Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen.  I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen.  Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier.  Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer.  På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.

Problemformulering:  Vad avgör hur sociala medier används vid kommunikation av CSR? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda vad som avgör hur CSR används i sociala medier. Metod: En studie inspirerad av tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi analyserat datan utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Studien har en deduktiv forskningsansats med en kvalitativforsknings-strategi. Slutsats: CSR och kommunikation är nära sammankopplade och på grund av att sociala medier idag är den nya formen av massmedia behövs det nya uppfattningar om organisationers arbete kring CSR. Vår studie har kommit fram till att det är till stor del inställning till fenomenet CSR som avgör hur det sedan kommuniceras via sociala medier. Men även att det finns andra avgöranden som kan leda till att CSR kommuniceras på olika sätt

Bevarande av kunskap är viktig på företag. På olika sätt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjälp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns också lagrade inom de människor som finns på ett företag. Ett problem är att få denna kunskap tillgänglig för andra människor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan människor har vi undersökt. Vi har i vår undersökning tagit reda på hur kunskapsdelning går till mellan människor på företag. Vi har genomfört en intervju och delat ut enkäter på ett företag som använder en wiki. Till vår hjälp för att utforma frågorna i undersökningen har vi använt oss av Nonaka och Takeuchis SECI- modell som förklarar hur kunskapsdelning sker.Ett sätt att samla kunskap inom företag är att använda sig av en wiki. En wiki är en webbsida där flera personer kan vara delaktiga i att forma dess innehåll. Fördelar med att samla kunskap med en wiki är att de anställdas kunskaper blir tillgänglig för alla, wikin är lätt att uppdatera och sökfunktioner finns. Nackdelar med en wiki är att informationen inte säkert är korrekt eftersom informationen inte kontrolleras. Det kan också vara svårt att veta om det som söks finns på wikin och hur informationen hittas. Ett problem med en wiki är att människor inte alltid bidrar med sin kunskap till den. I resultatet av undersökningen visade det sig att det finns flera olika anledningar för om en person bidrar/ej bidrar med information till wikin. En anledning till att personer bidrar med information till en wiki är att de vill hjälpa sina kollegor. De känner att wikin hjälper dem i deras arbete och vill därför bidra till den. En anledning till att personer inte bidrar är att de inte tycker sig ha någon kunskap att dela med sig av. Andra anledningar är att användarna anser att de inte har tid och tycker det är krångligt att bidra till wikin.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras. Kategoriseringen visar att det finns skillnader i språkanvändandet mellan könen. Slutsatsen jag drar är att digitala medier tillåter en större frihet till talspråkliga inslag i skriften. Det är både manliga och kvinnliga skribenter som skriver med talspråkliga inslag. Den största skillnaden mellan könen visar sig vara att manliga användare använder sig av mer slang i sina tweets och att kvinnliga användare använder fler förenklingar. Den största upptäckten är trots allt att likheterna mellan könen i skriftspråket är fler än skillnaderna.

KONTEXT. I takt med att Internets framväxt och fler och fler människor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sätt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur måste hitta nya vägar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nå ut till målgruppen med budskap, måste organisationen vara där målgruppen är. Därför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap. Denna studie är fokuserad på Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook som ett kommunikationsverktyg i hanteringen av kundkontakter. MÅL. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook, med ett huvudsakligt fokus på undperception och kundens upplevelse av kommunikationen, för att utreda hur Malmö stadsbibliotek bör använda Facebook i marknadsföringssyfte. METOD. Denna studie är baserad på en empirisk undersökning innehållandes en innehållsanalys av Malmö stadsbiblioteks Facebooksida, och också en onlineenkät gjord på de som ”gillar” och följer Facebooksidan. RESULTAT. Resultatet av den empiriska studien visar att Malmö stadsbibliotek står inför en bred målgrupp där segmentering är nödvändigt för att skapa och sprida rätt budskap till den primära målgruppen. Malmö stadsbibliotek publicerar statusuppdateringar relativt jämnt fördelat på månadens dagar och det är möjligt att peka ut olika kategorier av uppdateringar med olika målgruppsresponser och upplevelser från följarna. Resultatet av studien presenteras som diagram och tabeller med beskrivningar för att förbättra illustrationen och därför öka förståelsen. SLUTSATS. Slutsatsen av denna magisteruppsats är att de flesta respondenterna är positiva inför Malmö stadsbiblioteks användning av Facebook. Baserat på diverse befintliga teorier är marknadsföring på sociala nätverk ett bra sätt att interagera, kommunicera och få feedback från kunder för att kunna bygga goda relationer med kunderna. Detta är någonting som är väldigt viktigt i nuläget när antalet företag och reklambruset är så högt som det är. Det finns ingen enkel väg till framgång, med enbart en korrekt väg. Det är beroende av varje specifik organisation och deras specifika primärmålgrupp.

Idag lever vi i ett digitalt samhälle där det tidvis uppdagas kriser av olika slag. På grund av att medborgare jämt och ständigt kan bevaka, sprida och dela information med varandra, har allt fler kommuner valt att arbeta med sociala medier vid kris. Denna studie syftar därför till att kartlägga hur en svensk kommun arbetar med Facebook i sitt kriskommunikationsarbete. Studien visar att en kommuns syfte med att i kristider finnas på Facebook kan vara att snabbt nå ut till intressenter med krisinformation. En kommun måste inte nödvändigtvis kommunicera med en specifikt uttalad målgrupp via kanalen utan kan istället där försöka nå så många intressenter som möjligt. Före en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg som är av varnande och uppmanande karaktär. En kommun kan också arbeta aktivt med att förebygga kriser. Under en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg av instruerande karaktär för att lugna intressenter. En kommun kan under en kris också försöka förhindra ryktesspridning genom att själv se till att vara aktiv och ständigt gå ut med trovärdig information. Efter en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg för att ge så kallad övrig information till intressenter. En kommun kan också dra flera lärdomar av en avklarad kris. Ett exempel på en sådan är att sociala medier öppnar upp för så snabb kriskommunikation att de interna riktlinjerna inte alltid räcker till. Avslutningsvis finner studien flera fördelar och nackdelar med att som kommun arbeta med kriskommunikation på Facebook.

A common form of communication within Facebook is the communication between users via status updates. If you write a status update all your friends have the opportunity to read and to respond to the update. The overall issue of this survey is: how are Facebook users to commu- nicate with status updates?  The survey aims to gain insight and greater understanding of communication patterns and user awareness of social contexts when they write status  updates. The study will act as an attempt to understand a small part of a complex interaction taking place in a social situation. The method used is a quantitative survey of a sample from a random population of Swedish Facebook users. As a theoretical basis is the sociologist  Erving Goffman theories about interactions between people.  The results of the survey show that most users do not restrict their social context through the withholding of friend requests or preferences for who can access status updates. It was also possible to see difference in the social context of those users who had unusual status update behavior against the social con- text in which the average user had. Overall, respondents give more feedback on other people's status updates than they write their own. To send a private message or to use the chat was the least used channels of communication. Users more often choose to communicate through a communication channel that is accessible for the other users to read and comment.

The study is based on the IT scandal at the Transport Agency, which began in 2015. The agency decided to outsource parts of its operations to the international IT company IBM, which in turn used several subcontractors based in other European countries. The Transport Agency's register contains information about virtually all Swedish citizens, and these data may now be available at foreign intelligence services. The scandal became widely known in 2017 and had consequences at the highest political level. In addition, the former Director-General was convicted of negligence with confidentiality. When the IT leak became known to the public, trust in the authority was seriously affected. The Transport Agency then made several attempts to minimize the damage that occurred. The purpose of this study is to investigate how the Transport Agency used rhetoric to rebuild confidence in the authority in connection with the IT scandal. Within the study there are three questions. 1. How did the Transport Agency work with rhetoric to rebuild the trust of the organization's stakeholders in the IT scandal? 2. How did the Transport Agency act on social media and how does the actions differ depending on the channel used? 3. How well has the Transport Agency's actions been consistent with what Coombs (2014) theories say about crisis communication? The first question relates to the purpose and addresses the rhetorical resources used in the rebuilding of trust in the authority. Research recommends social media as an effective tool to alleviate the consequences of a crisis, the study's ambition was to investigate how this opportunity was used by the Transport Agency. Timothy Coombs is the largest authority in crisis communication research, therefore the study chose to investigate how well the Transport Agency's actions are consistent with his theories. The theoretical framework is divided into rhetoric, crisis communication and social media. The rhetoric section rests largely on Brigitte Mral's research, while Timothy Coomb's research forms the basis for the theoretical framework within the crisis communication section. Research on social media in crisis communication is a relatively new focus. In this section, the study has been assisted by several researchers who argue both the pros and cons of using these media in times of crisis. The study has used a rhetorical text analysis to investigate the material consisting of four newspaper articles, a press conference and a longer text produced by the Transport Agency. The 4 methodological approach consists of Karlberg and Mrals (1998) model for rhetorical text analysis that includes six steps, context, disposition, convincing argument, argumentation analysis, style and formulation of analytical results. The study presents a result that the Transport Agency, in many cases represented by Director General Jonas Bjelfvenstam, has acted on both the rhetoric research and the crisis communication research guidelines. The most remarkable result of the study is that the Transport Agency has not used its social media to alleviate the effects of the crisis. Something that is contrary to the research recommendations. The study is at the same time pointing out that the results presented consist of interpretations and may be influenced by our own pre- understanding. For future research, it is recommended to continue research in rhetoric to create an even broader knowledge base in the area, but also to study how social media have impacted on other organizations crisis management.

I en tid där träning och motion blivit allt viktigare för svensken har gym sett möjligheten att nå ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har mängden information som användarna på sociala medier nås av ökat till en nivå där användarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar. Syftet med studien är att analysera hur gym använder Facebook idag och jämföra detta med gymmedlemmars förväntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta för att ta reda på om gymmens tillämpning av sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enkätundersökning bland gymmedlemmar. Användarnas förväntningar och behov studerades och jämfördes sedan med hur gymmen använder sociala medier idag. Detta för att ta reda på om gymmens syfte med sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Studien visar att gym använder Facebook för att stärka sina kundrelationer, sprida information om företaget och för att marknadsföra gymmet. Medlemmarnas krav och förväntningar på ett gyms Facebooksida är att den ska innehålla erbjudanden och instruktionsvideor. Det ska även vara möjligt ta kontakt med gymmet dvs. att gymmen ska kunna svara på frågor/inlägg och det ska dessutom finnas kontaktuppgifter till gymmet. Medlemmarna anser även att gyms Facebooksidor ska ge motivation till besökarna. De rekommendationer som upptäcktes i studien och bör följas av gym är att fokusera på kvalitativa användare, dvs. de som är engagerade och aktiva på Facebooksidan. Föra dialoger med användarna och att vara nyfiken. Utföra kvalitetskontroller av innehållet som ska publiceras. Att omfamna inställningen ”Learning by Doing” och att nå ut till de befintliga medlemmarna genom att marknadsföra Facebooksidan på anläggningen och utforma en strategi om vad och hur mycket innehåll som ska läggas ut.