No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

En bakomliggande orsak till dyspné är många gånger lunginsufficiens. Lunginsufficiens beräknas bli den tredje främsta dödsorsaken i världen år 2030. Dyspné kan även uppstå på grund av andra sjukdomar som vårdpersonal möter dagligen. Dyspné är en subjektiv upplevelse av andfåddhet som normaliseras eller förbises då det uppfattas som en naturlig del i sjukdom och åldrande. För att kunna erbjuda en adekvat vård till dessa personer behöver vi förstå deras subjektiva upplevelser, syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva personers upplevelse av att leva med dyspné. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Totalt 13 artiklar analyserades för att sammanställa och få en djupare förståelse av personers upplevelser av detta fenomen. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som i synnerhet beskriver negativa känslor i form av ångest, rädsla och oro. Studier visade att personer upplevde begränsningar i det dagliga livet som påverkade funktionella, psykiska och sociala aspekter. Personer upplevde att stöd var viktigt på grund av deras nedsatta kapacitet. Aktiviteter hjälpte personer att glömma problem samt motiverade dem till att uppnå en acceptabel livskvalité. Resultatet belyser även olika strategier som personer använde sig av i syfte att undvika dyspné eller förbättra sin andning. Diskussionen tar upp psykiska aspekter och existentiella frågor som dyspné kan orsaka. Den betonar vikten av att sjuksköterskan har kunskap inom dessa områden samt mod att ställa känsliga frågor för att kunna möta personer med dyspné och anpassa vården efter behov. Vidare forskning är därför viktigt för att få fördjupade kunskaper om ämnet.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Hjärttransplantation är ett kirurgiskt ingrepp som utförs som en sista åtgärd vid svår hjärtsjukdom. Efter hjärttransplantationen finns risk för komplikationer och transplantationen kräver en livslång behandling med läkemedel. Patienternas upplevelser är därför viktiga att ta hänsyn till. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där innehåll från artiklarna analyserades och kategoriserades i fem steg. Resultat: Denna studie resulterade i sex slutkategorier, Att vara tacksam för en ny början; Att stöd och samhörighet ärviktigt; Att vilja leva normalt men begränsas; Att känna ovisshet och oro kring sin hälsa; Att förändras som person; Att relationer förändras. Slutsats: Att ha genomgått en hjärttransplantation innebär en förändring som kan ge en ny chans ilivet. Studien kan bidra till ökad kunskap om personers upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta, vilket kan stötta sjuksköterskor i deras arbete att främja återhämtning och stötta personer som genomgått hjärttransplantation.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och drabbar cirka 8000 personer varje år i Sverige. För att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart se de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer, detta för att kunna möta dessa personers olika behov. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva medbröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Den systematiska litteratursökningen genomfördes i två olika databaser, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer resulterade i femslutkategorier. Att operera bort brösten och inte känna sig hel, Att ständigt vara sårbar och inte våga planera för framtiden, Att känna behov av stöd och nära relationer men samtidigt vilja dölja sin sjukdom, Att uppleva behov av individanpassad information och att behandlingar påverkade vardagen, Att inte ta livet för givet och ha en positiv livssyn för att blicka framåt. Slutsats: I denna studie framkom det att kvinnors liv förändrades på grund av bröstcancern och att de kämpade med en förändrad kroppsbild och biverkningar på grund av behandlingar av sjukdomen. Kvinnor upplevde ett stort behov av stöd och individanpassad information som inte alltid blev tillgodosett. Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste bli bättre på att stödja kvinnor genom deras bröstcancersjukdom. Att tillgodose en individanpassad vård och information samt att även förstå vikten av uppföljningtrots att sjukdomen är färdigbehandlad. Det kan bidra till att kvinnor med bröstcancer upplever en bättre hälsa. Fortsatt forskning inom området behövs för att förbättra vården för kvinnor med bröstcancer.

<p>Validerat; 20101230 (ysko)</p>

Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.