Syftet med denna kvalitativa studie var att få kunskap om pedagogers inställning till, samtuppfattning om högläsning som företeelse i förskolan. Vi har undersökt hur och i vilketsyfte högläsning används i förskolan samt vilken uppfattning förskollärare har om högläsningensbetydelse för barns språkutveckling. I denna studie har sju informanter intervjuatsoch samtliga informanter arbetar inom förskolan. Resultatet av intervjuerna visaratt högläsning är ett vedertaget inslag i förskolans verksamhet. Syftet med högläsningen iförskolan är dock varierande, där de två mest centrala ändamålen är för omsorg samt förspråkutveckling. Resultatet klargör även att samtliga informanter anser att högläsninggynnar barns språkutveckling, men att arbetsmetoderna är av varierande karaktär. Informanternabelyser att det egna förhållningssättet är betydelsefullt i högläsningssituationerdå det vidare påverkar barnens intresse för litteratur. I resultatet framkommer samverkanmed biblioteken som en viktig faktor för informanternas språkutvecklande arbete.Dessvärre varierar tillgången till bibliotek väsentligt bland informanterna. I diskussionenframkommer våra uppfattningar om hur högläsning i förskolan kan tillämpas på ett mergenomtänkt sätt samt vilken betydelse vi anser att förskolans uteslutande ur skollagenhar för det läsfrämjande arbetet mellan bibliotek och förskola. / The aim of this qualitative study was to gain knowledge about teachers attitude towardsand perception of reading aloud as a phenomenon in preschools. We have studied howand for what purpose reading aloud is used in preschools and what perception preschoolteachers have about the importance reading aloud has for children’s language development.To this study seven informants has been interviewed and all informants work inpreschools. The results of the interviews show that reading aloud is a recognized featureof preschool activities. The aim of the read aloud activities in preschools is howevervaried, where the two most central purposes are for care and for language development.The results also clarifies that all informants believes that read aloud promotes children’slanguage development, but that the working methods are of varying character. The informantsemphasize that their own approach is important in reading situations, as it furtheraffects the children’s interest for literature. In the results, collaboration with librariansappears to be an important factor for the informants language development work. Unfortunately,the access to libraries varies considerably among the informants. The discussionreveals our perceptions of how read aloud in preschool can be applied in a more thoughtfulmanner as well as the signification we consider that the preschool’s expulsion from theschool law have for the promote reading work between libraries and preschools.

Förskolans utbildning har alltid präglats av olika roller, såsom omsorg, tillsyn och undervisning (Tallberg Broman, 2017). Tidigare forskning visar att omsorgen har fått ett allt mindre utrymme i förskolans dokumentationsarbete och att lärandet i stället har fått en framträdande roll. Detta trots att forskningen samtidigt visar att omsorgen är nödvändig för barns välbefinnande, lek, utveckling och lärande och att målet med omsorg inte bara är för barnens egen skull, utan också för samhällets skull. Forskning visar att förskolans arbetslag behöver reflektera över sitt etiska förhållningssätt för att kunna bemöta barnens grundläggande behov (Josefson, 2018; Noddings, 2005; Noddings, 2013; Skolverket, 2018). Utifrån detta blev vårt syfte med studien att analysera hur förskolans etiska omsorg kommer till uttryck i dokumentationen av förskolors systematiska kvalitetsarbeten.  Studiens databearbetning utfördes på tre systematiska kvalitetsarbeten och analyserades med hjälp av en innehållsanalys, där huvudkategorierna var etiska omsorg och omsorg och lärande subkategorierna var normer och värden, trygghet och relationer, behov och förutsättningar samt arbetssätt och utforskande. Analysen utfördes även med stöd av det postmoderna perspektivet och begreppen komplexitet, verkligheter och mångfald.  Studiens resultat visar att den etiska omsorgen ofta kopplas till lärandet i dokumenten genom att barnens tankar beskrivs och får utrymme, vilket ses som värdefullt i undervisningen. I dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs även den etiska omsorgen, genom att arbetslagen beskriver barnens utforskande som centralt och kopplar ofta samman detta utforskande med ett omsorgsfullt lärande, där leken och det multimodala lärandet får ett tydligt utrymme. Resultatet visar på att den etiska omsorgen kan synliggöras på många olika sätt, därmed framhävs dess komplexitet, samtidigt som den etiska omsorgen också synliggörs som ovärderlig och en viktig grund för barns trygghet, lärande och utveckling.