Sammanfattning: Sociala medier spelar en allt större roll i hur vi kommunicerar och uttrycker oss. Denna studie är ämnad att utveckla och koppla ihop den redan existerande forskningen om ungdomars sociala mediavanor på Snapchat och Instagram, och forskning om vad sociala mediaanvändare upplever vad man kan och får publicera på dessa sociala medier. Denna studie utforskar detta genom tre fokusgruppsintervjuer med 15 åriga niondeklassare. Resultatet analyseras genom dramaturgi som till stor del baseras på Goffman. Dramaturgi låter oss utforska högstadieelevernas motivation till handling utifrån de mål de har i olika kontexter. När vi analyserar vår empiri utifrån denna teori visar det sig att eleverna inte förhåller sig till de existerande regelverken när de avgör vad som är lämpligt att publicera, de förlitar sig istället på normativa uppfattningar om etik och moral. Vad de sedan väljer att publicera handlar till stor del om ”impression management” (dvs. ”intryckstyrning”), då de utvärderar publikationer genom den respons de får/skulle få.

Denna kvalitativa studie undersöker svenska skönhetsprofiler inom Youtube och deras inverkan på konsumentbeteendet. Användandet av sociala medier har förändrat hur företag med konsumenter och konsumenter med andra konsumenter interagerar med varandra. I kombination med konsumenters avtrubbade inställning till de traditionella promotionverktyg har sociala medier blivit en av de viktigaste plattformarna för företag att vara aktiva på. En av dessa plattformar är Youtube, en videodelningstjänst där privatpersoner och företag kan skapa kanaler. Profiler inom Youtube eller som de i studien kommer benämnas, Youtubers har ökat sitt inflytande på konsumenten så pass att de numera överstiger den påverkan som traditionella celebriteter tidigare hade. Därav kan de anses som den moderna tidens opinionsledare vilket även innebär att de attraherar företagen till att vilja använda dem som förespråkare för sina varumärken. Företagens användande av Youtubers är framförallt påtaglig inom skönhetsindustrin. Samarbetets utformning sker ofta genom att företagen skickar gratis produkter till prominenta skönhetsprofiler i utbyte att de ska prata om varumärket på sin kanal. Trots att det finns flertal exempel på samarbeten av denna karaktär så finner vi ingen vetenskaplig forskning kring marknadsföring genom Youtubers. Studiens betydelse för forskningsområdet blir därför att undersöka gapet mellan diverse teoretiska angreppssätt och det empiriska data som framkommit. Det empiriska bidraget består huvudsakligen av intervjuer med respondenter med intresse för skönhet och kompletteras därefter med författarnas egna observationer. Studiens frågeställning blir därmed: Hur agerar Youtubers inom skönhetsindustrin som opinionsledare?  I studiens resultat framkom det olika användningsområden för de svenska skönhetskanalerna på Youtube. Ett för underhållande syfte och ett för informationssökande av produkter. För de olika syftena användes olika Youtubekanaler. Utifrån studien kan det utläsas att profilerna för dessa kanaler påverkar konsumentbeteendet genom två dimensioner. Dessa dimensioner är att inhysa förtroende och attrahera genom att stimulera konsumentens rationella eller emotionella omdöme. Studien bidrar med en matris där man utifrån dessa dimensioner kan kartlägga var på en skala en Youtubers huvudsakliga övertygelse ligger. Matrisen kan användas för kosmetikaföretag som vill nyttja denna typ av promotion med ändamål om att kunna avgöra vilken Youtuber som är lämpligast passande för dem.

Idag förväntar sig människor att deras arbetssituation ska uppfylla behov som sträcker sig längre än det mest grundläggande, så som mat och tak över huvudet. Detta har gjort att företag har blivit tvungna att allt mer anpassa sina organisationella strategier för att behålla arbetskraft inom företaget. Det innebär också att det blivit viktigare att locka till sig rätt kompetens och för att göra det krävs att man har ett starkt arbetsgivarvarumärke, ett så kallat Employer Brand. Medarbetare betraktas inte bara som ett företags viktigaste resurs i konkurrensen med andra företag utan också som företagets ansikte utåt. I en växande digitaliserad värld blir därför medarbetares aktivitet på sociala medier något företag måste förhålla sig till i sin Employer Branding- strategi. Studien behandlar därför hur modeföretag arbetar för att attrahera och behålla arbetskraft samt hur de använder sina medarbetare i marknadsföringssyfte på sociala medier. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie utförts med sex mindre modeföretag. Syftet med studien var att undersöka hur mindre modeföretag förhåller sig till Employer Branding i kontexten rörande sociala medier. Resultatet visar att trots att företag värderar sociala medier högt som ett marknadsföringsverktyg, ges väldigt lite av den uppmärksamheten till Employer Branding-strategier. Studien demonstrerar dessutom att företag saknar organisationella strategier rörande medarbetares användning av sociala medier trots att betydelsen av detta erkänns. Studien identifierar också attityder angående risker kopplade till medarbetares aktivitet på Sociala medier där företag var antingen benägna att värdesätta idén om organisationell transparens eller kontroll över företagets värderingar.

The aim for this study is to explore how leisure-time pedagogues construct their profession through discussion in facebookgroups that are dedicated to leisure-time pedagogues and the pedagogy that they represent. The aim is fulfilled by performing a discourse analysis of the statements that leisure-time pedagogues make about their profession. Subsequently the statements are put through an analysis using the theoretical framework of this paper, which is social representation theory. The aim for the use of the theoretical framework is to identify the representation that the statements make about the leisure-time pedagogues profession and the meaning they give to them. The results show that the leisure-time pedagogues have trouble reaching consensus in the representations they make about their profession. It is therefore questioned if their occupation can be called a profession at all. It is meanwhile also concluded that leisure time pedagogues share a common knowledge base in child upbringing that forms a foundation in their profession. This is something that is contested in previous research in the field that this paper operates, which proclaims that leisure-time pedagogue’s profession is shattered and divided. The results show that it is more just to describe the profession consisting of a base with different branches.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt 20–25-åringar respektive 40–50-åringar uppfattar Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen. Vidare undersöker studien hur respektive åldersgrupp resonerar kring Max hållbarhetskampanj på Facebook och Instagram. Studien undersöker även vilka CSR-strategier Max hållbarhetskampanj förhåller sig till på sociala medier.  -  Hur kan Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen förstås utifrån de tre CSR-strategierna? -  På vilket sätt resonerar konsumenterna kring Max hållbarhetskampanj? -  Hur kan konsumenternas resonemang förklaras utifrån encoding/decoding perspektivet? -  Hur kan konsumenters uppfattning förklaras utifrån de teoretiska begreppen ålder och livsstil? Metod och material: En receptionsanalys i form av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Det fanns en låg förkunskap om Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen i båda fokusgrupperna. 40–50-åringarna förhöll sig kritiska till Max hållbarhetskampanj, medan 20–25-åringarna hade en positiv inställning.

Abstrakt Titel: Grinden i Gävle – En öppen grind till en stödverksamhets vardag Sammanfattning: Grinden i Gävle är en socialtjänstenhet som ger stöd till barn och ungdomar med föräldrar som missbrukar, föräldrar som har psykisk ohälsa, våld i nära relationer eller föräldrar som genomgår en svår skilsmässa. Verksamheten arbetar aktivt med sina sociala medie-konton och uppdaterar regelbundet på både Instagram och Facebook. Där de har de vuxna i Gävle som den huvudsakliga målgruppen. Den här uppsatsen innehåller en semiotisk analys av bilder från Grindengavle på Instagram, samt en intervjuanalys med en familjebehandlare som arbetar på Grinden. Uppsatsen innehåller även en textanalys av sju artiklar som nämner Grinden, från lokala medier i Gävle. Ett av de teoretiska begreppen som används i uppsatsen är childism. Grinden använder sig av sociala medier för att skapa en positiv bild av sig själva i samhället. Artiklarna som handlar om Grinden har i Gävles lokala tryckmedia de senaste tre åren förändrats. Från att tidigare varit skrivna ur en vuxens perspektiv, har de senaste artiklarna skrivits ur ett barns perspektiv. Även fast det är inte är många artiklar tyder det ändå på att det går åt rätt håll. De samarbetar tillsammans med en nationell kampanj för att få större genomslag, där försöker de få barnen att våga ta stöd och hjälp. Grinden försöker arbeta bort tabun i samhället kring missbruk, våld och psykisk ohälsa. De vill att alla ska känna till Grinden och ingen ska tycka det är konstigt att ta stöd och hjälp med de problemområden de arbetar med. Nyckelord: Grinden, sekretess, kommunikation, stödverksamhet, sociala medier

I denna studie har vi undersökt hur kön uttrycks på Instagram i kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Vi ville undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan hur olika arbetsgivare som representerar kvinno respektive mansdominerade yrken publicerar inlägg. Forskning visar att många företag använder sig av just Instagram i employer branding syfte, för att nå ut till potentiella medarbetare. Forskning visar även att arbetsmarknaden är könssegregerad och att bild och text kan illustrera föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Vi har genomfört en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där vår metodologiska utgångspunkt varit diskursanalys. 150 Instagraminlägg har analyserats i tre olika kvinnodominerade yrken och 150 inlägg i tre olika mansdominerade yrken. Resultatet av vår studie visar att kön uttrycks på ett könsstereotypiskt sätt i både bild och text i såväl kvinnodominerade yrken som mansdominerade yrken. Detta visades till exempel genom att sätta prefixet kvinna innan eller efter titlar inom mansdominerade yrken. Inom de kvinnodominerade yrkena syntes det genom att kvinnorna framställdes som glada och trevliga medan männen framställdes som hårt arbetande. Resultatet visade även ett fåtal Instagraminlägg där kön uttrycktes på ett könsneutralt sätt. Denna könsstereotypiska framställning syntes främst inom kvinnodominerade yrken vilket kan bero på att mansdominerade yrken inte vill feminiseras och att mansdominerade yrken har mer tryck på sig från samhället att inkludera kvinnor.

Många i dagens samhälle använder sig av sociala medier och användningen fortsätter att öka. De åsikter som där uttrycks kan vara av både positiv och negativ art och kan även påverka den anställdes arbetsgivare på olika sätt. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Sverige och gäller gentemot det allmänna och den gäller mot det allmänna även som arbetsgivare. Mot arbetstagarens yttrandefrihet och kritikrätt står den anställdes lojalitetsplikt gentemot arbets-givaren. Frågan är vart gränsen mellan yttrandefriheten och lojalitetsplikten går för en offentligt anställd när det gäller yttranden på sociala medier och svaret på den frågan är att yttrandefriheten i de flesta fall står över lojalitetsplikten för offentligt anställda men att det kan finnas undantag. / The vast majority of the people today use social media in some form and the usage keeps growing. Opinions expressed on such arenas can be both positive and negative and even have effect on the writers employer. The freedom of speech is constitutional protected in Sweden and is applicable for the general and also for the general against the public as an employer. Against the freedom of speech and the right to criticize the public as an employer is the duty of loyalty for the employee against the employer. The question is where the line should be drawn between the freedom of speech and the duty of loyalty for a public employee regarding opinions expressed on social medias. The answer is that the freedom of speech stands over the duty of loyalty for public employees with some exceptions.

Traditionellt sett har människor använt sig av nyhetsmedia för att sprida kritik medan idag använder många sociala medier där det är lätt att sprida sina åsikter. Därför syftar studien till att undersöka samt jämföra kritiken som riktas mot socialtjänsten och socialarbetare i nyhetsmedia och på Facebook. De material som ligger till grund för detta arbete är hämtat från nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och SVT nyheter samt inlägg från nio öppna och slutna grupper på Facebook med kriteriet att tydlig kritik ska framgå. Den metod och teori som ligger till grund för denna studie är den kritiska diskursanalysen, vi har analyserat materialet med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet i denna studie visar att när socialtjänsten kritiseras är det främst fall som rör barn både när det kommer till inlägg på Facebook och i nyhetsartiklar. Den främsta skillnaden mellan kritiken som riktas mot socialtjänsten via facebookinlägg och i nyhetsartiklar är att de som skriver inläggen på Facebook främst själva är drabbade av socialtjänsten och därmed är mer känslomässigt engagerade. Det vi sett att kritiken främst syftar till i nyhetsmedia är socialtjänstens brist på ansvar medan i facebookgrupper är det; socialtjänstens felaktiga agerande, socialtjänsten väljer aktivt att inte agera, socialtjänstens beslutfattande på felaktiga grunder, socialtjänstens brist på kompetens och socialtjänstens makthantering. Kritiken förstås med hjälp av maktbegreppet, då socialtjänstens handlingsutrymme kan ses som en maktresurs, vilket leder till att människor känner att socialtjänsten har ett för stort inflytande över deras liv på livsavgörande sätt. Kritiken kan även förstås med tillitsbegreppet och sammanhang. Beroende på det sociala sammanhanget kan kritiken yttras på olika sätt, och den kan uppstå på grund av bristande tillit för socialtjänsten.

I den digitala eran kan konsumenter ställa högre krav på service och kvalité från företag, då konkurrenter även finns online. De lojala kunderna blir allt viktigare, speciellt 2020 då denna studie utförs, eftersom coronapandemin försätter många företag i problematik. Studien syftar till att undersöka hur konsumenter värderar företags sociala medier samt servicelogik, och hur det i längden kan påverka kundlojaliteten. En kvantitativ ansats valdes i form av en webbenkät, som distribuerades via mejl och sociala medier. Resultatet, baserat på 276 respondenter, visar att servicelogik har en effekt på kundlojalitet. Däremot kunde företags sociala medieanvändning inte påvisa ett signifikant samband till kundlojalitet. De båda variablerna som testades mot kundlojalitet ställdes även mot varandra för att se hur sambandet såg ut dem emellan, servicelogik och företags sociala medienärvaro visade dock inget signifikant samband.