Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

Industrisektorn står idag cirka 30 % av slutenergianvändningen i västvärlden. En betydande energibesparingspotential genom energieffektivisering av energianvändande processer har identifierats inom sektorn. Forskning har visat att det finns en särskilt stor potential för energieffektivisering hos små och medelstora företag, men att det samtidigt finns hinder som leder till att ekonomiskt rationella energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs. Dessa hinder är bland annat kopplade till bristande kunskap om den egna energianvändningen. Ett verktyg för att öka medvetenheten om detta hos företagen är benchmarking av energianvändande processer, som ger dem möjlighet att jämföra sin egen energianvändning mot andra företag. Utifrån tidigare forskning och erfarenheter på området har en ny metod föreslagits för beräkning av ett energieffektiviseringsindex, vars syfte är att visa på varje företags energiprestanda i förhållande till andra företag. I examensarbetet genomfördes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och rapporter som behandlade benchmarking av energianvändning studerades. Vidare genomfördes en intervjustudie med aktörer som har erfarenhet och inblick i företagens energiarbete, vilket inkluderade myndigheter, operativa tillsynsmyndigheter och energikartläggare. Litteratur- och intervjustudien visade att det finns en efterfrågan att kunna jämföra energianvändningen mellan industrier genom benchmarking. Benchmarking av energianvändande processer bedömdes ha särskilt god potential för att uppnå energibesparingspotentialer genom identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Den föreslagna metoden möjliggör beräkning av ett energieffektiviseringsindex som är baserat på enskilda energianvändande processer inom en industrianläggning. Detta möjliggör benchmarking av energianvändande processer såväl som hela industriella anläggningar. Metoden testades och validerades på svenska små och medelstora sågverk med underlag från energikartläggningsrapporter och Energimyndighetens databas som sammanställts i samband med det svenska stödet för energikartläggningar. Validering av den framtagna metoden visade att potential för energieffektiviseringar kan identifieras genom beräknande av ett energieffektiviseringsindex. Metoden förutsätter dock att jämförelser görs inom en bransch, särskilt när det gäller industriers produktionsprocesser. Vidare krävs att metoden appliceras på ytterligare branscher för att stärka metodens tillförlitlighet. Om den till Energimyndigheten inrapporterade energidatan i samband med stödet för energikartläggning i små och medelstora företag ska användas krävs ytterligare kvalitetssäkring av underlaget. / The industrial sector currently accounts for about 30% of the final energy consumption in the western world, but a significant energy efficiency potential has been identified in the sector. Research has shown that there is a great potential for improving energy efficiency in the industrial sector, particularly among small and medium-sized enterprises. However, there are barriers hindering the implementation of cost-effective energy efficiency measures. These barriers include lack of knowledge about the industries own energy end-use. A tool that can address this barrier among companies is benchmarking of energy end-using processes that allow the companies to compare their energy performance to other companies. Based on previous research and experiences in the field, a new method was developed for calculating an energy efficiency index, which has the possibility to show each company's energy performance relative to other companies. The study began with a literature review of scientific articles and reports on the subject studied. In addition, interviews with government agencies and energy auditing companies that have insight into the companies' work with energy efficiency was conducted. The literature and interview study showed a demand of comparing the energy performance of industrial sites through benchmarking. Benchmarking of energy end-use processes was estimated to have particularly good potential to achieve energy saving potentials through identifying energy efficiency measures. The proposed method allows the calculation of an energy efficiency index that is based on individual energy end-using processes in an industrial site. This allows benchmarking of energy end-using processes as well as the entire industrial site. The method was tested and validated with data from Swedish small and medium-sized sawmills compiled by the Swedish Energy Agency in conjunction with the Swedish energy audit support program. Validation of the developed method demonstrated that the potential for energy efficiency can be identified by calculating the energy efficiency index. The method assumes that the comparison is conducted for each sector separately, particularly regarding the production processes. To strengthen the reliability of the results, the method should be tested on additional industrial sectors and further quality assurance of the data should be conducted for these sectors.

This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

Bakgrund och problemformulering: Verksamhetsstyrning är en grundbult i företagande och förekommer i princip alltid. Styrningen kan dock vara mer eller mindre uttalad och strukturerad vilket gör varje företags styrning unik. Att få en djupare förståelse för små och medelstora företags styrning är ett intressant forskningsområde då teori inom verksamhetsstyrning utgår från stora företag vars tid och resurser väsentligt skiljer sig från företagen i denna studie. Befintlig forskning om belöningssystem behandlar stora företag i andra kontexter som skiljer sig från den svenska. Även i de kontexter som studerats saknas en djupgående förståelse och för belöningssystem i små och medelstora företag har relevant forskning över huvud taget inte identifierats. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning svenska små och medelstora företag använder belöningssystem och hur systemet i så fall är designat. Vidare har intresset för att arbeta mer hållbart och ansvarsfullt under senare år ökat markant, ändå tycks rollen som små och medelstora företags har för en hållbar utveckling blivit förbisedd. Det är därför av intresse att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med CSR-engagemang och hur långt de har kommit i ett strukturerat arbete liknande deras traditionella styrningsarbete av kärnverksamheten. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och belöningssystem, de bakomliggande motiven för CSR-engagemang samt sambandet mellan verksamhetsstyrning och CSR-engagemang. Slutsatser: Resultatet av studien visar att verksamhetsstyrningens design och omfattning i små och medelstora företag varierar väsentligt. Gemensamt är att alla företag målsätter, följer upp och utvärderar kortsiktiga mål av ekonomisk karaktär. Bland företagen i studien hade nio av tio företag ett belöningssystem i form av årsbonusar där de anställda delar på en pott av årets resultat. Beträffande styrning av kärnverksamheten jämfört med styrning av CSR-engagemang uppmärksammar studien stora skillnader. Samtliga företag arbetar aktivt med CSR men detta ingår i regel inte i företagens styrsystem. Den största anledningen är att CSR oftast består av mjuka värden vilka upplevs som problematiska att mäta med undantag för miljömål.

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-talets lågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort att etablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen. Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för denna bransch. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små och medelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggande orsakerna till dessa metoder. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedan analyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser. Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschens internationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen med etableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändrat riktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vid valet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varit avgörande. Denna kunskap och nätverk kan liknas med företag som är Born Global.

Enmans- och mikroföretag utgör majoriteten av företagen (96,5 %) både i Sverige och i hela Europa. De spelar en viktig roll i samhällets utveckling mot ett hållbart sådant och miljöledningssystem är ett användbart verktyg för detta. De mest välkända miljöledningssystemen, ISO 14001 och EMAS, anses dock inte alltför sällan som krävande. Miljödiplomering är ett av de mindre miljöledningssystem som kommit till därav.Tio företag av olika storlekar och från olika branscher intervjuades om sina motiv och erfarenheter av miljödiplomet. Motiven var flera, främst för att visa kunder att man arbetar på ett miljöriktigt sätt och för att ha en chans i offentliga upphandlingar. Företagen har genom miljödiplomeringen fått struktur på miljöarbetet och en överblick. Med de uppskattade checklistorna kommer många olika praktiska förändringar till det miljövänligare till. De intervjuade har överlag varit positiva. Systemet anses vara enkelt och lätthanterligt och därav värdefullt för mindre företag. Ett par av de intervjuade ansåg att dokumentationen var för tung och tidskrävande samt att ingen av checklistorna riktigt passade dem. Kraven på språket var för höga och det blev för mycket byråkrati, enligt några.Göteborgs Stads miljöförvaltning har berömts under intervjuerna. Genom deras arbete och när de miljödiplomerade företagen också ställer krav, i den utsträckning det är möjligt, på sina leverantörer sprids systemet som ringar på vattnet.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.

Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.