Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

No description available.

Bakgrund: Omorganisation inom vården ställer högre krav på anhöriga då fler vårdas i hemmet. Därför behövs mer kunskap om anhörigas situation för att stärka familjehälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur anhöriga upplever sin situation i flyttprocessen före, under och efter flytten av en vårdbehövande familjemedlem till ett särskilt boende för äldre, vilket framkom vid hälsostödjande familjesamtal. Metod: Åtta familjer deltog i en samtalsserie av tre samtal. Samtalen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudresultatet visade på att före flytten upplevdes livssituationen som ohållbar med ett krävande ansvar. Under flytten upplevdes både känslor av frid och frustration. Efter flytten upplevdes sorg, varierat förtroende för boendet, att de anhöriga ville behålla relationen med den vårdbehövande och en förändrad familjesituation. Slutsats: Anhörigas upplevelser var varierande under flyttprocessen. Distriktsköterskan bör vara synlig och finnas som stöd.

I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För de som lever med autism kan vardagen vara svår för hela familjen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en familjs upplevelser att leva med någon med autism. För detta valdes att analysera en självbiografi genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 7 kategorier. Då familjen inte hade någon erfarenhet av autism väckte det mycket oro och känslor hos dem. Känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, att ha behov av stöd från andra och att vilja veta men inte våga inse sanningen. Hur det var att känna sig annorlunda och stigmatiserade och att inte kunna slappna av för att diagnosen är ständigt närvarande och att känna hjälplöshet och att kunna hantera vardagen och känna hopp. Det var viktigt med rutiner och noggrant organisera vardagen och förbereda den med autism inför nya situationer. Familjen var beroende av stöd och hjälp från familj, vänner, skolan, dagis, arbetsplats, hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är denna kunskap om bemötande väsentligt i situationer med familjer med autism. Det behövs ytterligare forskning om hur man på bästa sätt ska bemöta och kommunicera med dessa personer.

No description available.

Abstrakt Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som inte talar svenska. Bakgrund: Då invandringen i Sverige har ökat mycket de senaste åren behöver sjuksköterskornas erfarenheter kring att vårda barn som inte talar svenska belysas eftersom kommunikationen i vården är avgörande för att kunna ge en god vård. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod: Tio sjuksköterskor intervjuades i januari- februari 2017. Erfarenheten hos sjuksköterskorna var minst 2 års erfarenhet på barnavdelning eller barnmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två sjukhus och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas erfarenheter och strategier skapades tre huvudkategorier: Konsekvenser av kommunikationssvårigheter, Att individanpassa utifrån patientens behov och Användning av olika hjälpmedel. Dessa kategorier framställs i tio underkategorier. Slutsats: Att inte kunna förmedla sig på ett adekvat sätt till barnen skapar frustration och oro hos sjuksköterskorna. Det finns flera olika strategier som kan användas vid kommunikation såsom kroppsspråk, bilder och tolk. / Title: Nursing's experiences and strategies of caring for children who do not speak Swedish. An interview study.   Abstract Aim: To describe nurses' experiences and strategies of communicating with children who do not speak Swedish. Background: As immigration in Sweden has increased greatly in recent years nurses have experienced caring for children who do not speak Swedish highlighted due to communication in healthcare being essential to provide good care. Design: The study has a descriptive design with a qualitative approach. Method: Ten nurses were interviewed in January and February 2017. The experience of the nurses was at least 2 years of experience in the children's ward. Semi-structured interviews were conducted in two different hospitals, then the interviews were analyzed using qualitative content analysis which resulted in three categories and ten subcategories. Result: Based on the experiences and strategies of nurses, three main categories were created: Consequences of communication difficulties, Individualization based on patient needs and The use of various aids. These categories are then divided in to ten subcategories. Conclusion: Being unable to communicate adequately with the children creates frustration and concern among nurses. There are several different strategies that can be implemented for communication, such as body language, images and interpreters.

Intensivvårdssjuksköterskans vanligaste arbetsplats är intensivvårdsavdelningen där hon ska kunna ge avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö till svårt sjuka patienter. Idag blir det allt mer vanligt att intensivvårdssjuksköterskan medverkar vid traumalarm på akutmottagningen för att ta emot den skadade patienten med övriga traumateamsmedlemmarna. När traumapatienten anländer till akutrummet, som kan upplevas som en okänd och otrygg miljö, befinner sig den skadade i en utsatt situation och kan uppleva en beroendeställning till vårdpersonalen. Upplever intensivvårdssjuksköterskorna sig otrygga och osäkra skulle detta kunna påverka omhändertagandet av traumapatienten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att medverka i traumateam på akutmottagningen vid traumalarm. Studiens design hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tio intensivvårds sjuksköterskor rekryterades från ett medelstort sjukhus i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Press, Otrygghet och Trygghet. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde press från teammedlemmarna där de upplevde att det fanns förväntningar på att klara sina uppgifter snabbt och problemfritt. De ställde även höga krav på sig själva. Att bli tilldelad dubbla roller i teamet kunde också upplevas som pressande. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde känslor av otrygghet av att arbeta i en okänd miljö på akutmottagningen och att den minskade larmfrekvensen skapade osäkerhet i situationen. Ett tydligt ledarskap av traumateamet kunde dock bidra till känslor av trygghet och att ett lugn infann sig i akutrummet. Regelbundna rutiner där intensivvårdssjuksköterskorna får tillfälle att uppdatera sig i miljön på akutrummet samt att medverka vid traumaövningar kan öka deras möjligheter till trygghet för att i förlängningen förbättra kvalitén i vården av traumapatienter. / Intensive care nurses usually work in the intensive care unit where she will be able to provide advanced care in a high tech environment for seriously ill patients. Today it is becoming more common that intensive care nurses are involved in the trauma care in the emergency department. When the trauma patient arrives at the emergency room, which can be perceived as an unknown and insecure environment, the injured patient is in a vulnerable position and may experience a dependency on caregivers. If the intensive care nurses feel insecure and uncertain, this could affect the care of the trauma patient. The aim of the study was to examine critical care nurses experiences in participating in the traumateam at the emergency department at the trauma alarm. The study design was a qualitative approach in which semi-structured interviews were used to answer the purpose. The data was analyzed using a content analysis. Ten intensive care nurses were recruited from a medium-sized hospital in southern Sweden. The results of the study revealed three categories; Press, Insecurity and Security. Intensive care nurses experienced pressure from the team members as they felt there were expectations on managing their duties quickly and smoothly. They also set high standards for themselves. To be assigned the dual roles of the team could also be perceived as strenuous. Intensive care nurses experienced feelings of insecurity of working in an unknown environment in the emergency department and that the reduced frequency of trauma alarms created uncertainty in the situation. Clear leadership of the traumateam, however, could contribute to feelings of security and a sense of calm appeared in the emergency room. Regular routines where intensive care nurses have the opportunity to keep themselves updated in the environment of the emergency room and to participate in trauma exercises can increase their chances of security to ultimately improve the quality of care of trauma patients.