Inledning: Inom ISTDP har psykodynamisk diagnostik utvecklats och används kontinuerligt i behandlingen. Diagnostiken delar in patienter i olika karaktärsstrukturer. Frederickson (2013) gör en indelning i de fyra kategorierna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör. Föreliggande studie undersöker hur patienters bedömda karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av sina psykiska besvär.  Frågeställningar: Samvarierar terapeutens bedömning avseende karaktärsstrukturerna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör med patientens självskattade psykiska besvär med utvärderingsformuläret CORE-OM.  Metod: 31 patienter på tre olika psykiatriska mottagningar har fyllt i självskattningsformuläret CORE-OM. Därefter intervjuades de av psykolog för att bedöma karaktärsstruktur. Den fastställda karaktärsstrukturen jämfördes med utfall i CORE-OM. De statistiska analyserna har genomförts med Spearmans rho värde. Kruskal - Wallis rangordningstest. Vald signifikansnivå < 0.05. Uppföljande parvisa post/hoc test (Man-Whitney U test med Bonferoni korrigerat p värde).  Resultat: Bedömd karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av psykiska besvär mätt med CORE-OM. Skillnaderna är signifikanta mellan karaktärstrukturerna moderat motstånd och skör avseende både CORE-OM total- och domänpoäng. Karaktärsstrukturen skör skiljer ut sig signifikant från övriga i domänen risk med högre grad av risk rapporterad. Karaktärsstrukturen moderat motstånd skiljer ut sig signifikant med rapporterat lägre grad av svårigheter i underkategorierna nära relationer och socialt i förhållande till övriga.  Diskussion: Studiens resultat påvisar att bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP är en tillförlitlig diagnostisk metod. Resultatet stödjer den långa traditionen av teoribildning inom den psykodynamiska traditionen vad gäller koppling mellan art av försvar och graden av psykisk ohälsa. / Introduction: In ISTDP have psychodynamic diagnostics developed and is continuously used in the treatment. The diagnostics divides patients into different character structures. Frederickson (2013) makes a classification into these four categories low resistance, moderate resistance, high resistance and fragile. This study examines how patients assessed character structure correlates with the patient's self-assessment of their mental problems. Questions: Does therapist's assessment correlate, concerning the nature of the structures low resistance, moderate resistance, high resistance and fragile, with the patient's self-rated mental health problems with the evaluation form CORE-OM. Methods: 31 patients at three psychiatric clinics have completed the self-assessment form CORE-OM. Then they were interviewed by the psychologists to assess the character of the structure. The estimated structure was compared with the outcomes of the CORE-OM. The statistical analyzes were conducted with Spearman's rho value. Kruskal - Wallis rank test. Selected level of significance <0:05. Follow-up pairwise mail / hoc test (Man-Whitney U test with Bonferoni corrected p value). Results: The estimated character structure correlates with the patient's self-assessment of psychological disorders as measured by the CORE-OM. The differences are significant between character structures moderate resistance and fragile regard both the CORE-OM total and domain scores. Fragile character structure stands out significantly from the rest of the domain risk with higher degree of risk reported. Character Structure moderate resistance stands out significantly with reported lower degree of difficulty in subcategories close relationships and socially with the rest. Discussion: The study's results demonstrate that the assessment of the character structure based ISTDP is a reliable diagnostic method. The results support the long tradition of theory in the psychodynamic tradition of the link between the nature of the defense and the level of mental illness.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs. Jämn könsfördelning åstadkoms i båda fokusgrupperna bestående av ett jämnt antal deltagare och fokusgruppen med tre deltagare bestod av två respondenter med manligt kön och en med kvinnligt kön. Studiens data analyseras genom två teoretiska perspektiv: Marlene Schommers teoretiska modell för epistemologiska föreställningar och ett sociokulturellt perspektiv. Studien genererade en flora av resultat men för att lyfta de främsta så hyser respondenterna föreställningen att inlärningshastighet varierar mellan individer och att detta beror på sociala faktorer och intrinsikala förutsättningar. De hyser också föreställningen att kunskap förändras när bättre eller kompletterande förklaringsmodeller föreligger. En klar majoritet av respondenterna hyser föreställningen att ens inlärningsförmåga är påverkbar och avhängig sociala faktorer. Vidare är samtliga respondenter överens om att kunskap är perspektivistisk i den bemärkelsen att den varierar beroende på ur vilken synvinkel och med vilka förutsättningar man betraktar den. Två av fokusgrupperna är överens om att föreställningar om kunskap och lärande styr elevens lärandestrategier medan den tredje gruppens föreställningar uteblir. När det gäller föreställningen att skolprestation styrs av dessa faktorer godkänner två fokusgrupper denna relation medan den tredje fokusgruppens inte tar ställning till denna kausalitet.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lärare få kunskap om hur de beskriver att de bedriver undervisning som stärker elevers ämnesspråk inom de naturvetenskapliga ämnena, med fokus på årskurserna 1-6. För att uppnå syftet användes två frågeställningar: Hur beskriver lärare att de gått tillväga när de presenterar nya begrepp och fenomen i NO-undervisningen? och Vilka redskap beskriver lärare att de använder för att stötta eleverna i att tillägna sig det naturvetenskapliga språket? För att besvara frågeställningarna har åtta lärare intervjuats i studien. Resultatet visar att lärarna beskrev att eleverna behöver få höra det naturvetenskapliga språket och själva aktivt få använda begreppen i samtal, i skrift, med andra uttryckssätt och med hjälp av olika artefakter. Därtill beskrev lärarna vikten av att läraren kopplar det naturvetenskapliga innehållet till elevernas tidigare erfarenheter. De uttryckte även att eleverna behöver få möta de naturvetenskapliga begreppen muntligt, i texter och böcker samt i laborationer och experiment. Studien visar även att lärare uttryckte fördelar med att använda varierande undervisningssätt för att stärka alla elevers lärande. Studien visar att flera lärare använder språkverktyg som från början är tänkta till svenskämnet för att stötta eleverna i att använda det naturvetenskapliga språket i NO undervisningen.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken. Det är därför intressant att kartlägga förvaltarnas praktiska tillvägagångssätt angående förvaltning och investering för att därefter utvärdera det utifrån teorier och empirisk forskning med fokus på investeringsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förvaltningstjänsterna inom premiepension med fokus på investeringsprocessen samt kritiskt granska den utifrån finansiell teori, empirisk forskning och rådande lagstiftning. Genomförande: För att besvara studiens syfte har dokumentstudier genomförts för att sammanställa studiens referensram gällande de lagar, finansiella teorier och empirisk forskning inom området. Därefter har det praktiska tillvägagångssättet inom diskretionär förvaltning av premiepension kartlagts genom intervjuer med nio av totalt nitton observerade förvaltningsföretag. Slutsats: Kartläggningen av förvaltningstjänsterna har påvisat att det finns olikheter i företagens praktiska tillvägagångssätt och processer vilket gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Det finns förvaltningsföretag vars praktiska arbete stämmer överens med finansiella teorier, empirisk forskning och spelregler gällande investeringsprocessen. Överlag tyder dock studiens resultat på att förvaltningsföretagen har ett tillvägagångssätt som inte överensstämmer med dessa aspekter, vilket kan innebära utrymme för förbättring. / Background: As a result of the introduction of the new pension system, portfolio management services within the Premium pension have risen. The market for these actors has grown and the portfolio managers have been criticized to threat the functionality and the trust in the premium pension system. These actors are a relatively new phenomenon in Sweden, which means that there is no information and statistics available about the managers and their management processes. Laws and financial theories tell us how these managers should act, but they say nothing about how the managers work in practice. Therefore, it is interesting to identify the managers’ practical approach concerning the portfolio management and investment in order to evaluate the process by the means of the theories and empirical research. Aim: The aim of this study is to identify portfolio management services within premium pension focusing on investment process and critically examines it based on financial theory, empirical research and current laws. Completion: To fulfill the aim of this study, document studies have been implemented to summarize the frame of reference concerning laws, financial theories and empirical research. Subsequently the discretionary management of Premium pension is identified through interviews with nine companies of total nineteen companies observed. Conclusion: The identification of portfolio management services has proved that there are differences in companies' practical approaches and processes. This makes it difficult to compare the companies with each other. Some companies have a practical work that is consistent with financial theory, empirical research and the rules regarding the Investment process. Overall the results of the study suggest that portfolio management companies within premium pension have an approach that does not consist with these aspects, which can be improved.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk. Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper.

Darbo tikslas buvo įvertinti didžiojo prieskrandžio turinio fermentacinių procesų aktyvumą ir nustatyti pašarų organinės medžiagos (OM) virškinamumą in vitro. Tyrimai atlikti su 9 Lietuvos juodmargių veislės karvėmis tvartiniu laikotarpiu. Didžiojo prieskrandžio turinys buvo paimtas ryklės-stemplės zondu GDZ-1 po rytinio šėrimo. Didžiojo prieskrandžio turinio rodikliai buvo fiziologinės normos ribose: pH buvo vidutiniškai 6,48 ± 0,21, redukcinis bakterijų aktyvumas – 114,2±41,06 s, gliukozės rūgimo reakcijos greitis – 1,69±0,71 cm3/h, LRR 98,33±12,06 mmol/l ir pirmuonių skaičius 226,2±48,63×103/ml. Inkubuojant pašarus su tiriamų karvių didžiojo prieskrandžio turiniu in vitro, nustatėme, kad siloso OM virškinamumas buvo 10,2 ir 36,4 proc. (p<0,001) didesnis nei atitinkamai šieno ir šiaudų. Šieno OM virškinamumas buvo 29,2 proc. didesnis nei šiaudų (p<0,001). / The goal of the study was to evaluate the level of activity of the rumen fermentation processes and determine the digestibility of organic matter (OM) of the feed in vitro. The researches were carried out with 9 Lithuanian Black-and-White cows during the indoor period. The rumen fluid was obtained by using a GDZ–1 pharyngeal and esophageal probe after the morning feeding. The tested physiological parameters of the contents of the rumen were within the normal range: pH was 6.48 ± 0.21 in average, the reduction activity of bacteria was 114.2 ± 41.06 s, the glucose fermentation reaction time was 1.69 ± 0.71 cm3/h, the free fatty acids (FFA) were equal to 98.33 ± 12.06 mmol/l and the number of protozoa was 226.2 ± 48.63 × 103/ml. During the incubation of the feed with the contents of rumen of the studied cows in vitro, we determined that the OM digestibility of silage was 10.2 and 36.4 per cent (p<0.001) which was higher than that of hay and straw. The OM digestibility of hay was higher by 29.2 per cent compared to the straw (p<0.001).

Syftet med studien var att validera den svenska översättningen av självskattningsinstrumentet Norwegian Outcome Response System for Evaluation (NORSE), ett instrument som används för att mäta psykiskt mående. Data har samlats in genom en digital enkät. Urvalet var icke-kliniskt och bestod av totalt 228 individer. Av de 228 individerna gjorde 30 personer enkäten vid två tillfällen för att testa instrumentets stabilitet över tid. För att validera NORSE användes ett redan validerat och etablerat instrument, Clinical Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure (CORE-OM) som standardreferens. Resultatet visade att den svenska översättningen av NORSE har hög intern konsistens och god test-retest reliabilitet, såväl som god reliabilitet och validitet. Resultaten visade även att NORSE och CORE-OM täcker liknande områden men är samtidigt långt ifrån identiska. Föreliggande studie indikerar att det kan finnas ett användningsområde för den svenska översättningen av NORSE i den svenska primärvården. / The aim of this study was to validate the Swedish translation of the self-report instrument Norwegian Outcome Response System for Evaluation (NORSE), an instrument used to evaluate psychological well-being. Data was collected using a digital questionnaire. The sample was non-clinical and consisted of a total of 228 individuals. Out of the 228 individuals, 30 participants took the questionnaire on two occasions to test the stability of the instrument over time. In order to validate NORSE, an already validated and established instrument, Clinical Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure (CORE-OM) was used as a reference standard. The results showed that the Swedish translation of NORSE has a high internal consistency and good test-retest reliability, as well as a good internal reliability and concurrent validity. Results also showed that NORSE and CORE-OM cover similar areas but are far from identical, thus indicating that there could be a use for NORSE in Swedish primary health care.

Denna uppsats tar sikte på den alltmer uppmärksammade konflikt som kan uppstå mellan principen om ömsesidigt förtroende och skyddet för mänskliga rättigheter när rambeslutet om en europeisk arresteringsorder tillämpas. Mer specifikt handlar uppsatsen om huruvida mänskliga rättigheter skyddas tillräckligt effektivt vid överlämningsförfaranden inom rambeslutet. I detta syfte riktar uppsatsen fokus mot den senaste utvecklingen av EU-domstolens praxis. I denna del utgör de förenade målen C-404/15 och C-659/15 PPU (Aranyosi och Căldăraru) startskottet för den nya utvecklingen samtidigt som de förenade målen C-354/20 PPU och C-412/20 PPU (LP) markerar var stafettpinnen befinner sig idag. Uppsatsen observerar att det tvåstegsförfarande som följer av Aranyosi och Căldăraru i flera avseenden innebär att mänskliga rättigheter i praktiken inte skyddas tillräckligt effektivt och att den individuella bedömningen som tvåstegsförfarandet innefattar, som en konsekvens av detta, bör ändras i vissa avseenden.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning kring egenvård vid psykisk ohälsa finns och visar stora fördelar på patienters hälsa och välbefinnande, men det vårdvetenskapliga perspektivet i forskningen saknas. Teoretisk referensram: Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters egenvård vid psykisk ohälsa. Metod: Studiens metod är kvalitativ och induktiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät och riktat sig till sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskornas olika uppfattningar om egenvård, att främja sin hälsa, lindra sin ohälsa och lära känna sig själv. Erfarenheterna av att främja egenvård delades in i tre kategorier: att utgå från patientens förutsättningar, att stödja patientens egenvård och att se utvecklingsmöjligheter inom vården. Slutsats: Beroende på vad sjuksköterskan uppfattar som egenvård och väger in i bedömningen av patientens förutsättningar så kan sjuksköterskans omvårdnad riktas olika. En holistisk syn på egenvård och fokus på människans resurser samt utvärdering av patientens hälsa, välbefinnande och återhämtning förespråkas som en röd tråd genom sjuksköterskans omvårdnad. / ABSTRACT Background: Research about promoting self-care at mental illness are showing great benefits to patients' health and well-being, but the caring science perspective in research is lacking. Theoretical Framework: Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory of Nursing. Objective: To describe nurses' experiences of promoting self-care of patients with mental illness. Method: The study's methodology is qualitative and inductive. Data has been collected by a survey and directed to nurses in psychiatric healthcare. The material has been analyzed using a qualitative content analysis. Result: The result describes nurses’ different perceptions of self-care, to promote your health, alleviating your illness and knowing yourself. Experience of promoting self-care were divided into three categories: to start from the patient's conditions, to support patient self-care and to ensure development opportunities in healthcare. Conclusion: Depending on what nurses perceive as self-care and put in the assessment of the patient's conditions may be directed to the nursing care. A holistic approach to self-care, a focus on the human resources and the evaluation of the patient's health, well-being and recovery is advocated as a theme through the nursing care.