Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.    Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.    Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se. Genom att belysa dessa egenskaper, skapas det för besökaren ramar för tolkning av kulturlandskapet. Dessa ramar är det besökaren minns utifrån, samtidigt som de minskar möjligheten för egen tolkning av vad kulturlandskapen har att erbjuda.

Södra Ölands Odlingslandskap skrevs år 2000 in på UNESCO:s världsarvslista på grund av landskapets unika karaktär då jordbruk format odlingslandskapet under årtusenden. I förvaltningen har jordbrukarna fått en central roll då de i sitt vardagliga bruk skapar och förvaltar odlingslandskapet. Studiens syfte är att kartlägga jordbrukares unika känslor och drivkrafter i relation till deras landskapande, samt hur dessa beaktas inom den administrativa förvaltningen av Södra Ölands odlingslandskap. Genom att nyttja Hägerstrands (1992) begrepp förloppslandskap, där jordbrukarna blir en del i processerna i landskapet, framträder i denna studie en komplex väv av känslor kopplade till arv, identitetsskapande och utveckling. Landskapets ekonomiska värden framkommer tydligt i jordbrukarnas relation till landskapet och genom att nyttja Håkansson och Widgrens (2007) teoretisering av markbundet kapital tydliggörs förvaltningen och värdet av marken i en längre tidsperiod än den enskilde jordbrukarens livstid. En tidsaspekt som medför starka känslor inför jordbrukandet. Dessa känslor och jordbrukares drivkrafter ses styra jordbrukarnas rumsliga praktiker och på så sätt forma landskapet. Studien visar genom en innehållsanalys hur den administrativa förvaltningen av världsarvet delar förståelsen av landskapet och gör försök i att beakta jordbrukares drivkrafter och känslomässiga relationer till landskapet genom kommunikationen och diskussionen av förvaltningen.

Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.

Arkeologins långtidsperspektiv på relationen mellan människan och naturen har en lovande potential att bidra till kampen mot klimatförändringarna. Flertalet studier har visat på arkeologins spännande potential som ett ämne vilket kan hjälpa till att överbrygga det dualistiska perspektivet mellan natur och kultur. Fram till nyligen har mycket av miljöforskningen i andra ämnen än arkeologi fokuserat på biologiska mångfald. Genom att inkludera kulturell mångfald som en faktor för samhällens motståndskraft kan nya insikter ges. Flertalet författare påpekat att arkeologin inte har haft den genomslagskraft som behövs när det kommer till att omsätta denna kunskap i handling. Därför kommer denna uppsats att analysera arkeologins roll i det svenska miljökvalitetsmålet’’ett rikt odlingslandskap’’. Genom att göra en tematisk innehållsanalys av rapportmaterial och djupintervjuer med aktörer inom målet vill undersökningen spegla det dualistiska förhållningsättet mellan natur och kultur påverkar forskningens möjliga kunskapsspridning, syftar denna studie till att ge arkeologi ett visst erkännande för dess potentiella användning och att peka ut olika perspektiv som kan hjälpa arkeologin att bättre inkluderas i frågor om klimatanpassning. / Archaeology with its long durée perspective on human-nature interrelationships have a promising potential to contribute to the fight against climate change. Many recent studies have shown its intriguing potential as a subject that could help overcome the dualistic perspective of nature vs culture. Until recently a lot of environmental research has focused on biological diversity alone. By including cultural diversity as a factor for societies resilience we can enrich our understanding.  However, as pointed out by many authors, it has not had the recognition needed when it comes to bringing the archaeological knowledge into action. Therefore, this thesis will analyze how archaeology is represented in the Swedish environmental quality goal towards a more rich and diverse agricultural landscape. Through reports and deep interviews this thesis will point out how this dualistic concept of nature vs culture affects the use of archaeological knowledge; this study aims to give archaeology some recognition for its potential use and to point out different perspectives that might help archaeological knowledge be better included in questions regarding climate adaptation.

This paper deals with issues on how archaeology might participate in transdisciplinary research andwork towards sustainable development. Three main themes are explored based on sustainabilitywork mainly from Stockholm Resilience Centre and previous archaeological texts about theutilisation of archaeology for environmental benefits. The themes are nature/culture-dichotomies,deep time perspectives and heritage. Each theme is continously adding unto the next one,whereafter applicability scenarios are discussed in three Sweden-specific environmental contexts:The Baltic Sea, agricultural landscapes and the alpine environment. Implications include: thedevelopment of a heritage perspective that bridges the nature-culture divide and focuses oncontinuity rather than preservation and includes human usage of heritage, possibilities forarchaeology to be used to inform environmental management and to counter NIMBY-ism