<p>Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter.</p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av.</p><p>Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området.</p><p>Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare.</p> / <p>Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies.</p><p>Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives.</p><p>Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used.</p><p>Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject.</p><p>Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further.</p>

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ”förenkling” används i debatten kring revision i mindre aktiebolag. Detta genom att undersöka vilka alternativ till förenkling av revisionen för mindre aktiebolag som kan finnas. Vidare är avsikten att, utifrån ett urval insatta personers åsikter kring revision, analysera styrkor och svagheter med dessa eventuella förenklingsmöjligheter. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla vilka möjligheter som finns till att den lagstadgade externa revisionen skulle kunna förenklas förutsatt att den behålls. Vidare omfattas endast förenklingsmöjligheter i mindre aktiebolag. Mindre företag definieras i likhet med EGs fjärde direktiv som företag med färre än 50 anställda, en omsättning understigande 7,3 miljoner euro och en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro. Vidare är studien avgränsad geografiskt till att endast omfatta möjligheter till förenkling av revision i mindre aktiebolag i Sverige. Dock har en undersökning kring hur revisionen ser ut i England, Tyskland och USA gjorts för att se om Sverige möjligen skulle kunna använda någon strategi för förenkling som dessa länder använt sig av. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts, detta i form av såväl litteraturstudier som fem stycken semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de ansågs vara väl insatta i det studerade området. Resultat: Hur en förenkling skulle kunna se ut skiftar, men utgångspunkten ser ut att vara att minska omfattningen på revisionen och därmed hålla kostnader nere. Ett antal förslag på förenklingsmöjligheter framkom vid vår studie. Ett var det tyska alternativet där antingen revisorn eller en skatterådgivare skulle kunna lämna ett utlåtande om omfattningen på den bokföringskontroll som har skett. Ett annat var förslaget om revisorsintyg, vilket används i England och USA. Vidare gavs förslag om datorstödd revision, införande av ny bolagsform i form av AB-Light, ett slopande av förvaltningsrevisionen och förenkling av revision genom förenkling av redovisningen. Sammanfattningsvis var det i två av dessa förslag, slopad förvaltningsrevision och förenklad revision genom förenklad redovisning, som styrkorna såg ut att överväga svagheterna. I respondenternas diskussion kring de olika alternativen framkom även ett förslag om obligatorisk efterfrågestyrd revision, vilket framstod som det förslag som var mest motiverat att undersöka vidare. / Background: In January 1, 1983 mandatory audit was introduced for all companies in Sweden. It is today, through the fourth EC directive, possible to exempt small companies from the requirement on auditing, and the debate about mandatory auditing in small companies in Sweden is intense. Since the turn of year 2004 there is a new body of regulations in Sweden, Revisionsstandard (RS). This as well as increased requirements on independence has intensified the debate further. According to several papers a removal of the mandatory audit is not realistic. However small- and mediumsized companies are considered to be in need of simple and suitable rules. Thus, it is relevant to examine how a suitable audit could be designed in small companies. Aim: The aim with this paper is to explain what can be considered when the concept ”simplification” is used in the debate about auditing in small companies. This is done through an investigation of which alternatives there are of simplification auditing of small companies. The intention is also to, on the basis of opinions from selected persons that is versed in the subject, analyse the strengths and the weaknesses with the possible simplification alternatives. Delimitations: This paper is delimited to consider which possibilities there are to simplify the statutory external auditing, provided that it will still be kept. Only possibilities to simplification of the auditing for small companies are considered. Small companies are defined in the fourth EC directive as companies with fewer than 50 employees, a turnover of less than 7,3 million euro and a total balance sheet of less than 3,65 euro. The paper has a geographic delimitation and does only consider the possibilities to simplification of auditing in small companies in Sweden. However there has been an investigation about how auditing is designed in England, Germany and the USA to see if Sweden possibly could use any of the strategies of simplification that these countries have used. Realization: In this paper mainly the qualitative method has been used. This as well as in form of a investigation of literature as well as five semi-structured interviews. The respondents that have been interviewed were chosen on the basis that they were considered to be versed in the examined subject. Conclusion: How a simplification could be designed is varying, but a reduction of the extent of the auditing seems to be a good start to keep the costs low. Several suggestions on how to simplify auditing were made in the paper. One of them was a German alternative where either the auditor or the tax advisor is supposed to leave an opinion about the extent of the control that has been made of the accounting. Another suggestion was a certificate of auditing, which is used in England and in the USA. Suggestions were also made about a new form of company - AB-Light, a removal of the management audit and a simplification of auditing through a simplification of accounting. In two of these suggestions, a removal of the management audit and a simplification of auditing though a simplification of accounting, were the advantages dominating the weaknesses. The respondents also came up with the proposal that the auditing should be controlled by demand but still mandatory, which appeared as the most motivated suggestion to investigate further.

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck.   Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket. Dessutom ser vi hur åldersstrecket förändrats och var debatten i rösträttsfrågan står idag. Den normativa analysen presenterar sedan en modifierad princip för demos omfattning och diskuterar alternativ till åldersstrecket samt enligt vilka principer det bör utformas. Avslutningsvis föreslås i det konstruktiva kapitlet en sänkt åldersgräns med en tydlig koppling till kompetens. Studien diskuterar även möjligheten att införa ett frivilligt kompetensprov för att kompetenta barn under åldersgränsen ska kunna få rösträtt tidigare.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist &amp; Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist &amp; Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.

En stor andel, eller i stort sett samtliga, i Sverige registrerade aktiebolag är fåmansföretag. Fåmansföretag är en skatterättslig benämning som medför att företagets delägare beskattas med särskilda beskattningsregler för att begränsa möjligheterna för delägare att kunna skatteplanera. I aktiebolag med få ägare har lagstiftaren bedömt att det föreligger en risk för att ägarna utnyttjar tvåpartsförhållandet mellan ägare och företaget och därigenom bestämmer hur överskott ska hanteras utifrån vilket alternativ som är mest fördelaktigt skattemässigt. Detta benämns inkomstomvandling. Lagstiftaren har emellertid funnit att det i vissa situationer inte föreligger en risk för inkomstomvandling. Utomståenderegeln infördes av den anledningen som en möjlighet för delägare att undgå att beskattas enligt de särskilda beskattningsreglerna. För att utomståenderegeln ska kunna tillämpas behöver det visas att utomstående, direkt eller indirekt, inte innehar kvalificerade andelar och att det inte föreligger särskilda skäl för att den utomståendes andelar ska ses som kvalificerade. Sedan utomståenderegeln infördes i nationell lagstiftning har det skett förändringar på regelns tillämplighet på grund av lagändringar och prejudikat. Rättsutvecklingen har medfört att det är mer som behöver visas för att kunna bedöma om utomståenderegeln ska kunna tillämpas. I takt med att rättsutvecklingen har påverkat utomståenderegeln har bevisningen för regelns tillämplighet även blivit svårare. När utomståenderegeln infördes klargjordes det i förarbetena att det är sökanden som har bevisbördan, men med hänsyn till rättsutvecklingens inverkan på bevisningen har det blivit mer oklart. I denna uppsats utreds det om eller i vilken mån sökanden fortsatt ska ha bevisbördan för utomståenderegeln. Med anledning av att det är sökanden som normalt har störst intresse och lättast att få fram bevisning dras slutsatsen att sökanden fortsatt har bevisbördan. Om det emellertid föreligger situationer där Skatteverket bedöms ha större tillgång till nödvändig information ska Skatteverket kunna behöva ge ut informationen till sökanden. Det innebär emellertid inte att Skatteverket övertar en del av bevisbördan. Om varken sökanden eller Skatteverket har det enklare att få fram bevisning är utgångspunkten att sökanden bär bevisbördan och därigenom även bär risken för att utomståenderegeln inte kan tillämpas. Sökandens intresse av utomståenderegeln är det som är avgörande.

Denna uppsats inriktar sig på rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ”vanliga anställda” i personalägda fåmansföretag. Det framgår i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt när delägarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn här är om delägaren genom arbetsinsatser genererat intäkter till företaget. Arbetsinsatser av ”vanliga anställda”, dvs. anställda utan någon ledarbefattning eller utan kvalifikationer för företagets kärnverksamhet, anses i vanliga fall inte generera vinster till företaget. Det avgjordes dock några rättsfall där domstolen ansåg att ”vanliga anställda” var verksamma i betydande omfattning. Det är därför relevant att utreda om domstolens bedömningar i de här rättsfallen avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet. Uppsatsens syfte är att utreda om domstolens bedömningar i rättspraxis som berör rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” i relation till ”vanliga anställda” i personalägda företag avviker från lagstiftarens syfte bakom rekvisitet. Lagtexten ger ingen förklaring till hur verksamhetsrekvisitet ska tolkas. I uppsatsen läggs därför vikt vid analysen av förarbeten för att fastställa motivet till lagstiftningen. För att uppnå uppsatsens syfte görs därefter en jämförande analys av praxis med förarbetena. Författaren finner att domstolens bedömningar avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet beträffande ”vanliga anställda” i personalägda företag. Uppsatsen visar att domstolen stegvis har slutat ta ställning till om arbetsinsatser av sådana anställda har någon betydelse för vinstgenereringen. Domstolen betraktar ”vanliga anställda” som aktivt verksamma utan att ge övertygande skäl till sitt avgörande. Det visas även att domstolens avgöranden påverkar framtida bedömningar i likartade mål. / This thesis focuses on the criterion significantly active in relation to ordinary employees in employee-owned private companies. Shareholders in close companies are considered to be significantly active when their undertakings are essential for the company’s profit. The decisive factor here is whether the shareholders contribute profits to the company. Ordinary employees usually are not concidered to generate profits to the company. Nevertheless, there have been several legal cases in which the Court stated that ordinary employees were significantly active. The question that arises is if the Court’s judgement in these cases deviates from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees. The purpose of this thesis is to investigate whether the Courts’s judgement in the case law that concerns the criterion “significantly active” in relation to ordinary employees in employee-owned private companies deviates from what the legislator meant with this criterion. The law does not provide any guidance to how the criterion shoud be interpreted. The thesis is based therefore on the comparative analysis of the preparatory work with the relevant case law in order to answer the purpose of this thesis. The conclusion made in this thesis is that the Court’s judgement does deviate from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees in employee-owned private companies. The analysis shows that the Court does not take into consideration whether such employees’ contribution is profitable to the company. The Court states that ordinary employees are significantly active without giving any convincing justification for its decision. Furthermore, the Court’s decisions affect future judgements in similar cases.

No description available.