighetsförankring, misstänksamhet mot människor i sin omgivning och en bristande sjukdomsinsikt. Tillit är ett begrepp som handlar om att ett förtroende byggs mellan människor. Möjligheten att bygga tillit i mötet mellan en patient med bristande sjukdomsinsikt och sjukvårdspersonal, kan vara en utmanande faktor i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tillit i mötet mellan vårdpersonal och patienter med schizofreni i vården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver faktorer som skapar en tillitsfull vårdrelation. Kategorierna beskriver vikten av: kontinuitet och tillgänglighet i vårdförloppet, behov av yrkeskompetens, önskan om att vårdpersonalen är personlig i mötet och att det finns ett balanserat maktförhållande mellan vårdpersonal och patient. Diskussion: En inblick i patientens upplevelse i mötet med vårdpersonal kan hjälpa vårdpersonal att förstå hur patienter med schizofreni upplever tillit till vårdpersonalen. Studien kan leda till en ökad inblick i vikten av att lyssna på patienten, finnas tillgänglig när patienten är i behov av hjälp, ha vetskap om hur maktobalansen påverkar relationen samt vara personlig i bemötandet så att patienten kan lära känna vårdpersonalen på ett personligt plan, i syfte att skapa en tillitsfull relation.

No description available.

<p>Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.</p><p>Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är <em>läraren.</em></p><p>Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren.</p><p>Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.</p>

<p>Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.</p>