Syftet med fallstudien är att undersöka och jämföra B2B-företags strategi för att marknadsföra varumärken på sociala medier. Tidigare forskning inom området har visat att det finns en brist på kunskap om hur B2B-företag kan bygga starka varumärken på sociala medier. Genom en fallstudie med intervjuer och observationer av två B2B-företag har denna studie identifierat att det är viktigt att använda innehåll på sociala medier som baseras på företaget, dess kunder, kanaler och konkurrenter. Det är också viktigt att ha en tydlig grafisk profil för att skapa en konsistent och professionell närvaro på sociala medier. För att ytterligare stärka B2B-företags varumärken på sociala medier föreslås även att företagen använder sig av utbildande innehåll. Genom att använda sig av utbildande innehåll kan B2B-företag visa sin expertis och öka tilliten hos sina kunder.

Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.

Studiens syfte är att generera förståelse för gymnasieelevers tankar om fotografi och hur de använder mediet i sin vardag, vilket medför möjlighet att använda aktuella praktiker i bildpedagogiskt syfte. Insamlingsmetod är intervjuer i två delstudier, delstudie ett är en enkätintervju där tio informanter deltagit. Delstudie två är fördjupad muntlig intervju med fotoelicitering som samtalsmetod med tre deltagare. Studien utförs med ett dubbelt perspektiv där en konstnärlig gestaltning får ta del av processen. Som ett komplement till det akademiska skrivandet formulerar jag en poetisk analys av innehållet, med passager av handskriven text. De elever som deltar som informanter har använt mobilkamera och sociala medier sedan de var unga, vilket har format deras fotografiska användande. Upplevelser, känslor, händelser, erfarenheter och tankar i vardagen representerar innehållet i vad som delas. Innehållet är anpassat och den publika kontexten hanteras med olika val vid fotografering och publicering. Visuella val görs i ett temporärt berättande med osentimentalt bevarande till skillnad från hur analoga kopior sparas. Ett flöde av kommunikation, med en lättare mentalitet till fotograferande, publicerande och bevarande. Stor andel av det som fotograferas delas i publika sammanhang vilket uppfattas som ett resultat av att delningsprocessen varit närvarande sedan ung ålder. Fokus ligger på hur platser i världen upplevs, och bilderna är en del av vardagskommunikationen. Hur man väljer att publicera påverkar vad som fotograferas. Ett personligt bildspråk formas i alla val som görs, unga människor som haft en ständigt närvarande kamera under sin uppväxt som har gjort dem till medvetna fotografiska utövare. Det sociala publika sammanhanget har skapat ett temporärt och samtida illustrerande, innehållet är nu baserat på ett flöde vilket är ett ungt sätt att använda fotografi.

Under coronapandemins år 2020 så fick en ny sociala medie-plattform många nya användare. Den applikationen heter TikTok. TikTok är en sociala medie-plattform där du som användare kan publicera, redigera likaså interagera med videos i alla dess storlekar och former. Det är bara kreativiteten som sätter stopp för ditt uttryck på plattformen. TikTok har en bred grupp med användare från olika åldersgrupper. En stor majoritet av de som använder TikTok är under 25 år – en grupp med människor som kan kategoriseras ihop som generation Z. Med nu över en miljard användare i flera olika åldrar, stora mängder av effekter, filter, trender, hashtags och låtar så är möjligheterna oändliga på TikTok. TikToks makt är något som är svårt att missa både för konkurrenter, andra företag, vänner runt omkring en och allmänheten. TikToks influenser kommer in på alltmer ställen i samhället. Konkurrenter tar inspiration av deras designspråk - likaså deras smarta funktioner. TikTok bestämmer desto mer över musikbranschen – både hur användare lyssnar på musik och hur musik produceras. TikTok tar upp alltmer tid hos varje TikTok-användare med deras hypnotiska feed och korta interaktiva videos. Uppsatsens syfte är att bidra med ny kunskap kring digitaliseringens påverkan på generation Zs musiklyssnande. I synnerlighet vilken vikt TikTok-videos har i detta.  Studien är genomförd med hjälp av en kvantitativ metod som har applicerats. Detta har skett i form av ett enkätformulär. Det som kom fram i resultatet var ett resultat som bekräftade hypotesen. Digitaliseringen har påverkat generation Zs musiklyssnande. Det har digitaliseringen gjort på många sätt, bland annat genom TikTok-videos. Generation Z blir matade med massvis av digitalt material och de släpper in den digitala världen mer i sina liv både medvetet och omedvetet. TikTok och digitaliseringen påverkar generation Zs musiklyssnande – och TikTok är en del av flera anledningar som spelar en stor del i det. Det argumenteras också att denna forskningsstudie ska ses som en början på ett nytt forskningskapitel. Det har tidigare inte funnits mycket forskning kring ämnet och för att dra en motiverad slutsats behövs mer forskning utöver den befintliga att göras.

This is a study about an ecofeminist perspective on contemporary paganism among women on instagram. It takes off along with former studies that have researched feminist and psychological aspects of women's use of mythological figures and feminine god symbols and paganism on instagram. The purpose of this study is to examine what worldview surrounds the seemingly feminist and neopagan expressions on instagram and to interpret them with Plumwood’s ecofeminist theory of dualism supplemented with Christ's theoretical additions on how the divine relates to the previous theory. The goal is to contribute to the research that examines neopagan women on Instagram and the connection between neopaganism and ecofeminism. The purpose is answered through questions about which worldview is expressed in the instagram posts and how the posts can be understood based on Plumwood and Christ's ecofeminist theory of dualism. They are answered through a qualitative content analysis and with the help of a quantitative compilation of necessary parts of the material needed to apply the theory. Feminist and neopagan expressions can be seen through a cyclical worldview where people and certainly women are encouraged to follow the cycles of nature, in opposition to capitalism, with a focus on rest during winter and menstruation. Positive qualities and agency are attributed to women, animals and nature can, based on Plumwood's ecofeminist theory, be seen as an ecofeminist approach to break the prevailing dualism between nature and culture. The changeable such as body, emotions and personal transformation is highly valued in the material which can be understood, based on Christ's theoretical addition, to emphasize the downgraded part of the dualism nature and culture. These ecofeminist expressions are framed by a religious worldview where a higher power or something greater, often in the form of the Goddess and nature itself or the elements of nature such as the moon and healing herbs, is believed to hold and guide people towards their highest good.

Bakgrund Sociala medier har blivit en integrerad del av mångas vardagliga liv och påverkar hur människor kommunicerar, delar information samt interagerar med varandra. Det är även en plats där desinformation sprids och det är därför viktigt att förstå hur budskap som spridsvia sociala medier påverkar följarnas liv. Syfte Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt sociala medier används för att söka information om hälsa, matvanor och livsmedelsval. Metod För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna rekryterades via Facebook och Instagram. Data bearbetades i Microsoft Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av enkätens huvudfrågor mellan kön, åldersgrupper respektive utbildningsnivå gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test samt Chi-2-test. Resultat Totalt deltog 151 deltagare, 117 kvinnor och 34 män. Medianåldern för deltagarna var 25år. Det var 98,6% av deltagarna som uppgav att de tagit del av information om mat och hälsa på sociala medier. Majoriteten av deltagarna tyckte det var viktigt att den man följer har enkla och trovärdiga budskap. Kvinnor använde Instagram i större utsträckning än män till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt till recept. Kvinnorna ansåg att det var viktigt att personer de följer lägger upp många inlägg/bilder kopplat till mat på sociala medier. De äldre (26-61år) deltagarna använde Facebook till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt recept medan de yngre (18-25år) använde Instagram och TikTok till att söka/få information om matrelaterade trender samt mat kopplat till träning. De yngre ansåg även att det var viktigt att personerna de följer på sociala medier har många följare. Slutsats Majoriteten av deltagarna ansåg att trovärdighet var en av de viktigaste punkterna kopplat till de personer de följer, medan det inte var lika viktigt att personerna hade relevant utbildning eller hänvisade påståenden till vetenskapliga källor.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel.

Sociala medier blir ett alltmer vanligt verktyg för att locka potentiella arbetstagare. Professionals nord (PN) är ett bemanningsföretag som grundades 2015 med uppstart i norra Sverige, PN såsom många andra bemanningsföretag är aktiv via sociala medier för att stärka sitt varumärke. På grund av PN:s stora närvaro inom sociala medier ansågs det fördelaktigt att samarbeta i syfte att svara på studiens syfte samt frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. I syfte att besvara studiens frågeställningar ansågs det även lämpligt att intervjua konsultchefer då de besitter erfarenhet av rekryteringsprocessen. Studiens ändamål var att studera konsultchefernas upplevelser och åsikter om attrahering via sociala medier. Förutom detta utforskades även potentiella förbättringsområden inom processen. Studiens huvudresultat visar hur PN använder sig av sociala medier vid attrahering av arbetstagare på ett väl fungerande sätt. Något som däremot blev tydligt var bristen på struktur och rutiner inom vissa kontor/regioner. Det som även kom fram i resultatet var att majoriteten av PN:s bilder och inlägg inte var riktade gentemot konsulter utan främst mot arbetstagare som vill arbeta internt inom PN.

I takt med att allt fler nya sociala medieplattformar introducerats och utmanat definitionen av vad sociala media är, har även användarantalet ökat explosionsartat. Tidigare forskning har identifierat fenomenet migration mellan sociala medier, alltså att användare migrerar från en plattform till en annan. I en undersökning visades det att grupptryck och andra kontakters val att byta plattform låg bakom migration, därför undersöker denna studie vilka drivkrafter som ligger bakom migration utifrån fler aspekter än bara de rent sociala. Statistiken från den årliga rapporten om svenskarna och internet pekar på att migration mellan sociala medier sker. Åldersgruppen 20-25 åringar är de som använder flest olika sociala medieplattformar och därmed är de som har störst möjlighet att migrera. I den här rapporten undersöks vilka de bakomliggande faktorerna som motiverar dessa användare att byta sociala plattformar är. Därför ställs frågan: Vilka är dessa drivkrafter som får användare att migrera mellan sociala medier? Detta är av intresse för framtida social medieutveckling; dels för att förstå vad användare värderar hos nya plattformar, dels för att väletablerade plattformar ska förbli fortsatt relevanta för användarna. För att besvara frågeställningen utfördes elva stycken semistrukturerade intervjuer som var mellan 20-50 minuter långa. Under intervjuerna utgick respondenterna från eget socialt medieanvändande och frågorna berörde tekniska, sociala och organisatoriska motivationsaspekter. Studien visade att det som påverkade respondenternas migration mellan sociala medier framför allt var i) vänner som bytte till nya plattformar och ii) nya innovativa funktioner som lockade dem till en ny plattform. På mer etablerade sociala medier, exempelvis Facebook, upplevde de att kontaktnätet hade blivit för brett och svårare att rikta budskap till, vilket också bidrog till deras migration. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till vidare forskning och utveckling av sociala medier, och därmed bidra till mer långlivade plattformar. / As new social media platforms are introduced to us, each redefining what the concept “social media” is, the amount of users is growing fast. Previous research has identified the phenomenon user migration between platforms. One study showed that peer-pressure is motivating users to migrate. Statistics from the yearly report about the swedes and internet also indicate that migration between social media happens. This report investigates the underlying factors that motivate users to switch primary social platforms. The main question in this report is: What are the main drivers for users to migrate between social media? This is of interest to future social media developers; partly to understand what users value in new platforms, and partly for well-established platforms to remain relevant. In order to answer the question, semistructured interviews were conducted and the respondents were asked to answers based on their own social media use with the questions concerning technical, social and organizational aspects. The research showed that the respondents were most affected by friends who switched to new platforms and that new innovative features attracted them to new platforms. On more established social media, they found that the network of contacts became too wide and made direct communication difficult, which ultimately contributed to migration.

The computer today is an essential worktool for students. It is used during lectures, exercises and private studying. Notifications from the computer are very relevant as the area of use is expanding and developed constantly. Students are easily distracted during studies and procrastination is a recurring theme. Social media on both mobiles and tablets has proved to be a cause of distraction and stress during education. The aim of the study is to  answer the question "How do notifications from the computer affect the concentration of the students when studying?". To answer this question, the students have received notifications from two social media, Facebook and Slack, for a week. They have then used an application called "RescueTime" to log how much time they have spent on Facebook and Slack. The week after, the same group of students has been studying without having any notifications. They have then submitted the time they have spent on Facebook and Slack with "RescueTime". After each week, students have answered questions. The questions were partly about the time they spent on Facebook and Slack during their study work and, secondly, how productive or distracted they felt during the week. The result showed that more time was spent on Facebook and Slack during lectures the week with notifications. The notifications had an impact on how often the participants were on Facebook and Slack during lectures. According to the answers from the questions, the perceived feeling of the test subjects was that they were most disturbed by the notifications during their private studying. The participants, on the other hand, felt that the week without notifications felt less distracting as notifications did not interfere with their concentration. This shows that notifications and distraction have a connection. Although the participants in the survey did not enter the social media when they received notifications, the participants became distracted. This was also true when the participants received notifications they felt were irrelevant. This caused several short breaks and the participants thus had no continuity at work. / Datorn idag är ett essentiellt arbetsverktyg för studenter. Den används under föreläsningar, övningar och under eget arbete. Notifikationer från datorn är mycket aktuella då notifikationers användningsområde utvidgas och utvecklas konstant. Studenter blir lätt distraherade under studier och prokrastinering är ett återkommande tema. Sociala medier på både mobiler och surfplattor har visat sig vara anledning för distraktion och stress under undervisning. Undersökningen har därför som syfte att besvara frågan “Hur påverkar notifikationer från datorn studenters koncentration när de studerar?”. För att besvara denna fråga har studenter haft påslagna notifikationer från två sociala medier, Facebook och Slack, under en vecka. De har då använt en applikation som heter “RescueTime” för att logga hur mycket tid de har varit inne på Facebook och Slack. Veckan efter har samma grupp studenter fått studera utan att ha några notifikationer påslagna och loggat tiden inne på Facebook och Slack med “RescueTime”. Efter varje vecka har studenterna fått besvara frågor. Frågorna handlade dels om tiden de varit inne på Facebook och Slack under deras studiearbete och dels om hur produktiva eller distraherade de känt sig under veckan som gått. Resultatet visade att mer tid spenderades på Facebook och Slack under föreläsningar veckan med notifikationer. Notifikationerna hade en påverkan på hur ofta deltagarna var inne på Facebook och Slack under föreläsningar. Enligt svaren på frågorna var den upplevda känslan hos testpersonerna att de var mest störda av notifikationerna under eget arbete. Deltagarna upplevde däremot att veckan utan notifikationer kändes mindre distraherande då notifikationerna inte störde deras koncentration. Detta visar att notifikationer och distraktion har ett samband. Även om deltagarna i undersökningen  inte gick in på de sociala medierna när de fick notifikationer så blev deltagarna distraherade. Detta gällde även när deltagarna fick notifikationer de kände var irrelevanta. Detta orsakade flera korta pauser och deltagarna fick därmed ingen kontinuitet i arbetet.