Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation.   Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen.   Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen.   Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi. Ett strategiskt tankesätt kunde däremot urskiljas då studiens respondenter har en gemensam bild om dessa olika delar, vilket också bekräftades genom innehållsanalysen. Men detta innebär inte att denna bild ser ut på samma sätt inom hela departementet. Innehållet på UDbloggen är anpassat efter målgruppen och både öppenhet, snabbhet och tydlighet var distinkta drag i bloggen. UD såg också interaktion som viktig vid krissituationer, ändå finns en skild mening mellan PIK (press, information- och kommunikationsenheten) och studiens övriga respondenter kring bloggens för- och nackdelar. Dels kring att bloggens interaktiva karaktärsdrag kräver mycket resurser, vilket PIK anser bör vara prioriterat, medan det finns en osäkerhet bland övriga kring var resurserna ska läggas vid en kris.

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors. Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities. The right accrues to the employees when they have already pointed out the problem and the abuses of the employer in a serious way and it did not change anything. Criticism may not be made-up, or intended to only harm the employer. The public employees are due to constitutional laws on freedom of expression, a more fundamental right to criticize his employer and also protection of the informant protection, protection against interference from the employer and they are banned to research where the information comes from. To reduce the negative opinions of their employees, employers should have a clear policy on opinion in social networks and a review of what the duty of loyalty means. / Användningen av sociala medier har ökat märkbart under de senaste åren och har även medfört en del problem. Det har uppmärksammats fall i media där anställda negativt kritiserat sin arbetsgivare på sociala medier vilket senare har lett till uppsägning av arbetstagaren. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en anställd, privat och offentlig sektor, har för rätt att uttrycka sig om sin arbetsgivare i olika slags former men främsta fokus på sociala medier. Arbetstagarna har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare vilket innebär att de ska vara lojala mot sin arbetsgivare och inte medvetet skada denne. Anledningen till att arbetstagarna uttalat sig kring sin arbetsgivare i sociala medier har sin grund i att de även har yttrandefrihet och det uppkommer i sådant fall en kollision mellan deras rättigheter och skyldigheter som anställd. De anställda innehar även en kritikrätt som ger dem rätt att offentligt kritisera arbetsgivaren och dess verksamhet. Rätten tillfaller de anställda först när de har påtalat problemet eller missförhållandena för arbetsgivaren på ett seriöst sätt och denne inte förändrat något. Kritiken får dock inte vara påhittad eller ämnad att endast skada arbetsgivaren. De offentligt anställda har tack vare grundlagarna kring yttrandefriheten en mer långtgående rätt att kritisera sin arbetsgivare och även ett skydd av meddelarskyddet, repressalieförbudet och efterforskningsförbudet. För att minska negativa yttranden från sina anställda bör arbetsgivarna ha en tydlig policy kring yttranden i sociala medier och en genomgång av vad lojalitetsplikten innebär för de anställda.

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media. The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result. Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct. However, statements that are intended to harm the employer are considered to be disloyal conduct. Concerning the constitutionally protected freedom of expression, only those who are public employees are protected by it. This protection allows them to extensively discuss and criticize their employers. In the public sector the freedom of speech comes before the duty of loyalty. So is not the case for the employees in the private sector, since they do not enjoy the protection which the Constitution gives. The fact that an employee chooses to express his dissatisfaction through social media is not one of the valuation parameters when the Labour Court decides whether the critical statement constitutes an objective ground for dismissal. However, one can see that such a process contributes to a wider dissemination of the statement. And it can be discussed if the employee’s purpose with a Facebook comment is really to deal with grievances in the workplace.

<p>I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.</p><p> </p><p>Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.</p><p> </p><p>Med utgångspunkt i <em>Privacy theory</em> diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.</p>

Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier   Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs.   Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser.   Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut.   De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”. Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka förstå individers egna val att frånkoppla från sociala medier i en tid där medier tar stor plats på så många plan i samhället. Detta för att i förlängningen möjligen bidra till diskussionen om hur individer rör sig i en tid som är högst medierad där frånkoppling och uppkoppling är delar av medieanvändningen som helhet. Frågeställningar: Hur ser respondenterna på själva användningen, uppkopplingen, av sociala medier? Hur resonerar respondenterna kring normativa föreställningar utav uppkoppling, om de ser att detta finns? Hur reflekterar respondenterana över sociala mediers roll i samhället idag? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Teori: Giddens- självidentitet, Kaun- frånkoppling, Portwood-Stacer- media Refusal, Van Dijck och Poell- Sociala mediers logik Sammanfattande konklusioner: Självidentitet och livvstil är avgörande orsaker bakom frånkoppling då ett mer personligt och individuellt skäl oftast låg bakom respondenternas frånkoppling. Begrepp som tid och kontroll förekom mest frekvent. Om en mer politisk ståndpunkt låg bakom frånkopplingen uttrycktes detta ändå outtalat genom den egna handlingen att frånkoppla. En kritik mot sociala mediers roll i samhället låg inte heller som grund för frånkoppling även om respondenterna såg hur detta är en av plattformarnas kraft. Att skilja sig från de som använder sociala medier var viktigt för respondenterna då de såg att framställningen via uppkoppling av sociala medier inte var attraktiv för deras livsstil. Att avstå verkar som ett val för självidentiteten. Vidare tycks datafieringen vara den del av sociala mediers logik vilken respondenterna mest tar avstånd ifrån och det är främst genom detta som de ser en falsk social tillvaro utav kommersiella agendor. Om föreställningar om uppkopplingen resonerades det om att uppkoppling kunde ses som mer dominant i deras kontext än frånkoppling, men att frånkoppling även uppfattades som något ambivalent. Å ena sidan de blev ifrågasatta samtidigt som de å andra sidan upplevde att de i större utsträckning blev mindre ifrågasatta än förr. Detta reflekterades i uppfattningar om att fler individer i deras åldersgrupp verkar avstå, eller i alla fall vara inaktiva inom sociala medier.

Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Syftet kommer brytas ner i en frågeställning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats. En semi-strukturerad mall tillämpades. Kvalitativa ansatsen var genom att intervjua tio olika företag som närvara på sociala medier. Teori: Denna studie innehåller följande teorier – viral marknadsföring, AIDA-modellen, och linjära kommunikationsmodellen. Empirin: Här presenteras informanternas svar kortfattat. Intervjumallen men utförliga frågor och svar framgår som bilaga. Slutsats: Genom att analysera den insamlade data har vi lyckats besvara studiens syfte som syftar till att undersöka vilka avsikter företag kan ha med att använda sociala medier som en marknadsföringskanal. Företag vill skapa en dialog med sina kunder och stärka kundrelationen. De vill ständigt vara tillgängliga för sina kunder och få feedback för att växa och åtgärd sina brister. Den största nackdelen med sociala medier enligt studiens involverade företag är den hastiga spridningseffekten av negativ information. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and discover the intention(s) behind company’s use of social media as a marketing channel. The purpose will be divided into a research question. Method: The study is of a qualitative type and a semi-structured model was applied. The data was gathered by interviewing ten different companies, all of which using social media in some way. Theory: The study is comprised of the following theories: Viral marketing, the AIDA-model and the linear communication model. Empirics: The answers from the interviews are briefly presented in this section. The questions given during the interviews and the answers are presented as an attachment. Conclusion: Through analyzing the gathered data, we have been able to answer the purpose of this study with the goal of discovering what intentions a company might have when deciding to use social media as a marketing channel. Companies want to create a dialog with their customers and strengthen their relationship with them. They want to be available constantly and receive feedback in order to grow and attend to whatever flaws they may have. According to the companies interviewed, the greatest disadvantage with social media is the ability to rapidly spread negative information.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.