Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid? Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk. Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.

Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.

No description available.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar. Man kan antingen hålla fast vid den rådande normen, vid tveksamhethellre välja ett synonymt, men normenligt uttryck eller erkänna att det är en funktionellvariant.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation. Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen? Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö. Eftersom det redan finns en färdig plan för hur Högskolan Kristianstad ska se ut år 2012 så är det extra viktigt att ledningen drar lärdom av det förändringsarbete som nu pågår.

Försvarsmakten har sedan 1901 blivit försedd med soldater genom den allmänna värnplikten vilken nu avskaffats. Syftet med studien är att utifrån läsningen av ett antal offentliga dokument analysera den förändringsprocess som försvarsmakten befinner sig i vad gäller personalförsörjningen i övergången från ett allmänt till ett frivilligt försvar. De frågeställningar som utformats är: hur har Försvarsmaktens personalförsörjning sett ut tidigare? och hur anser de statliga offentliga dokumenten att Försvarsmakten kan arbeta för att försörja sig med den personal på frivillig grund som tidigare rekryterades genom lagen om totalförsvarsplikt? Metoden som används är att utifrån en hermeneutisk ansats göra en kvalitativ innehållsanalys av två statliga offentliga utredningar och en proposition. Resultatet visar att Försvarsmakten föreslås genomföra specifika förändringar för att i framtiden trygga sin personalförsörjning. Dessa förändringar gäller en frivillig grundutbildning, en målgruppsanpassad marknadsföring, införande av ett HR-centrum, förmånliga anställningsformer och en hjälp till vidare civil karriär. Slutsatsen är att Försvarsmakten genom olika strategier kan arbeta för att framstå som en attraktiv arbetsgivare för unga män och kvinnor.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott. Målet med denna studie är att belysa olika faktorer för att sedan komma fram till de mest centrala. Teoretisk referensram: Den institutionella teorin med inriktning på den kulturell-kognitiva pelaren har tillämpats i studien. Denna pelare inriktar sig på beteenden som tas för givet och regler som anses vara självklara. Teorin kan hjälpa till att förklara varför revisorer agerar som de gör och ge en ökad förståelse för den iakttagna problematiken. Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts för att öka förståelsen. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Dessa utfördes med två jurister och sex revisorer för att uppnå en djup förståelse. Slutsats: I denna studie har det framkommit att kundrelationen skulle kunna påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Revisorernas kunskap har även visat sig vara bristfällig i flera avseenden när det gäller penningtvätt. Den största bristen har dock varit angående penningtvättslagens tillämpning. Många revisorer är medvetna om att de inte kan speciellt mycket om penningtvätt i stort samtidigt som de inte är medvetna om att de tillämpar lagen felaktigt. Den bristande kunskapen är inte särskilt förvånande eftersom att en respondent från FAR påpekar att varken de eller samhället har något fokus på penningtvättsfrågan. Nyckelord: Penningtvätt, Revisor, Revision, Kunskap om penningtvätt, Kundrelation, Anmälningsplikt

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal. Svenskt Näringsliv tycker däremot inte att lagen tar hänsyn till kompetens och att detta beror på att anställningstiden är kriteriet i turordningen istället för kompetens, som i sig inte täcks av tillräckliga kvalifikationer. / The final paper discusses the point of views between two central labor unions and one central employer union when it comes to the law of employment protection in Sweden and competence, in relation to the labor market of today and redundancies in companies and firms.  The aim and object with the paper is to ask how the three different unions define the word competence when they speak of the regulation of employment security and if this law takes competence within the employees in consideration when a company is faced with redundancies.  Conclusions made are that the three different unions differs when they speak about competence in relation to the emplyment protection law and that this can be reflected in the various groups that they represent and might even concern ideology to a certain point.

Thesis--Munich. / Vita. Bibliographical notes.