Bakgrund: Diagnosen borderline har funnits i snart 100 år men fortfarande finns det brister i omvårdnaden av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever att de inte blir tagna på allvar inom vården. När sjuksköterskor uppvisar ett genuint intresse upplevs dock omvårdnaden som stödjande av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vilka omvårdnadsbehov personer med borderline/emotionell instabila personlighetsstörningar upplever sig ha inom psykiatrisk vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes via telefon med fyra deltagare. Alla var av kvinnligt kön, bosatta i Sverige och hade enligt egen utsago diagnosen borderline. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom övergripande temat Att ro tillsammans genom stormen. Personerna erfor upplevelser av att inte ha något värde till följd av att bli förnedrade, att inte tas på allvar och att vara i underläge. Detta resulterade i att deltagarna längtade att känna sig betydelsefulla genom att bli sedda som människor och att bli bemötta med kompetens. Slutsats: Personerna längtade efter att få mötas med en medmänsklig värdighet. Detta kan anses som trivialt men då vårdpersonal tillgodoser detta uppkommer en omvårdnad som kan innebära ett livsavgörande stöd för personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Nyckelord: borderline, kvalitativ innehållsanalys, längtan, tidvattenmodellen, underläge, upplevelse.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. <strong>Metod:</strong> Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. <strong>Resultat: </strong>Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. <strong>Diskussion: </strong>Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  <strong>Slutsatser: </strong>Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.<strong><em></em></strong></p>

<p>The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.</p>

Bakgrund: Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. Metod: Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. Resultat: Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. Diskussion: Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  Slutsatser: Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.

The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdens utformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte. Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig själva som utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barn på två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två och fem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigt som de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö. Att barnen hellre vistades inomhus berodde på att det fanns fler möjligheter att välja lekredskap och material inomhus. Barnen uppfattade sig själva som mindre delaktiga och mindre erfarna då det gällde att ta beslut gällande förskolegården. Resultatet visade på att det fanns en viss bristande kunskap hos barnen när det gällde förskolegårdens pedagogiska syfte. Slutsatsen som dragits är att förskolegården behövs utvecklas och uppmärksammas då den är betydelsefull för barns lärande och utveckling.

No description available.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.