The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.

Syftet med studien är att undersöka hur idrottsföreningar i Malmö kommunicerar via socialamedier. Kommunikation via sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagoch har kommit att förändra det sätt som vi människor kommunicerar på. Sociala medier haräven blivit ett centralt kommunikationsverktyg för idrottsföreningar i syfte att nå ut tillspecifika intressenter och valda målgrupper. Med sociala medier har en ny form avkommunikation skapats då det inte endast är idrottsföreningar som har möjligheten attkommunicera med intressenterna utan intressenterna har även möjligheten att kommuniceramed idrottsföreningen. Teorierna som används i undersökningen är sociala medier, publicrelations, envägs-och tvåvägskommunikation, word-of-mouth och strategisk kommunikation.Studiens teoretiska ramverket används för att besvara undersökningens syfte ochfrågeställningar. Studien är utformad som en kvalitativ undersökningsmetod och empiriskdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottsföreningar från Malmö stad. Iresultatet redovisas materialet från empirin av intervjuerna med respondenterna frånidrottsföreningar i Malmö. Materialet grundar sig i respondenternas beskrivningar omkommunikation via sociala medier och deras uppfattning om hur de arbetar med socialamedier. Studiens resultat visar att Malmös idrottsföreningar kommunicerar på olika sätt viasociala medier beroende på vilket syfte de har med plattformen de använder sig av. Enliknelse som framgick av undersökningen var att samtliga idrottsföreningar använde socialamedier för att bygga en relation med sina intressenter samt använde de olika socialaplattformarna för att nå ut till olika målgrupper. Det finns däremot skillnader i vilka strategieridrottsföreningar använder sig av för att bygga relationer både internt och externt. / The purpose of the study is to examine how Malmo's sports associations communicate viasocial media. Communication via social media has become an obvious part of people'severyday lives and has come to change the way we communicate. Social media has alsobecome a central communication tool for sports associations with the aim of reaching out tostakeholders and selected target groups. The theories used in the survey are social media,public relations, one-way and two-way communication, word-of-mouth and strategiccommunication. The study is designed as a qualitative survey method and the empirical datawas collected through semi-structured interviews with sports associations from the city ofMalmo. The study's results show that Malmo's sports associations communicate in differentways via social media depending on what purpose they have with the platform they use.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.

I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet  där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta.  I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.

Föräldraskap är något som funnits i alla tider. Synen kring föräldraskap har förändrats över tid, förväntningar, ideal och krav har varierat i takt med de samhälleliga förändringarna. I dagens senmoderna samhälle innefattar föräldraskapet normer och förväntningar kring hur en förälder bör vara. Förväntningarna kommer dels från de samhälleliga normerna och dels från olika professioner inom sociala medier. Detta kan innebära att föräldern upplever press i sitt föräldraskap. I dag finns en uppsjö av information riktad till föräldraskap där de belyser hur man bör göra för att lyckas med barnuppfostran. Föräldraskapet skildras ofta i allt ifrån populärvetenskapliga texter såväl som i podcast kring hur föräldrar får hjälp av experter för att klara av att uppfostra sina barn till autonoma individer. Studien är en tematisk innehållsanalys där vi valt ut tre podcast kopplat till föräldraskap för att se hur föräldraskapet konstrueras i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur professionella framställer föräldraskap idag, vår ambition är att skapa en förståelse främst för socialarbetare som arbetar med barn och familj om vilka normer och ideal som råder kring föräldraskap. Således visar de utvalda podcasten hur föräldraskapet framställs i det nutida samhället. För att förälderns ska skapa förutsättningar för att lyckas med barnuppfostran visar resultatet att det handlar om att spendera tid men även att relationen mellan barn och förälder ska vara på en jämlik nivå där föräldern ska uppmuntra barnet att reflektera för att bidra till en stärkt självkänsla.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

This study investigates how the school library can be visualized through the social media platform Instagram. This is done through a qualitative content analysis of 362 posts that were shared from 1 August 2016 to 31 December 2019. The main focus was to look at how the school library uses the medium to market itself as well as to look at how the main tasks and roles of the school library are represented in the communication. The theoretical perspective is a mixture of the four spaces model as presented by Jochumsen et al. (2012) and the school library and its dimensions made known by Limberg (1990). The combined model comprises of five different spaces that together make up the school library as a concept. The results show that all of the five spaces are represented in the material that has been published on Instagram, but in different proportions with learning taking the largest place in the communication. The study also shows that the picture that is being presented of the library shows it in a traditional way, with a large emphasis being on its role in supporting and stimulating pupils reading. Some important factors are nevertheless missing in how the school library is shown, for example the importance of it being involved in teaching. This study can be regarded and used as an example of how a school library can be presented and visualized through the medium.

The usage of emojis in marketing strategies and as a digital and social shortcut for emotional response has risen significantly since their creation and subsequent launch in the late nineties. With over three thousand emojis available as of 2019 and, according to Facebook, over five billion sent each day on their instant messaging service, the breadth of their influence and societal importance is unquestionable.  Recent studies have shown that certain aspects of consumer marketing are positively influenced by the usage of emojis but in the context of news correspondence the field of study regarding the use of emojis has large gaps. This study aims to investigate whether or not the use of emojis in a news context can affect the readers’ interpretation and perception of a text and by extension, the writer or news outlet associated with said text.  This study was conducted as an experimental survey in which two groups each consisting of 33 university students were asked to grade the trustworthiness, objectivity and professionalism of four fabricated social media news posts. One group had line breaks in the texts of the social media posts consisting of emojis and the other group did not. Subsequent analysis of the data shows that it could be possible to affect the readers’ interpretation and perception of a text by way of emoji usage. There are however an abundance of factors that, when juxtaposed and analysed, could be the reason for the respondents differing interpretations of the texts.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder. Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt. Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården. Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år. Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet. Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.