Bakgrund: Sjukvårdens etik handlar i huvudsak om vårdpersonals förhållande till patienter. Inom rättspsykiatrisk vård förväntas det att vårdarna kan hantera att vårda patienter under tvång. Detta innebär ett maktförhållande mellan vårdare och patient. Lagarna kring tvångsvårdsåtgärder är ytterst restriktiva. Tvångsvård är speciell då den bryter mot vissa grundläggande etiska principer men ändå kan förstås i förhållande till andra. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdares upplever av att aktivt vara delaktig i genomförandet av tvångsåtgärden, bältesläggning, på en rättspsykiatrisk avdelning. Metod: Studien har kvalitativ ansats med teorin om livsvärlden som utgångspunkt. Studien baseras på åtta intervjuer som sedan analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att upplevelsen var komplex. Vårdarna upplevde en vilja att skydda patienten eller omgivningen. Samtidigt hade vårdarna upplevelsen av att de genom bältesläggning kränkte patienten, att de berövade dennes integritet. Etiskt fördes ett brett resonemang för att motivera tvångsåtgärden bältesläggning. Konklusion: Upplevelsen av att medverka aktivt i tvångsåtgärden bältesläggning är komplext. Vårdare behöver därför handledning där de kan medvetandegöra och reflektera sina upplevelser. En ökad medvetenhet kring tvångsåtgärder kan leda till en professionellt utvecklad hållning och därmed en trygg och säker vård för patienten.

The purpose of the study was to describe the nurse´s role and experiences around preparation of children in front of peripheral venous catheter (PVC) placement and blood draw. The study used a descriptive design with qualitative approach and was performed on a pediatric clinic in Sweden. Semi-structured interviews were performed with seven nurses of whom the first was a pilot interview, which was included in the result. The recruitment of nurses was made by a purposeful sampling, maximum variation sampling, with help of the quality coordinator of the pediatric clinic. The collected data was analyzed with the manifest qualitative content method. The analyzes resulted in the categories “To adept the preparation according to the child and the situation to breed a confident relation” and “To give safety and be flexible at difficulties”. In the result it emerged that all nurses prepared the children with authentic material and information but adapted the preparation by the children's age and cognitive development. But in spite the difficulties that can emerge the adaption will be expired as something positive. It is important that the nurse is flexible since every children and preparation situation is unique. If the nurse manages to earn the child’s faith the preparation will be fine and be a positive experience for both the children and the nurse.

Bakgrund Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa. Syfte Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning. Metod Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet. Slutsats Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

ABSTRACT Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue, that the uterus contains,also can be found outside the uterus. The objective of the study was to investigate young women’s experience of endometriosisand how they experience the care. Method: Fourteen young adults were asked to participate and eight of them did participate.They were all in the range of age 14-20 and they all had had contact with a unit forendometriosis in Sweden. Semai-structured interview was chosen as the data collectionmethod. An interview guide was used during the interviews. For the analysis aphenomenological method with focus upon experiences was used. Results: The result showed that the young adults’ experiences in the daily living containedpain, alienation, tiredness and side effects. Self care and family support was connected to theyoung adults’ daily living. The young adults’ experiences of the treatment from healthprofessionals partly contained ignorance and blank, but in the specialized care the knowledgeand the understanding of endometriosis were better. There was a struggle to be a young adultin the health care. They felt fear and worries, helplessness, anger, dejection and a security toknow that there is help to get. Conclusion: The experiences of not being heard or seen in the health care were for mostwomen a problem. The knowledge of endometriosis was low among many professionals.The participants experienced that the knowledge was better when they came in touch withspecialized care, but the way to get there was tough and took a long time. Keywords: endometriosis, young adult, experiences, pain

No description available.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier. Oro och rädsla inför framtiden, behov av information och delaktighet, behov av stöd samt att kunna utvecklas av erfarenheten. Resultatet visade att ungdomar hanterade sin förälders cancersjukdom på ett varierande sätt. En del valde att fly undan situationen medan andra valde att finnas närvarande för att hjälpa och stödja den sjuka föräldern. Dessa ungdomar uttryckte att de kom sin familj närmare och att de värderade livet på ett annat sätt än tidigare. Slutsats: Ungdomars rädsla och oro medför ett behov av information och delaktighet för att få en ökad förståelse och kontroll över situationen. Genom att erbjuda stödgrupper och samtal till ungdomar blir de uppmärksammade och en trygghet skapas. Sjuksköterskor bör i sin profession sträva efter lyhördhet för ungdomarnas unika och individuella behov i samband med förälderns cancersjukdom.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS. Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt. Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS. Upplevelsen av att leva med MS är väldigt individuell. Att behålla sin integritet och självständighet upplevdes som viktigt. En oro fanns till exempel för eventuella framtida funktionsnedsättningar samt för att bli en börda för familjen. MS innebar även upplevelser av många svåra känslor. Slutsats: MS är en mycket individuell sjukdom som präglas av dess oförutsägbarhet och vården bör därför vara individanpassad. Genom ökad kunskap om MS kunde patienten bättre hantera sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydande roll i bemötandet och vården av patienten genom till exempel stöttning och uppmuntran.

Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades enligt principerna för kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i det latenta temat ”Massmedia har i rollen som hälsoinformatör en motstridig påverkan och betydelse för unga vuxna”. Vidare beskrivs resultatets manifesta innehåll i de tre kategorierna: Påverkar det sociala sammanhanget, Ökar tillgängligheten samt Påverkar det personliga förhållningssättet. Unga vuxna upplevde att massmedia bidrar till att skapa trender, fastsälla ideal och normer samt till en ökad tillgänglighet av hälsoinformation. Informationens kvalitet var dock kraftigt ifrågasatt och de unga vuxna upplevde att hälsoinformationen enbart påverkar dem indirekt och omedvetet. Fortsatt forskning kan med fördel undersöka upplevelser av massmedia som hälsoinformatör hos unga vuxna vilka inte studerar och vilka har ett begränsat intresse för ämnet hälsa. Det vore också användbart att specifikt undersöka de sociala mediernas påverkan på unga vuxnas hälsa.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL,  Academic Search Premier och Medline. Åtta artiklar valdes till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Tiden efter hjärtinfarkten är turbulent och kvinnorna upplevde känslor av bland annat ilska, skuld, rädsla och trötthet. Hjärtinfarkten skapade ett behov av hjälp från familj och sjukvårdspersonal. Kvinnorna kom till insikt och gjorde omprioriteringar i livet. De uttryckte ett behov av mer information och kunskap om sin sjukdom. Resultatet visar att kvinnorna gjorde livsstilsförändringar och de upplevde att det fanns hopp om framtiden. Diskussion: Det är viktig att sjuksköterskan blir delaktig och har en närvaro i kvinnans vardag. Eftersom det finns en brist på information och kunskap är det viktigt att sjuksköterskan tar tag i detta problem och ser till att informationen överförs, förstås och upprepas. Sjuksköterskan måste ha en inställning om att alla människor är unika och vården ska enligt oss vara flexibel för olika behov. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser, omprioritering och hälsa. Keywords: Myocardial Infarction, women, experience, reprioritisation and health.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier. Kategorierna var: Underlättad anknytning, Naturlig kroppslig närhet, Trygghet i rollen som förälder, Rädsla, obehag och otillfredsställelse, och Psykiskt välbefinnande. Föräldrar som använt KMC upplevde bland annat välbefinnande, förbättrad anknytning och trygghet som förälder. Efter genomgång av artiklarna kunde författarna konstatera att det är viktigt att sjuksköterskans omvårdnad omfattar hela familjen för att optimera deras stöd för varandra. Det är också viktigt med information för att göra föräldrarna trygga i sin föräldraroll.