Syftet med denna kvalitativa studie var att få kunskap om pedagogers inställning till, samtuppfattning om högläsning som företeelse i förskolan. Vi har undersökt hur och i vilketsyfte högläsning används i förskolan samt vilken uppfattning förskollärare har om högläsningensbetydelse för barns språkutveckling. I denna studie har sju informanter intervjuatsoch samtliga informanter arbetar inom förskolan. Resultatet av intervjuerna visaratt högläsning är ett vedertaget inslag i förskolans verksamhet. Syftet med högläsningen iförskolan är dock varierande, där de två mest centrala ändamålen är för omsorg samt förspråkutveckling. Resultatet klargör även att samtliga informanter anser att högläsninggynnar barns språkutveckling, men att arbetsmetoderna är av varierande karaktär. Informanternabelyser att det egna förhållningssättet är betydelsefullt i högläsningssituationerdå det vidare påverkar barnens intresse för litteratur. I resultatet framkommer samverkanmed biblioteken som en viktig faktor för informanternas språkutvecklande arbete.Dessvärre varierar tillgången till bibliotek väsentligt bland informanterna. I diskussionenframkommer våra uppfattningar om hur högläsning i förskolan kan tillämpas på ett mergenomtänkt sätt samt vilken betydelse vi anser att förskolans uteslutande ur skollagenhar för det läsfrämjande arbetet mellan bibliotek och förskola. / The aim of this qualitative study was to gain knowledge about teachers attitude towardsand perception of reading aloud as a phenomenon in preschools. We have studied howand for what purpose reading aloud is used in preschools and what perception preschoolteachers have about the importance reading aloud has for children’s language development.To this study seven informants has been interviewed and all informants work inpreschools. The results of the interviews show that reading aloud is a recognized featureof preschool activities. The aim of the read aloud activities in preschools is howevervaried, where the two most central purposes are for care and for language development.The results also clarifies that all informants believes that read aloud promotes children’slanguage development, but that the working methods are of varying character. The informantsemphasize that their own approach is important in reading situations, as it furtheraffects the children’s interest for literature. In the results, collaboration with librariansappears to be an important factor for the informants language development work. Unfortunately,the access to libraries varies considerably among the informants. The discussionreveals our perceptions of how read aloud in preschool can be applied in a more thoughtfulmanner as well as the signification we consider that the preschool’s expulsion from theschool law have for the promote reading work between libraries and preschools.

The purpose of this study is to compare whether childcare workers' and preschool teachers' perceptions of the phenomenon of reading aloud differ. A qualitative method in the form of semi-structured interviews with childcare workers' and preschool teachers' was used to collect empirical data for the study. In the analysis, we used content analysis as a basis, and in the discussion section, we connect our findings to sociocultural theory. The results show that reading aloud is mainly organized in connection with nap time, with a perception that the activity is beneficial for children's language development. All informants believed that reading aloud contributes to children's language development, but the view of what language development is differs to some extent between childcare workers' and preschool teachers'. Childcare workers seemed to focus more on group dynamics, where the purpose was for the children to have the opportunity to speak during reading aloud. Preschool teachers seemed to focus more on the development of the individual in order to adapt the teaching and provide the child with favorable conditions. All informants advocated using some form of artifact to attract children interest in literature. What differed between childcare workers' and preschool teachers' was that preschool teachers used the book itself as an intriguing artifact. This includes where to place the books in the children's immediate surroundings, and how to present the book to the children before reading it.  Keywords: Interest, language development, reading aloud, reading rest / Syftet med studien är att jämföra om barnskötares och förskolläraresuppfattningar om fenomenet högläsning skiljer sig. En kvalitativ metod i formav semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare har använtsför att samla in empirin till studien. I analysarbetet har vi utgått ifrån eninnehållsanalys och i diskussionsdelen kopplas vårt resultat till densociokulturella teorin.I resultatet framgår att högläsningen främst organiseras i samband med vilan,med en uppfattning om att aktiviteten är givande för barns språkutveckling.Samtliga informanter ansåg att högläsning bidrar till barns språkutveckling,men synen på vad som är språkutvecklande skiljer sig till viss del mellanbarnskötare och förskollärare. Barnskötare verkade fokusera mer pågruppkonstellationer där syftet var att barnen skulle få möjlighet att komma tilltals under högläsningen. Förskollärare verkade istället se till den enskildaindividens utveckling för att kunna anpassa undervisningen och ge barnetförutsättningar att utveckla språket. Samtliga informanter förespråkade attanvända sig av någon form av artefakt för att väcka barnens intresse förlitteraturen. Något som här skilde sig mellan barnskötare och förskollärare varatt förskollärare även använde boken i sig som en lockande artefakt. Där ingicktanken bakom böckernas placeringar i miljön och hur de presenterade bokenför barnen före läsningen.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare kan arbeta med att stimulera barns nyfikenhet för skriftspråket. Tidigare studier har visat att intresset är avgörande för barns skriftspråkliga utveckling, eftersom det påverkar hur mycket barnen kommer i kontakt med detta. Intresset varierar barn emellan och därmed även förutsättningarna, vilket visat sig vara problematiskt. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att belysa hur läsning förekommer i förskolan, hur läsning bidrar till barns lärande samt hur barns intresse för skriftspråket stimuleras. Resultatet visade att läsning i förskolan ofta förekommer som högläsning i samband med vila. Läsning sker även på barns egna initiativ, vilket studien gav perspektiv på hur förskollärare kan tillvarata. I studien framkom dessutom att barn tidigt möter skriftspråket genom att skriva och att detta är viktigt att ta på allvar. Förskollärare behöver vidare vara medvetna om att barn både har och ges olika förutsättningar för skriftspråklig utveckling. Verksamheten måste därför anpassas efter barns intressen och behov. I studien framgick betydelsen av barns hemförhållanden, där barn som är ovana vid läsning hemifrån ofta visar begränsat intresse för läsning även i förskolan. En god relation mellan hem och förskola kan däremot bidra till att intresset stimuleras och utvecklas. / The aim of this study was to investigate how Swedish preschool teachers work with children’s curiosity for the written language. Previous studies have shown that interest is of crucial importance in children’s development of written language, since this affects the level of exposure. Interest varies among children and consequently also the conditions, which has been shown to be problematical. The study was based on qualitative interviews with working preschool teachers to illustrate the presence of reading in preschool, how reading contributes to children’s learning and also how children’s interest for written language is stimulated. The result displayed that reading in preschool mostly occur in connection to rest with a preschool teacher reading aloud. Reading can also occur on children’s own initiative, which this study gave perspectives to how preschool teachers can utilize. The study showed that children’s early writing is yet another path to the written language and is therefore important to acknowledge. Furthermore, preschool teachers need to be aware of that children neither have the same background nor are given the same opportunities for development of written language. It is therefore important to adjust the pedagogical activities to children’s interests and needs. The study clarified the significance of children’s home conditions, where children that lack experience of reading at home also show less interest for reading in preschool. A good collaboration between home and preschool can however contribute to stimulation and development of children’s interest.

Syftet med denna studie var att undersöka de didaktiska val förskollärare gör i samband med läsvilan. Empirin till studien samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Analysen av empirin gjordes med hjälp av en fenemenografisk analysmodell i sju steg som synliggör hela analysprocessen. Läsvilan är en aktivitet som vanligtvis förläggs efter lunch i svenska förskolor. Barnen som deltar på läsvilan är de som inte längre sover på dagen under sin tid på förskolan. Läsvilan ses traditionellt som en aktivitet där förskollärarna läser högt ur en bok i syfte att barnen ska varva ner. Studiens resultat visade att förskollärarna gör didaktiska val där de beaktar de didaktiska frågorna: vad, hur och varför inför läsvilan. Resultatet visade att förskollärarna använder läsvilan som ett sätt att utveckla barns språk samt till att kompensera för brist på högläsning i hemmet hos vissa barn. Dessutom synliggör denna studie att förskollärarna gör medvetna val när de väljer böcker att högläsa ur vid läsvilan samt hur förskollärarna menar att högläsning är språkutvecklande för barnen. Studien pekar vidare på att förskollärare gör didaktiska val vid utformandet av förskolans läsmiljö där de dessutom i en del fall tar hjälp av bibliotek och vårdnadshavare. / The aim of this study was to investigate the didactic choices preschool teachers make in the so-called reading rest. This qualitative study was conducted via semi-structured interviews with five preschool teachers. The data has been analyzed with phenomenographic analysis model, which is based on seven different analysis steps that make the entire analysis process visible.  The reading rest is an activity that in most cases takes place after lunch in Swedish preschools. The ones who attend at the reading rest are the children who no longer sleep during daytime at the preschool. The reading rest is traditionally seen as an activity that preschool teachers use to make children unwind when they read a book aloud. However, the findings in this study suggests that preschool teachers consider the didactic questions: what, how and why (our translation) before conducting the reading rest. The preschool teachers use the reading rest as an ability to teach children language skills and in addition compensate for the lack of reading in the children's home environment for some children. Furthermore, this study reveals that preschool teachers make didactical choices when choosing books to read aloud, and how they perceive reading aloud helps develop children's language skills. Moreover, this study suggests that preschool teachers make didactical choices when they choose and deploy their preschools reading environment, making it easily accessible for the children. Additionally, some of the preschool teachers create this reading environment by incorporating libraries and parents in the process.