Användandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården orsakar etiska dilemman bland omvårdnadspersonalen och ett behov av reflektion. Många studier har gjorts om reflektion inom den somatiska vården, men få med inriktning på den psykiatriska vården. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadspersonal och deras erfarenheter av tvångsåtgärder och reflektionstid för personal i samband med tvångsåtgärder inom sluten psykiatrisk vård. Studien var deskriptiv och kvalitativ och utfördes på två kliniker i Sverige, en allmänpsykiatrisk och en rättspsykiatrisk. Data samlades in genom narrativa intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att personalens erfarenheter av tvångsåtgärder ofta gav en känsla av ett övergrepp mot patienten även om de på samma gång kände att det var nödvändigt. Deltagarna uppfattade reflektionstid efter tvångsåtgärd som något positivt, lärorikt och något som kunde leda till förbättringar. En reflektionsmodell skulle kunna vara ett redskap för konstruktiva diskussioner under reflektionstiden.

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter. Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger. Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning kring egenvård vid psykisk ohälsa finns och visar stora fördelar på patienters hälsa och välbefinnande, men det vårdvetenskapliga perspektivet i forskningen saknas. Teoretisk referensram: Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters egenvård vid psykisk ohälsa. Metod: Studiens metod är kvalitativ och induktiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät och riktat sig till sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskornas olika uppfattningar om egenvård, att främja sin hälsa, lindra sin ohälsa och lära känna sig själv. Erfarenheterna av att främja egenvård delades in i tre kategorier: att utgå från patientens förutsättningar, att stödja patientens egenvård och att se utvecklingsmöjligheter inom vården. Slutsats: Beroende på vad sjuksköterskan uppfattar som egenvård och väger in i bedömningen av patientens förutsättningar så kan sjuksköterskans omvårdnad riktas olika. En holistisk syn på egenvård och fokus på människans resurser samt utvärdering av patientens hälsa, välbefinnande och återhämtning förespråkas som en röd tråd genom sjuksköterskans omvårdnad. / ABSTRACT Background: Research about promoting self-care at mental illness are showing great benefits to patients' health and well-being, but the caring science perspective in research is lacking. Theoretical Framework: Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory of Nursing. Objective: To describe nurses' experiences of promoting self-care of patients with mental illness. Method: The study's methodology is qualitative and inductive. Data has been collected by a survey and directed to nurses in psychiatric healthcare. The material has been analyzed using a qualitative content analysis. Result: The result describes nurses’ different perceptions of self-care, to promote your health, alleviating your illness and knowing yourself. Experience of promoting self-care were divided into three categories: to start from the patient's conditions, to support patient self-care and to ensure development opportunities in healthcare. Conclusion: Depending on what nurses perceive as self-care and put in the assessment of the patient's conditions may be directed to the nursing care. A holistic approach to self-care, a focus on the human resources and the evaluation of the patient's health, well-being and recovery is advocated as a theme through the nursing care.

Bakgrund: Filippinerna bedriver både statlig och privat sjukvård där den privata sjuksjukvården är det dyraste alternativet. Rapporter visar att sjuksköterskor ansvarar för upp till 60 patienter åt gången och att en säng på sjukhuset ibland delas av flera patienter på grund av resursbrist Syfte: Syftet med studien var att belysa filippinska sjuksköterskors uppfattning av vården på Filippinerna Metod: En empirisk studie med kvalitativ forskningsmetod där nio sjuksköterskor på privata och regeringsstyrda sjukhus i Cebu, Filippinerna intervjuades. Resultatet analyserade sedan med manifest innehållsanalys Resultat: Av sjuksköterskorna som intervjuades upplevde alla utom en, stress på sin arbetsplats. Majoriteten av sjuksköterskorna hade funderingar på en utlandsflytt där arbetsmiljö, underbemanning, ekonomi och hör överbelastning låg som grund Slutsats: Det filippinska sjukvårdssystemet har enligt studiens resultat brister som får konsekvenser för personal och patienter. Sjuksköterskornas situation ledde till stress och missnöja. En av flera stressfaktorer var att patienter som inte kunde betala för sig uteslöts från vården, ett faktum som fick följer som dödsfall.

Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.