Bröstcancer är den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas någon gång i livet. Vissa kvinnor är tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan då välja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att återställa upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgått bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, där majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredställt, behov av stöd, då kvinnorna fick stöd från både familj, vänner och kvinnor som varit i en liknande situation. Kategorin livskvalitet innefattar både skäl att genomgå en rekonstruktion och hur livet blev efter rekonstruktionen samt varför ånger kan uppstå. Den femte kategorin beskrev skillnader mellan äldre och yngres upplevelser, där det framkom att yngre kvinnor bekymrade sig mer för sin kroppsuppfattning än äldre kvinnor. Vidare forskning behövs kring om kvinnor ska erbjudas psykologhjälp i samband med valet om rekonstruktion ska genomföras eller inte.

Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.

It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. The Purpose: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. The Method: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. The Results: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews. The Discussion: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.

Då konkurrensen och antalet butiker har ökat idag, har konsumenten automatiskt fler valmöjligheter av inköpsställe. Ibland bestämmer sig konsumenter för att åka långa sträckor för att besöka och handla i en specifik butik, även då de troligen har mer närliggande butiker de kan välja bland. Vår undersökning inriktar sig på att få klarhet i långdistansköp. Företag kan idag använda sig av sex utvecklade konkurrensmedel för att locka konsumenter till sin butik. Dessa är läge, pris, produkt, service, människor (personal) och kommunikation. Vi har valt att fokusera på dessa i vår uppsats. Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför konsumenter väljer att åka långt för att handla och vilka konkurrensmedel som kan ha betydelse för ett sådant beteende. För att få ett bra underlag till vårt ämne, har vi under vårt arbete har vi använt oss av två undersökningsmetoder. Först valde vi att göra kundintervjuer med 25 stycken konsumenter, för att sedan förstärka upp det med en fokusgruppsintervju. Kundintervjuerna genomfördes med 25 stycken konsumenter på Gekås i Ullared, som representerar ett företag som människor åker långt för att handla i. I fokusgruppsintervjun valde vi att låta vänner och bekanta delta som hade någon erfarenhet av långdistansköp. I båda metoderna låg fokuseringen på att ta reda på vad som låg bakom deras beteende i val av butiker som ligger 15 mil bort eller mer. Frågorna som ställdes var främst baserade på de olika konkurrensmedlen och vilken betydelse de ansåg att dessa hade. Vår undersökning resulterar i att konkurrensmedlen har olika betydelse beroende på vad syftet med besöket är. Olika butiker kan fokusera på olika konkurrensmedel för att nå framgång, då betydelsen av dem varierar. Det handlar helt enkelt om att skapa en unik kombination av alla konkurrensmedel och anpassa dem efter sin målgrupp.

Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för den drabbade patienten utan även för närstående och vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ forskning om patientens upplevelse i samband med traumatisk amputation efterfrågas.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap. Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll. Den medicinska metoden dominerade sjukvårdspersonalens hantering. Personalen hamnade lätt i ett negativt förhållningssätt till patienter som somatiserar, de uppfattades som mycket resurs- och energikrävande. Patienternas upplevelser av bemötandet präglades i sin tur av känslor av att inte tas på allvar, oro, rädsla och ovisshet. Det framkom även att när sjukvårdspersonalen hanterade dem på ett engagerat och bekräftande sätt hade patienterna positiva upplevelser. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem krävs mer kunskaper inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar för att skapa trygghet i hanteringen. Vidare forskning om hanteringsmetoder är nödvändigt för att kunna hantera patienterna på ett korrekt sätt, vilket bidrar till att patienterna får den mest lämpliga vården.

Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdares upplever av att aktivt vara delaktig i genomförandet av tvångsåtgärden, bältesläggning, på en rättspsykiatrisk avdelning. Metod: Studien har kvalitativ ansats med teorin om livsvärlden som utgångspunkt. Studien baseras på åtta intervjuer som sedan analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att upplevelsen var komplex. Vårdarna upplevde en vilja att skydda patienten eller omgivningen. Samtidigt hade vårdarna upplevelsen av att de genom bältesläggning kränkte patienten, att de berövade dennes integritet. Etiskt fördes ett brett resonemang för att motivera tvångsåtgärden bältesläggning. Konklusion: Upplevelsen av att medverka aktivt i tvångsåtgärden bältesläggning är komplext. Vårdare behöver därför handledning där de kan medvetandegöra och reflektera sina upplevelser. En ökad medvetenhet kring tvångsåtgärder kan leda till en professionellt utvecklad hållning och därmed en trygg och säker vård för patienten.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences around preparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement and blood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and was performed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performed with seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in the result. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximum variation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. The collected data was analyzed with the manifest qualitative content method. The analyzes resulted in the categories “To adept the preparation according to the child and the situation to breed a confident relation” and “To give safety and be flexible at difficulties”. In the result it emerged that all nurses prepared the children with authentic material and information but adapted the preparation by the children's age and cognitive development. But in spite the difficulties that can emerge the adaption will be expired as something positive. It is important that the nurse is flexible since every children and preparation situation is unique. If the nurse manages to earn the child’s faith the preparation will be fine and be a positive experience for both the children and the nurse.