Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt tillstånd hos patienter som genomgått kirurgi och innebär att patientens kognitiva förmåga är nedsatt. Forskning visar att patienter som drabbas av akut konfusion efter ett kirurgiskt ingrepp har högre mortalitet och resulterar i ett lidande för patienten med allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta olika omvårdnadsinterventioner som förebygger akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet grundar sig på 10 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att en användning av screeningverktyg, anpassning av omvårdnadsmiljön och en medverkan av närstående kunde förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Slutsats: Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av sjuksköterskans kompetens och omvårdnad. / Background: Delirium is one of the most common postoperative complications and results in impaired cognitive function for the patient. It has been established from research that delirious patients had a higher risk for mortality, pathophysiological consequences and negative postoperative outcomes which can cause distress for the patient. Intention: The aim of this study was to survey nursing interventions that prevent delirium for patients who underwent surgery. Method: Quantitative literature review with a descriptive design, where the result is based on ten quantitative original articles. Results: The results show that use of clinical assessment tools for nurses, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped to prevent the development of delirium. Conclusion: Proper nursing assessment tools, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped prevent delirium. Nurses play a vital role in the patientcentered care as it is here warning signs needs to be identified – knowledge of this subject should therefore be studied. This helps to improve the quality of the nursing care, prevents delirium and reduces unnecessary suffering for the patients.

Background: Urinary incontinence (UI) is a public health problem, globally and nationally. UI means a reduced quality of life for those suffering from it and at the same time it means high costs for the care. Within the patients, women are overrepresented. Nearly half of all women are at risk of UI in adult age. There are about 500,000 people in Sweden with such severe degrees of UI, that it effects their everyday lives.  Aim: The aim was to highlight nursing measures given to women with urinary incontinence. Method: A literature review with thematic analysis. Scientific articles used include  qualitative and quantitative studies.  Result: Three themes were identified. “Pelvic floor training as nursing measure” with categories “Training recommendations”, “Yoga and bioassisted-technic”, “Conservative treatment and motivational interviewing” with categories “Follow-up” and “Adapted nursing measures” and “Barriers that prevent nursing measures” with the categorie “Need for competence” and “Lack of documentation and stigma”.  Conclusion: Conservative management measures aren ́t enough, although the combination of motivational interviewing, clear instructions, with yoga or bio-assisted-technique, reduced UI are shown. Lack of knowledge according to detection, preventive nursing measures of and documentation. Difficulties in talking about UI, related to stigma, lead to patients not receiving the care needed. / Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett folkhälsoproblem, globalt och nationellt. UI innebär försämrad livskvalité för den som lider av det, samtidigt innebär det stora kostnader för vården. Inom patientgruppen är kvinnor överrepresenterade. I vuxen ålder riskerar nära hälften av alla kvinnor att drabbas av UI. Det är 500 000 personer i Sverige, med så svår grad av UI att det påverkar deras vardag.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som ges till kvinnor med urininkontinens. Metod: En allmän litteraturöversikt med tematisk analys. Vetenskapliga artiklar som används  är kvalitativa och kvantitativa studier.  Resultat: Tre teman och sex kategorier identifierades. ”Bäckenbottenträning som omvårdnadsåtgärd” med kategorierna ”Träningsrekommendationer” och ”Yoga och biofeedback”. ”Konservativ behandling och motiverande samtal” med kategorierna ”Uppföljning” och ”Anpassade omvårdnadsåtgärder” samt tema ”Barriärer som hindrar omvårdnadsåtgärder” med kategorierna ”Behov av kompetens” och ”Utebliven dokumentation och stigma”.  Slutsats: Konservativ omvårdnadsåtgärd är inte tillräckligt men i kombination med motiverande samtal, tydliga instruktioner, med yoga eller ihop med biofeedbacktekniken visar den på minskad UI. Bristande kunskap förekommer i upptäckt, förebyggande omvårdnadsåtgärder och dokumentation. Svårigheter att prata om UI, relaterat till stigmatisering, leder till att patienten inte får den vård som behövs.

Background:Obesity is a condition in which the individual accumulates fat to an abnormal or excessive extent, which can be harmful to health. Every year, almost 4 million people diefrom the obesity epidemic, which is seen to increase in all age groups and burden individuals as well as society. It is a complex disease state caused by various factors such as biological, behavioural, social and environmental conditions and increases the risk of developing secondary diseases and premature death. Aim: The aim of the study was to identify nursing measures in the diagnosis of obesity. Method: The study is a general literature study based on eleven scientific articles with a qualitativeapproach and was analysedwith a thematic analysis method. Results: A recurring topic in the scientific articles was screened for a latent theme: person-centered patient education. The theme is based on developed sub-themes: physical activity, autonomy,and nutrition. Conclusions: The conclusion of the study is that the nurse works based onperson-centered patient education and offers patients with obesity nursing measures that include increased physical activity, strengthen the patient's autonomy and nutritional science. The obesity epidemic is a problem that is increasing in society on a national and global level, thus the authors of this study believe that there is an increased need for supplementary research in the field. / Bakgrund: Fetma är ett tillstånd där individen ansamlar fett i en onormal eller överdriven omfattning vilket kan vara skadligt för hälsan. Årligen dör närmare 4 miljoner människor av fetmaepidemin som ses öka i alla åldersgrupper och belastar individer som samhället. Det är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakas av olika faktorer som biologiska-, beteendemässiga-, sociala- och miljömässiga förhållanden samt ökar risken att utveckla sekundära sjukdomar och förtidig död. Syfte: Syftet med studien var att identifiera omvårdnadsåtgärder vid diagnosen fetma. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Ett återkommande ämne i de vetenskapliga artiklarna avskärmades till ett latent tema: personcentrerad patientutbildning. Temat utgår från framtagna subteman: fysisk aktivitet, autonomi och nutrition. Slutsatser: Slutsatsen till studien är att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad patientutbildning samt erbjuder patienter med fetma omvårdnadsåtgärder som inkluderar ökad fysisk aktivitet, förstärka patientens autonomi samt nutritionslära. Fetmaepidemin är ett problem som ökas i samhället på en nationell och global nivå, därmed anser författarna till denna studie att det finns ett utökat behov med kompletterande forskning inom området.

Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

Bakgrund: Stickrädsla är vanligt förekommande bland barn i alla åldrar och kan i samband med vaccinationer leda till försvårande omständigheter. Det finns dock omvårdnadsåtgärder som kan lindra såväl rädsla som smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer, som vaccination. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla. Metod: En kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, En elevcentrerad omvårdnad skapar goda förutsättningar för en trygg vaccination, och tre huvudkategorier: Att skapa en elevcentrerad utgångspunkt, Att skapa goda förutsättningar och Betydelsen av skolsköterskans tidigare arbetslivserfarenhet. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med olika omvårdnadsåtgärder för att lindra rädsla och smärta i samband med vaccination av elever med stickrädsla. En elevcentrerad omvårdnad hjälper skolsköterskan att se eleven som en helhet och främjar en delaktighet. Vidare kan omvårdnadsåtgärder anpassas utefter elevens individuella behov och önskemål vilket stärker elevens egna förutsättningar till att fullfölja sin vaccination. / Background: Fear of needles is common among children of all ages and can lead to aggravating circumstances in the context of vaccinations. However, there are nursing measures that can relieve both fear and pain in children during needle-related procedures, such as vaccination. Aim: Was to describe school nurses’ experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles. Method: A qualitative research approach based on semistructured interviews with six school nurses that were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in a theme, a pupil-centered nursing creates good conditions for safe vaccination, and three main categories: Creating a pupil-centered starting point, creating good conditionsand the importance of the school nurse's previous work experience. Conclusion: The school nurses work with various nursing measures to relieve fear and pain in connection with vaccination of pupils with a fear of needles. A pupil-centered nursing helps the school nurse to see the student as a whole and promotes participation. Furthermore, the nursing measures can be adapted to the pupil´s individual needs and wishes, which strengthens the pupil´s own conditions for completing his or her vaccination.

Bakgrund: Delirium hos intensivvårdspatienten är ett komplext neuropsykiatriskt syndrom med fluktuerande karaktär som kan leda till sämre prognos och ökat vårdlidande för patienten. Dessutom leder tillståndet till ökade samhällskostnader. Genesen tros vara multifaktoriell där risk och utlösande faktorer kan påverka förekomsten. Farmakologiska åtgärder har hittills tillämpats med otillräcklig framgång varför även omvårdnadsåtgärder rekommenderas. Syfte: Att sammanställa evidens för omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos patienten på intensivvårdsavdelningen. Metoden: Metoden utgjordes av en integrativ litteraturstudien för att kartlägga och sammanställa aktuell forskning om omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium. Totalt 15 artiklar från CINAHL och PubMed inkluderades. Resultat: Utifrån de inkluderade artiklarnas resultat kunde preventiva omvårdnadsåtgärder identifieras vilka presenteras i fyra huvudkategorier; Involvera närstående, Kognitivt stimulera patienten, Fysiskt stimulera patienten och Främja patientens sömn. Konklusion: Det framkommer att intensivvårdssjuksköterskan med till synes enkla omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium hos patienten. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan ses som kopplade till människans fundamentala omvårdnadsbehov som idag redan är implementerade i vården. En viktig del i intensivvårdssjuksköterskans preventiva arbete är således att identifiera faktorer som kan utlösa delirium, och ständigt arbeta strukturerat och medvetet genom sina omvårdnadshandlingar. För att möjliggöra det behövs ett personcenterat förhållningssätt med utgångspunkt i patientens resurser. / Background: Intensive care unit delirium is a complex neuropsychiatric syndrome with a fluctuating nature that can impair the prognosis and increase suffering for the patient. In addition, the permit leads to increased societal costs. The genesis is considered multifactorial where risk and triggering factors may affect the occurrence. Common experiences among healthcare professionals is that the condition can be difficult to identify, manage and treat. Pharmacological interventions implemented have resulted in insufficient success, therefore nursing interventions are also recommended. Aim: To compile evidence about nursing interventions to prevent intensive care delirium. Method: The method consisted of an integrative literature study to map and compile current research involving delirium. A total of 15 articles from CINAHL and PubMed were included. Results: Based on the results of the included articles, preventive interventions could be identified into four main categories; Involve next of kind to the patient, Cognitively stimulate the patient, Physically stimulate the patient and Promoting patients normal sleep cycle. Conclusion: It appears that the intensive care nurse, with seemingly simple nursing measures, can prevent delirium in the patient. Most nursing measures can be seen as linked to the person's fundamental nursing needs that are already implemented in healthcare today. An important part of the intensive care nurse's preventive work is to be able to identify factors triggering delirium, and continuing structured work in a conscious way through their nursing actions. To enable this, a person-centered approach based on the patient's resources is needed.

Bakgrund: Stroke är en snabbt tillstött störning av hjärnans funktioner orsakat av trombos (propp) eller blödning, som varar i över 24 timmar eller resulterar i att personen som drabbats avlider. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna människor. Besvär som trötthet, depression, smärta, muskelsvaghet i ena sidan av kroppen, minnessvårigheter, läs-, tal- och skrivsvårigheter är vanliga efter en stroke. Vid insjuknande i stroke är tidsaspekten kritisk för att snabbt ställa diagnos och påbörja behandling, men även att tidigt börja rehabilitera samt träna på att återfå funktioner som tappats. Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att främja återhämtning hos personer som drabbats av stroke. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegs analysmodell. Resultat: Resultatet visar på att en optimerad återhämtning för patienter som har drabbats av stroke förutsätter att sjuksköterskan inleder med att bygga en god relation till sin patient och dess anhöriga. Sjuksköterskan har till uppgift att övervaka fysiska funktioner, ge stöd och support och att tidigt efter insjuknande starta upp rehabilitering i form av tidig mobilisering och träning av minne och tal. Slutsats: Relationen till patienten och dess anhöriga påverkar kommunikationen och motivationen till att genomföra rehabilitering samt förtroendet för vården och teamet som arbetar runt om patienten. God kommunikation, förtroende och motivation hos patienten samt dennes anhöriga leder till förbättrad återhämtning. / Background: Stroke is a fast occurrent disturbance in the functions of the brain caused by either thrombosis (clot) or a bleeding, that lasts over 24 hours or leads to death. Stroke is the most common cause of disability in adults. Problems such as fatigue, depression, pain, muscle weakness in one side of the body, loss of memory function, and difficulties with speech, writing and reading are common after a stroke. The timeframe after stroke is crucial to reach a diagnosis and treatment to start as well as an early start of rehabilitation to regain loss of function. Aim: The aim is to describe nursing measures of importance to promote recovery in people who suffered a stroke. Methods: This literature review was based on 16 research articles. Databases that were used to conduct the searches were CINAHL and PubMed and analysis was performed using Fribergs five step analysis model. Results: An optimised recovery after stroke is started by the nurse building a good relationship with the patient and its relatives. Tasks performed by the nurse is to monitor vital functions, give support and encouragement as well as assisting in an early start up of mobility training and training of memory and speech. Conclusion: The relationship to the patient and its relatives influences communication, motivation to perform rehabilitation and the trust in the care given by the team surrounding the patient. Good communication, trust in the care system and motivation from the patient and its relatives improves recovery from a stroke.

Bakgrund: I Sverige har cirka 190 000 personer lidit någon gång av en ätstörning. Anorexia Nervosa (AN) är en av de vanligaste ätstörningarna som orsakar självsvält, där tvångsmässiga beteenden och tankar av födointag och träning uppkommer. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa. Metod: Litteraturstudien utgår från 11 vetenskapliga artiklar i resultatet med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Innehållet har analyserats och granskats utifrån en innehållsanalys och därav bildat tre teman: stödjande kommunikation, stödjande relation och brist på stöd. Resultat: Stödjande omvårdnadsåtgärder som en effektiv vårdkommunikation stärkte förtroendet och skapade säkerhet hos personerna, samt ökade motivation och engagemang till att vilja bli frisk. Relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen fick en positiv upplevelse i att visa empati och förståelse för personerna. Bristen på stöd väckte känslomässiga reaktioner såsom otrygghet, osäkerhet och en känsla av att inte bli sedd. Men även bristen på okunskap till det manliga könet vid AN. Konklusion: Resultatet belyser hälso-och sjukvårdspersonalens stödjande omvårdnadsåtgärder som en bidragande del i återhämtningen och behandlingen. Där personer beskriver upplevelsen av fysiologiska och psykologiska känslor under sjukdomsprocessens steg. / Background: In Sweden, there are about 190.000 persons who had an eating disordersometimes in their life. Anorexia Nervosa (AN) is one of the most common eating disorders that causes self-starvation, where compulsive behaviors and thoughts of food intake and exercise occur. Aim: The aim was to investigate experiences of supportive nursing measures in people with Anorexia Nervosa. Method: The literature study is based on 11 scientific articles in results with qualitative and quantitative approaches. The content has been analyzed and examined on the basis of a content analysis and has thus formed three themes: supportive communication, supportive relationship and lack of support. Results: Supportive nursing measures such as effective care communication strengthened trust and created security among people, as well as increased motivation and commitment to wanting to get well. The relationship with the health care staff had a positive experience in showing empathy and understanding for the persons. The lack of support provoked emotional reactions such as insecurity and a feeling of not being seen. But also the lack of ignorance of the male sex at AN. Conclusion: The results highlight the health care staff's supportive nursing measures as a contributing part of recovery and treatment. Where people describe the experience of physiological and psychological emotions during the stages of the disease process.

Bakgrund: Nålrädsla hos barn är ett utbrett problem i samhället. Smärta är en dynamisk upplevelse som kan vara svår för barn att kommunicera. Bristande kommunikation och omvårdnad från sjuksköterskan kan förvärra nålrädslan och smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga procedursmärta hos barn vid vårdsituation som innefattar nålstick. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats. Elva artiklar ligger till grund för resultatet. Data analyserades och delades in i kategorier med syftet som utgångspunkt. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman: Relationen mellan rädsla och smärta, Omvårdnadsåtgärder innan nålprocedur, Omvårdnadsåtgärder under nålprocedur och omvårdnadsåtgärder efter nålprocedur. Vid mötet med barnet börjar sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med information. Vidare är distraktionsåtgärder av stor vikt och till sist att stärka och berömma efter proceduren. Dessa åtgärder är viktiga för att barnet ska känna sig trygg då tryggheten minskar rädslan, vilket i sin tur minskar smärtan. Konklusion: Något som visade sig vara viktigt från litteraturstudiens resultat var att trygga och stärka barnet genom hela vårdsituationen. Tryggheten bidrar till minskad rädsla vilket i sin tur minskar smärtan. Därför anses tryggheten vara av stor vikt vid omvårdnaden. / Background: Fear of needles among children is a problem in society. Pain is a dynamic experience that can be difficult for children to communicate. Lack of communication and nursing from the nurse can aggravate the fear of needles and the pain. Aim: The aim was to describe the nurse's measures to prevent procedural pain in children in a care that includes needles. Method: The study is a general literature study with an inductive approach. Eleven articles form the basis for the result. Results: The results were divided into four themes: The relationship between fear and pain, Nursing measures before the needle procedure, Nursing measures during the needle procedure and Nursing measures after the needle procedure. The nurse's nursing measures begin with providing information. Furthermore, distraction measures are important and finally to strengthen and praise the child after the procedure. These measures are important for the child to feel safe, security reduces fear, which in turn reduces pain. Conclusion: Something that proved important from the results of the literature study was to secure and strengthen the child throughout the procedure. Security contributes to reduced fear, which in turn reduces pain. Therefore, security is of great importance in nursing.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla. / Background: A pinprick from a needle is a fairly simple procedure but to some patients it is linked to strong emotional anxiety and fear. Fear of needles is common and could be due to previous negative experiences. It is the responsibility of the nurse to establish good conditions for patients to deal with their anxiety and to meet their basic needs. Aim: The aim of the study was to study needle fear among adult patients’ and their experiences of soothing caring methods. Method: The study was carried out as a literature review based on five quantitative studies, three qualitative and one which was carried out with both methods. Result: The result consisted of four headings; Reactions related to pinpricks; Strategies to combat and minimize the fear; Contributing factors and Reducing factors. Conclusion: The nurse must have knowledge about needle fear among adult patients and soothing caring methods to enable an individual care.