Motivation: Debaser started of as a rock club with live acts located in a shabby basement in the center of Stockholm in 2002. Thirteen years later the organization has grown into including restaurants, conference locations and rentals. Despite the drastic changes it still manages to keep its original image of a unpolished rebel. It is interesting to look at what changes that have been made and how the organization has worked in order to keep its image intact. Problem statement: By using this case the thesis aim to explore how to change a brand while keeping its original image. Also how strategic communication can be used in that process to keep the legitimacy intact. This will be done by asking if and how strategic external communication can be used to change such image and to what degree? Approach: We have conducted qualitative interviews with CEOs, managers and other employees to understand not only what strategies has been used but also in hope to gain some insight into the thoughts of implementers and stakeholders. This is complemented by a quantitative content analysis of visual PR materials throughout the history of the organization. This is used as a historical mapping to confirm the material from the interviews and show patterns and trends in the external comunication which affects the stakeholders image of the company. Furthermore this thesis aim to test how the current theories about rebranding works in this type of brand. Results and Conclusions: The results show it’s possible to make a re-branding of a service brand as long as it goes along with the original concept of the service provided. The product is secondary to the experience given to the costumers in this types of brands. Keywords: Re-branding, Branding, Service Brands, External Communication, Strategic Communication, Debase Paper type: Bachelor’s thesis

Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.

<p>Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.</p>

A part of my world was turned upside down. Shortly before the project’s start I saw the doc- umentary Myten om mödomshinnan1, which was published on UR Play in 2011. Filmmaker Lotta Ekelund reveals that the hymen is a figment for many people during the movie, as it was for me. Ambiguity made me curious to explore the concept more deeply and motivated me to find a graphical solution for showcasing the bizarre falsehood, and to demonstrate the truth.

The purpose of this paper is to examine a strength-based reading instruction method for individuals severely affected by autism who do not respond well to typical literacy instruction methods, called the Oelwein Method (OM). Due to the unique learning profile of strengths and weaknesses in individuals with severe autism, they often do not respond well to typical literacy instruction models. This paper examines the unique learning profile of individuals with autism and why the OM is an effective literacy instruction model for this population of learners. Phonics-based and sight word-based approaches are compared, with a focus on the effectiveness of these approaches for individuals with autism. The materials and instructional process of the OM are explained, including empirical evidence that supports the different instructional components used in the OM. The Ontario Ministry of Education’s policies are reviewed, along with how the OM satisfies these policies. Methods to improve the OM are explored as well as directions for future research that would need to occur before widespread implementation could take place.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur praktiknära forskning i och om kondition kan påverka kunskaper hos elever i årskurs 9. Frågeställningar: Vad har eleven för kunskaper i och om kondition? Hur upplevs, uppfattas och förstås kondition, enligt eleven? Hur kan man skapa en lärandesituation som visar när eleven lär sig i och om kondition? Metod Denna forskningsstudie utgick från en kvalitativ analysmetod som har ett öppet tolkande förhållningssätt på datainsamlingsmaterialet. I studien har deltagarna givits ett stort utrymme att uttrycka sig i tal och i rörelser via film samt i skriftlig text genom två enkäter om sina kunskaper i och om kondition. Urvalet är en målstyrd bekvämlighetsgrupp med 17 elever från en och samma skolklass i årskurs 9. Resultat Inför undervisningslektionen beskrev eleven sina kunskaper i och om kondition med få ord. I undervisningslektionen med verktygen pulsmätare och hopprep visade eleven sina kunskaper i och om kondition. Genom att få uppleva, uppfatta och förstå mer nyttan med lektionen i och om kondition kunde eleven beskriva sina kunskaper i och om kondition med flera nyanserade ord. Slutsats Det är viktigt att eleven tidigt får möjlighet till att lära sig att diskutera, reflektera över begrepp och om sitt eget lärande såväl före som efter en lektion. En elev som får möjlighet att pröva, reflektera och sätta ord på sina kunskaper med upplevelse, uppfattning och förståelse i en trygg miljö, är en elev som vågar använda och utnyttja sina kunskaper i och om kondition vid rätt tillfälle och sammanhang.

The society today is a very environmentally conscious society, at least that´s what it seems like. In this study, which is a combined literature review and survey, focus was at whether people have confidence in eco-labels, if they know what it stands for, how many people bought them and what labels they bought. The environmental labels that were addressed are the Coop Änglamark, EU-Ecologist, KRAV, ICA&amp;#39;s I Love eco, MSC, Rainforest Alliance certification and Svenskt Sigill. With several previous studies and statistics, as well as an investigation. The conclusion is that people of Lidköping vicinity are not environmentally conscious. Most people bought eco labels because it accounts for a good thing. Even though they did not know exactly what the various labels stand for and that they create confusion. For men, the price was important. There was a connection between knowledge and purchase among women in these marks. Brands that were bought the most were ICA&amp;#39;s I love eco and KRAV, least bought were the EU-Ecologist. ICA was the most common store, while Lidl was the least common among these people. / Samhället idag är ett väldigt miljömedvetet samhälle, åtminstone kan det verka så! I denna undersökning som är en kombinerad litteraturstudie och enkätundersökning, har fokus varit på om människor köpt miljömärkt, om de visste vad de står för samt vilka märkningar de köper. De miljömärkningar som togs upp var Coop Änglamark, EU-ekologisk, KRAV, ICA:s I Love Eco, MSC, Rainforest Alliance certifiering och Svenskt Sigill. Med flera tidigare studier och statistik, samt en egen undersökning så kan det dras slutsatsen att människor i Lidköping med omnejd inte är så miljömedvetna. De flesta köpte miljömärkningar för att de står för en bra sak, trots att de inte visste exakt vad de olika märkningarna står för samt att de skapade förvirring. Hos männen var det viktigaste dock priset. Det fanns ett samband mellan kunskap och köp hos kvinnor när det gäller dessa märkningar. De flesta märken som oftast köptes var ICA:s I love Eco och KRAV och minst köpt var EU-Ekologiska. Affärerna de handlar mest på var ICA och minst på Lidl.

<p>Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ”att nätverka” finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?</p><p>Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer. Mitt studieområde är ”nätverkande” som företeelse och vad det kan tänkas stå för. I intervjuer med tre egenföretagare som är medlemmar i ett formellt nätverk, undersöker jag vad nätverkandet inne¬burit för deras företag. Då jag anser att talet om nätverk kan säga något om vårt samhälle, anläg¬ger jag ett diskursivt förhållningssätt till såväl forskningen kring nätverk, som till informanternas tal om vad nätverk är utifrån deras verklighet som soloföretagare och medlemmar i ett formellt nätverk.</p><p>Under arbetets gång har jag fått insikt i nätverkbegreppets komplexitet, både som begrepp och som funktion för mina informanter. Utifrån mitt diskursiva förhållningssätt till texten, anser jag att det positivt laddade ordet nätverksorganisering, med nyckelord som ”genomskinlighet”, ”öppenhet” och ”utveckling”, döljer en maktordning som bestämmer vem som får tala och hur man får tala. Nätverket innehåller diskurser att förstå och förhålla sig till, på samma sätt som andra hierarkiska organiseringssätt. Skillnaden är att nätverk uttalat fjärmar sig från det hierarkiskt styrda och centraliserade. Talet om nätverk i forskningen säger att nätverksorganisering är något nytt och omdanande för hela samhället i allmänhet, och för företagsutveckling i synnerhet. Mina intervjupersoners tal om nätverk påvisar att nätverksorganiseringen visserligen medför utveckling för deras företag, men att nätverket också döljer en maktordning i nygamla kläder.</p>

<p>Medarbetarnas kompetens och skicklighet är direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. Skånska kommuner står de närmaste åren inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsägning av personal. Denna studies syfte är att undersöka om skånska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) påverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar och i så fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras inställning är till 22§ LAS.</p><p> </p><p>Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begränsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansågs begränsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprätta avtalsturlistor. Respondenterna hade gärna sett att de haft större möjligheter att kunna undanta medarbetare med särskilt värdefull kompetens vid uppsägningar.</p><p> </p><p>Samtliga kommuner arbetade med någon form av kompetensförsörjning, men något enhetligt arbetssätt gick ej att finna. Det vanligaste sättet att arbeta med kompetensförsörjning var att kompetensutveckla befintlig personal. Faktorer som ansågs ligga som grund till kompetensförsörjningsarbetet var dels marknadens krav och efterfrågan och dels framtida pensionsavgångar.</p><p> </p><p>Respondenternas inställning till 22§ LAS var att det är bra att det finns någon form av spelregler på arbetsmarknaden då det underlättar för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren, men att den gällande lagstiftningen borde förändras för att ge utrymme åt flexibilitet vid uppsägning av personal.</p>

Medarbetarnas kompetens och skicklighet är direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. Skånska kommuner står de närmaste åren inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsägning av personal. Denna studies syfte är att undersöka om skånska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) påverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar och i så fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras inställning är till 22§ LAS.   Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begränsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsägningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansågs begränsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprätta avtalsturlistor. Respondenterna hade gärna sett att de haft större möjligheter att kunna undanta medarbetare med särskilt värdefull kompetens vid uppsägningar.   Samtliga kommuner arbetade med någon form av kompetensförsörjning, men något enhetligt arbetssätt gick ej att finna. Det vanligaste sättet att arbeta med kompetensförsörjning var att kompetensutveckla befintlig personal. Faktorer som ansågs ligga som grund till kompetensförsörjningsarbetet var dels marknadens krav och efterfrågan och dels framtida pensionsavgångar.   Respondenternas inställning till 22§ LAS var att det är bra att det finns någon form av spelregler på arbetsmarknaden då det underlättar för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren, men att den gällande lagstiftningen borde förändras för att ge utrymme åt flexibilitet vid uppsägning av personal.