Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning. Denna metod har enligt lärarna varit effektiv i det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det framkom dock av intervjuerna att eleverna hade liten eller ingen vetskap om varken innehållet och syftet med skolans likabehandlingsplan eller Farstametoden som handlingsplan mot mobbning. Resultatet av intervjuerna visade ändå att varken elever eller lärare ansåg att det förekom mycket mobbning på skolan. Slutsatsen är att skolan trots brister i mobbningsarbetet och att omsätta skolans likabehandlingsplans skrivelser om förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning i praktiken har en engagerad personal som har ett gemensamt förhållningssätt och nolltolerans mot kränkande behandling.

Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”. Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt.

I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur rektorer och specialpedagoger beskriver det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Den tidigare forskningen visar att begreppet problematisk skolfrånvaro är komplext. Att inte närvara i skolan kan bero på en mängd olika saker och skolfrånvaron måste därmed utgå från respektive elevs behov och förutsättningar. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är KASAM, känsla av sammanhang, och det relationella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att även rektorer och specialpedagoger upplever att problematisk skolfrånvaro är ett komplext begrepp, vilket påverkar deras praktiska arbete med skolfrånvaro. Elever med en NPF problematik i kombination med en annan riskfaktor såsom psykisk ohälsa, lärandesvårigheter, sociala svårigheter eller skolkultur saknar resurser att hantera den stressfulla miljö dagens skola medför. Resultatet i denna studie visar även att för att vända den problematiska skolfrånvaron krävs en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt mellan skolan och andra instanser såsom BUP, barn och ungdomspsykiatrin, och socialtjänst.

No description available.

Att en skolkurators uppdragsbeskrivning är otydlig är något som framkommer, både genom den forskningsbakgrund som studien grundar sig på samt i skollagen. Som skolkurator finns det därmed inte några tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer upplever sin yrkesroll, deras uppfattning av de insatser som görs samt hur dessa insatser utgör stöd för elevernas lärande och utveckling mot skolans mål. Den metod som användes vid insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer där 12 skolkuratorer deltog. Det resultat som framkom i studien var att skolkuratorerna upplever sin roll som spretig och belyser samtidigt den variation som finns i de insatser som de gör i sitt dagliga arbete. Upplevelsen är utöver det, att ett förebyggande arbete leder till en bättre lärmiljö. Trots den medvetenhet som finns hos skolkuratorerna att arbetet främst bör vara främjande och förebyggande, så ligger ändock fokus på ett åtgärdande arbete. Återkommande förklaringar till detta är att arbetet både är och behöver vara händelsestyrt samt att den psykiska ohälsan hos elever ökar. Slutsatsen av detta är att otydliga förväntningar och formuleringar skapar en stor variation i en skolkurators vardag. Om resurser finns tillgängliga på skolan kan elevers behov mötas tidigare. Elever som får stöd hanterar skolan med dess utmaningar bättre. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Kort sammanfattning Detta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt. I det förebyggande arbetet framkom samtal främst genom diskussioner i helklass och smågrupper medan samtalet i det åtgärdande arbetet främst genomfördes via kommunikation mellan skolpersonal och de inblandade parterna, fast vid skilda tillfällen. Några av de slutsatser som kunde ses med arbetet var att tyngdpunkten verkade ligga på det förebyggande arbetet och att det förebyggande arbetet främst genomfördes på klass- och skolnivå medan det åtgärdande arbetet främst genomfördes på individnivå. Hela arbetsprocessen delades upp i förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning med de tre nivåuppdelningarna individ-, klass- och skolnivå som grund för att göra upplägget av arbetet mer tydligt och lättförståeligt.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.