Background: Many new investors have been introduced to the stock marketlately. Lots of them only possess some knowledge about stocks and havetherefore started to gather information from influencers on various socialmedia. The information contains, among other things, future forecasts, whichmeans that new investors can easily base their investment decisions on whatis published by these influencers. Purpose: The purpose of the study has been to study and explain what makesnew investors rely on influencers' opinions. This is done with the help oftheory and our empirical data. Method: New investors with up to five years' experience have beeninterviewed according to a semi-structure and then studied together withselected behavioral economic and communicative theories. During the courseof the study, we have used an abductive approach, which means that we haveswitched between theory and empirical data. Conclusion: The study has led to the conclusion that new investors have agreat tendency to be influenced by influencers on social media when makingtheir financial decisions. We have come to the conclusion that it is possiblethat the position of influencers has a decisive factor if the new investors areto buy a share or not. When new investors express that they have a lack ofknowledge in the financial market, they turn to influencers when makingdecisions.

Sammanfattning Titel: Fastighetsbyråers och fastighetsmäklares varumärke - påverkan på varumärket med marknadsföring via sociala medier  Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning verksamhetsstyrning samt företagsfinansiering och fastighetsvärdering 15 HP  Författare: Daniella Ahlström & Lisa Lindgren Handledare: Urban Österlund  Forskningsfrågor: Hur vill fastighetsbyråer och fastighetsmäklare påverka varumärket genom marknadsföring via sociala medier? På vilket sätt påverkas säljarens val av fastighetsmäklare när marknadsföring sker via sociala medier?  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur fastighetsbyråer och fastighetsmäklare vill påverka varumärket genom marknadsföring via sociala medier. Dessutom redogöra för hur säljarens val av fastighetsmäklare kan påverkas av marknadsföring via sociala medier.  Metod: Studien har arbetats fram med en kvalitativ forskningsmetod, där empirin har samlats in genom telefonintervjuer. Studiens författare har använt sig av en abduktiv forskningsansats.  Slutsatser: Fastighetsbyråer och fastighetsmäklare vill påverka varumärket genom marknadsföring via sociala medier på följande sätt: synas, etablering, top of mind och återkommande kunder samt framföra fastighetsbyråers värden. Studien har även visat att användning av marknadsföringstjänster som optimerar marknadsföringen på sociala medier bidrar till mer trafik på internet vilket gynnar fastighetsbyråerna och deras varumärke. Studien har inte visat att marknadsföring via sociala medier har någon direkt inverkan på säljares val av fastighetsmäklare/fastighetsbyrå. Sociala medier är inte avgörande men kan ha en indirekt påverkan på individuella fastighetsmäklare och fastighetsbyråer. / Problem statement: How does real estate agencies and real estate agents want toinfluence the brand through social media marketing? In what way isthe seller's choice of real estate agent affected when marketing takesplace through social media?Purpose: The purpose of this bachelor’s thesis is to describe and explain howreal estate agencies and real estate agents want to influence the brandthrough social media marketing. In addition, explain how the seller'schoice of real estate agent can be affected by marketing through socialmedia.Method: The study has been developed with a qualitative research method,where the empirical data has been collected through telephoneinterviews. The study's authors have used an abductive researchapproach.Conclusions: Real estate agencies and real estate agents want to influence the brandthrough social media marketing in the following ways: be visible,establishment, top of mind and returning customers and convey realestate agencies values. The study has also shown that the use ofmarketing services that optimize marketing on social media contributesto more traffic on the internet, which benefits real estate agencies andtheir brand. The study has not shown that social media marketing hasany direct impact on sellers' choice of real estate agent / real estateagency. Social media is not crucial but can have an indirect impact onindividual real estate agents and real estate agencies

Syftet med undersökningen var att få kunskap om vad elever läser, deras läsvanor och läslust i åldrarna 9-16 år, så att lärare och speciallärare ska kunna möta elevers intresse och entusiasm och stimulera deras läsutveckling. De tre frågeställningarna löd: Hur ofta och vad läser barn i åldern 9-16 år? Vad är elevers uppfattning om läsning? samt vad kan och brukar lärare göra för att motivera elevernas läsintresse? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet som menar att människan använder sig av sina olika resurser, såväl språkliga, intellektuella som fysiska för att ta till sig kunskap. De egna perspektiven vidgas när man läser om omvärlden, olika kulturer, sätt att organisera samhällen etc. Metoden vi valt är mixed methods med både kvantitativa och kvalitativa data i vår undersökning. Vi valde att skicka ut enkätfrågor om läsvanor till elever i åldern 9-16 år och en enkät till sex lärare för att ta reda på hur de undervisar i läsning och läsförståelse. Dessutom valde vi att genomföra intervjuer med fem elever för att ta reda på anledning till motivation, synen på olika sorters texter och elevers syn på hur lärarna kunde undervisa i läsning.  Resultatet visade att eleverna inte alltid ges tillfälle att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. 34% av de 271 tillfrågade eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma. 44% av de tillfrågade i elevenkäten svarade att de lyssnade lika mycket på text som att läsa själv. En tredjedel av alla eleverna läste skönlitteratur på sin fritid. Dubbelt så många av dessa var 9-12 år som 13-16 år. Större delen av eleverna valde att läsa på sociala medier på sin fritid, oavsett om de var yngre eller äldre. Elevintervjuerna visade att eleverna hade en klar uppfattning om att det var viktigt att läsa. Det uppgavs vara roligt, spännande, intressant och underhållande. Det var svårt med texter som innehöll många långa och svåra ord som eleverna inte visste betydelsen av. Som förslag på vad skolan och lärarna kunde göra för att motivera eleverna till mer läsning framkom i elevenkäter och elevintervjuer önskemål på att det skulle finnas god tillgång på olika slags böcker och tidningar, även på engelska, att man fick välja bok själv efter intresse, läsa gemensamt ibland, få lyssna på högläsning, få mer tid till att läsa i skolan och få introduktion av böcker ibland. Lärarna svarade i sin enkät att de hade högläsning, varierade gemensamma och enskilda uppgifter kopplat till texter samt diskussioner av texter. Lärarna uppgav precis som eleverna att de yngre eleverna fick mer regelbunden tid till läsning i skolan än äldre elever. Även lärarna angav gott samarbete med bibliotek och introduktion av böcker som en framgångsfaktor. De lyfte också vikten av att tala med eleverna om hur viktig läsning är. Specialläraren kan i sitt yrkesutövande främja elevers motivation och läsutveckling. De kan genom träning öka både deras självförtroende för läsning, hjälpa till att hitta passande texter och material och hjälpa till att hitta fungerande strategier för studieteknik.

I denna uppsats har vi undersökt hur 8 svenska journalister och 4 chefer vid svenska medieföretag (”arbetsgivare” hädanefter) resonerar kring journalisters aktivitet och varumärkesbyggande på sociala medier, vilka motiv journalister har för att profilera sig i sociala medier och hur journalisterna och arbetsgivarna ser på journalisters aktivitet på sociala medier utifrån journalistiska yrkesideal och normer. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats utifrån teorier om varumärkesbyggande, personligt varumärke och självpresentation samt tidigare forskning om journalisters yrkesideal och användning av sociala medier. Resultaten visar att det verkar finnas en övertro bland journalister om det personliga varumärkets betydelse för arbetsmöjligheter, om man ser till hur arbetsgivarna uppgett att de värdera sociala medier. När det gäller journalisters motiv till att vara profilerade på sociala medier har de snarare framkommit att det inte är högt prioriterat varken av journalisterna själva eller arbetsgivarna, för arbetsgivarna är detta endast intressant i vissa fall. Detta beror framför allt på att fördelarna av en stark sociala medier-profil inte anses väga över nackdelarna som bland annat är att det är tidskrävande och att de innebär en större risk att bli utsatt för hat och hot. När det gäller yrkesidealen har vi sett att samtliga respondenter värderar dessa högt och tycker att man alltid bör agera enligt dem på sociala medier. Idealen och normerna kan vara svåra att kombinera med att vara framgångsrik på sociala medier eftersom de hindrar journalister från att agera på det sett som genererar störts engagemang på sociala medier.

Abstract Digital media are said to be the reason that young people today don’t have such a high reading interest in books. We have a hypothesis that young people still read and have a high reading interest but that the reading takes place in other medias Purpose The purpose with this study is to examine what genres and media that pupils in grade 3 in Swedish elementary schools prefer to read and how the teachers adjust their teaching based on the pupils’ reading habits and the digitizing. The questions used to create structure in the study are:  What genres and medias does pupils in grade 3 prefer to read?    How do the teachers adjust their teaching to the pupils reading interest?  How do the teachers look on their students reading ability and changed reading habits based on the digitizing? Method The method used was a combination between qualitative and quantitative method. The reason behind being that the combination could help in finding if the teachers and pupils had the same view on the pupils reading habits. The qualitative method resulted in an interview study with six active grade 3 teachers in five different schools. The pupils in grade 3 was asked to complete a survey about their reading habits. Both the interview answers and the survey answers were analyzed and compared before the result was presented. Result Many of the pupils that participated in this study have a good reading interest. Books are still the most occurring genre with pupils in grade 3 but are followed by video games and social medias. Most of the pupils prefer to read on an iPad or computer compared to the traditional paper book. The teachers are aware of their pupils preferred genres and medias to read in for the most part. For now, the digitizing is seen as something positive according to most of the teachers, but they say that most schools are yet to have the right equipment’s or conditions. Currently the equipment schools have is used for pupils with special needs. Most of the teachers sees a bright future for a more digitized school though. But because the school are left behind in the digital development the pupils guardians receive an important job to show all the reading possibilities there is to find.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Sweden is considered to be among the most egalitarian nations in the world, scoring high in international surveys of gender equality. Despite this the Swedish armed forces have been struggling to increase the number of women serving in their ranks. Studies point to social media as an increasingly important platform for recruiting young people in general and young women in particular. This raises questions regarding the effects of social media-representations on military recruitment. This thesis seeks to examine material posted during the second half of 2020 on two Instagram accounts belonging to two Swedish logistics regiments, Trängregementet and Marinbasen, having percentages of women among the highest and the lowest in the armed forces respectively. The material will be subjected to analysis using a theory outlined by Melissa Brown in previous studies of American recruitment ads to determine whether the representations of men and women presented in the material are in line with traditional military masculinity or can be said to expand the roles of women in the military. This is in order to raise awareness regarding, and prevent the further usage of recruitment material detrimental to increasing female participation in the Swedish armed forces. The results suggest that both cases portrayed men in traditionally masculine contexts more often than women but Trängregementet slightly more so than Marinbasen in spite of the higher percentage of women serving in the former. Nyckelord: Rekrytering, militär maskulinitet, sociala medier, Trängregementet, Marinbasen.

No description available.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter  Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.    Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare som på olika sätt är aktiva på sociala medier och deras förhållningssätt till användandet av sociala medier inom den egna yrkesgruppen. Studien utgår ifrån Pierre Bourdieus nyckelbegrepp fält och strategier. Målet med studien är att skapa större förståelse för sociala mediers påverkan på lärares yrkesroll och därför har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studien innefattar fyra intervjuer med lärare som på olika sätt använder sociala medier i sin yrkesroll. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studien visade bland annat att den allmänna inställningen till lärarkonton på sociala medier bland informanterna generellt var positiv. En skiljaktighet gällande åsikter om hur lärarkonton skall brukas framkom dock bland informanterna. Studien påvisade även att relationen mellan lärare och elever påverkats positivt vid användandet av sociala medier, både utanför och i klassrummet. I samband med användandet av sociala medier i sin yrkesroll framkom dock flertal osäkerheter och därför visar resultatet att officiella riktlinjer efterfrågas.