Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen. Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år. Totalt svarade 105 personer på den utskickade enkäten under perioden som den var tillgänglig på internet. I uppsatsen användes ett flertal teorier, med olika inriktningar, som var till hjälp i analysen. Den teoretiska ramen hade i huvudsak inriktning på ämnen som PR, marknadskommunikation och sociala medier. Resultatet visade på att användarnas syn på företag som marknadsför sig på Instagram skiljer sig åt beroende på hur aktiva de är på applikationen. En social och aktiv användare på Instagram var troligtvis också i högre utsträckning positiv till företag som använde sig av applikationen. Bland de som var mindre aktiva var inställningen till frågan inte lika självklar utan mer utspridd. En stor del ställde sig neutralt till frågan vilket kan antyda på att Instagram som plattform för marknadsföring fortfarande är något som inte alla känner till.

Denna uppsats undersöker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varumärke via sociala medier utan att ha några konton på sociala medier registrerade i sitt namn, eller överhuvudtaget vara aktiv på nätet. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett högst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsäga rådande normer inom musikbranschen, för att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att överhuvudtaget vara aktiv online. Detta undersöks genom att kartlägga och problematisera Jaqes strategi samt jämföra den mot Sveriges två största skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin består av fyra kvalitativa expertintervjuer. Förutom Jaqe så har hans PR-ansvariga på skivbolaget Baba Recordings intervjuats, samt ytterligare två majorbolagsrepresentanter, en från Baba Recordings moderbolag Sony Music, och en från Universal Music. Uppsatsens teori behandlar främst ”traditionell” marknadskommunikation via sociala medier, samt spridning via sociala medier och vilka faktorer och opinionsledare som påverkar spridningen. Resultaten visar att de tillfrågade majorbolagsrespondenterna använder sociala medier för att marknadsföra samtliga av deras artister (med undantag för Jaqe) med ett stort fokus på interaktivitet med användare, och att de nyttjar de främsta marknadskommunikativa fördelar som sociala medier erbjuder. Vidare visar resultaten även att Jaqes passiva strategi har fungerat främst tack vare dess sällsynthet, som blivit en drivande marknadsföringskraft i sig, samt tre typer av opinionsledare: andra artister, media och publiken.

The overall purpose of this essay is to come to a deeper understanding about videos in the Youtube beauty community by using a mixture of qualitative and quantitative methods. By answering the main questions of the essay which are; What quantitatively measurable components are there in the videos that can be seen as contributing factors leading to the fact that some generate more views that others?; Is there a set mold for success containing certain aspects that a video must have to stand out?; What correlations can be found between the two categories of analysis and how do these potential correlations affect the popularity of the video? and What effects do specific components on the level of popularity of the video?, we’ve been able to distinguish differences as well as similarities on both qualitative and quantitative levels. We have also seen that using the two methods together have enabled us to reach more profound results. The main result that we have found on a quantitative level is that there are obvious correlations between a high level of popularity and a good visual quality. What we have also concluded, on a qualitative level, is that it is not sufficient to simply provide this type of quality to reach a high level of popularity, the beauty guru also need a high level of commitment and a genuine desire to interact with the viewer in order to generate views. / Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys försöka skapa en djupare förståelse för vad det är i videor inom kategorin beauty community på Youtube som genererar visningar. Genom att besvara de frågeställningar som studien bottnar i; Vad finns det för kvantitativt mätbara komponenter i videorna som kan ses som bidragande faktorer till att vissa får fler visningarna än andra?; Finns det en mall för framgång där vissa komponenter måste ingå för att en video ska kunna sticka ut från mängden?; Vilka samband kan urskiljas mellan de två analyskategorierna och hur påverkar de eventuella sambanden populariteten? samt Hur kan specifika komponenter påverka populariteten?, har vi lyckats urskilja både skillnader och likheter på såväl kvantitativ som kvalitativ nivå. Vi har även sett att de två metoderna har kompletterat varandra väl och lett till ett mer djupgående resultat. Det övergripande resultat vi har kommit fram till på kvantitativ nivå är att det finns tydliga samband mellan popularitet och god visuell kvalitet i videorna. Vidare har vi även, på kvalitativ nivå, kunnat konstatera att det inte enbart är tillräckligt med denna typ av kvalitet utan det krävs att den är kombinerad med hög engagemangsnivå och en önskan att interagera med tittaren från beauty guruns sida för att videon ska generera visningar.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet. I diskussionsavsnittet diskuterade författarna resultatet med utgångspunkt utifrån den tidigare forskningen samt SIT. Här diskuterades bland annat att både tidigare forskning samt föreliggande resultat har funnit att individer upplevde en trygghet i att diskutera ämnen av mer kontroversiell karaktär bakom en skärm.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande. Enligt den kvantitativa undersökningen har word-of-mouth störst inverkan på engagemang medan resultatet av textanalysen visar socialisering som det största motivet för konsumenters engagemang. Efter utvärdering av de båda undersökningarna och dess resultat dras slutsatsen att konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom socialisering.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

Under hösten 2009 vaccinerades mer än fem miljoner svenskar med vaccinet Pandemrix för att skyddas mot svininfluensan som då spreds som en löpeld. Tyvärr uppdagades det senare att vaccinet ökade risken för att utveckla den neurologiska sjukdomen narkolepsi, sjukdomsbilden innebär symptom som påtaglig sömnighet eller upplevelsen av att musklerna är kraftlösa. Detta är någonting som kommit att skapa en misstro mot vaccinationer rent generellt. I flertalet europeiska länder har dessutom de senaste åren utbrott av mässling förekommit, världshälsoorganisationen uttrycker i sammanhanget en oro över sjunkande vaccinationstäckningar och ett ökat motstånd mot vaccin överlag. Framväxten av internet har möjliggjort att information för de allra flesta är lättillgänglig, i fotspåren av denna utveckling skapades även Webb 2.0. Webb 2.0 utmärker sig i den benämning att den skapar möjligheter för användarna att interagera med varandra, de kan skapa, dela med sig och diskutera information. Inom ramen för denna studie är det av intresse att undersöka vilken roll de två sociala medierna Facebook och Twitter spelar i frågan om att diskutera och sprida information om vaccin. Studiens syfte är att undersöka hur information om vaccin skildras på sociala medier, samt hur dessa förhåller sig till myndigheters och experters information och rekommendationer rörande vaccin. Metoden som ligger till grund för genomförandet av studien är en netnografi, vilket som metod innebär att undersöka sociala och kulturella sammanhang över internet. I fallet för denna studie har det empiriska materialet samlats in från Facebook och Twitter för att sedan analyseras med utgångspunkt i Anthony Giddens teoretiska begrepp tillit och expertsystem samt Ulrich Beck och Giddens teoretisering av begreppet risk.  Studiens resultat pekar på att individer med en negativ inställning till vaccin tenderar att hysa en misstro mot den information och de råd som kommer från myndigheter och medicinska experter. Samtidigt råder ett motsatt förhållande när det kommer till individer som uttrycker en positiv inställning till vaccin, dessa individer finner informationen samt råden pålitlig och utgör i många fall en grund för argumentation i diskussion om potentiella risker med vaccin. I studien identifierades två huvudsakliga argument som framfördes i frågan varför föräldrar inte bör vaccinera sina barn. Det ena argumentet baserades på att läkemedelsföretag, läkare, myndigheter eller andra aktörer som på något vis kan gynnas ekonomiskt på den information och de råd som ges om vaccin inte går att lita på. Det andra huvudsakliga argumentet tog utgångspunkt i att vaccin innehåller gifter som skadar barnen, detta argument förstärkte användarna i många fall genom att sprida bilder eller filmklipp på sjuka barn tillsammans med en text där vaccin utgavs vara orsaken till sjukdomstillståndet.

En splittrad bild av surfplattor presenteras i media där positiva och negativa åsikter debatterasmot varandra. Tidigare forskningsstudier visar att ett fördels- och nackdelsperspektiv ofta undersöks genom intervju- och enkätstudier. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare genom inlägg i en Facebookgrupp talar med varandra om surfplattor. Till grund för studiens resultat ligger analyserade inlägg rörande surfplattor som har publicerats på internet i en Facebookgrupp. Inläggen har publicerats i en grupp för svensklärare och är offentliggjorda av lärare på eget initiativ. Inläggen har analyserats med hjälp av interpersonell textanalys. Studiens resultat visar att sättet som lärare samtalar om surfplattor i ett socialt medium skiljer sig mot hur deras tal framförs i intervju- och enkätstudier. I resultatet framkom de att lärare i Facebookgruppen ställer många frågor och är intresserade av att lösa problem och situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Positiva och negativa åsikter rörande surfplattor framkom också beträffande situationer som uppstår på grund av surfplattor.

Social media has become an integral part of modern day society and occupies a substantial part of peoples’ lives. At the same time companies are exploring new and effective ways to reach consumers. This has resulted in the marketing strategy called influencer marketing and Sweden’s first legal case concerning commercial content published by an influencer on social media. Although the case is in its adolescence and has been appealed, it is still of great interest to analyse and investigate further. This is achieved by conducting an empirical study of similar cases published by the self-regulatory organisation called The Swedish Advertising Ombudsman. Furthermore, legal reasoning and arguments from relevant German cases will be compared to and analysed with the Swedish case in order to gain a wider perspective and a deeper understanding. It is clear that commercial content published by influencers on social media should be subject to the same strict requirements as other commercial messages. Especially since the content derives from physical persons, i.e. influencers, the commercial connection must be clear and conspicuously disclosed unless it is already obvious from the context of the communication. The purposes of the social platforms vary and might not always functionally allow or make it possible to communicate a clear and understandable commercial context without having it disclosed. By cause of that, one of the arguments this thesis makes is that disclosing the commercial connection in a clear and conspicuous way should be the principal rule on social media. The other option should be avoided, as the risk of misleading consumers is too great.