I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt.

Abstract Litteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter. Slutsatsen är vikten av att fånga upp de inre beteenden som tyder på ilska och aggression, vilka enligt resultatet är grunder i utvecklandet av ondska. Studien indikerar att det är främst individfaktorer i samverkan miljömässiga faktorer som utgör ondska.

<p>Ondska kan ta många former vi finner det varje dag i tidningar, på TV och i mötet med andra människor. Var kommer då ondska ifrån? I de fyra världsreligionerna finns det skildringar av ondska som kan tyckas lätta att förstå. Men det finns en djupare förklaring till det som står att läsa. Alla religioner har en uppfattning om etik och moral, om att leva ett gott liv och vad man ska göra för att uppnå det. Likaså har alla religioner exempel i berättelser på hur etik och moral kan ta form. Alla dessa berättelser är viktiga för varje religion och de kan hjälpa till att skildra för den oinsatte hur man förhåller sig till vad som är gott och ont. I judedomen så har man Purim en berättelse om hur judarna undkom ett grymt öde genom att de räddades av en judisk drottning av ett land där man inte tillbad den judiske guden. Islam har berättelsen om Karbala där den modige och rättrådige Husayn kämpade för det som var gott mot den onde och illvillige Yazid där i slutändan ytterst få av Husayns familj och vänner, såväl kvinnor som barn överlevde martyrdöden i öknen vi Karbala. Sedan så har vi hinduismen där den gudomlige Ram ger sig ut på en resa för att rensa världen från ont i Ramayana efter att ha blivit fråntagen sin kronprinstitel av en styvmor med ont uppsåt och slutligen dödar demonen Ravan som handlar endast i själviska syften. Och till sist Buddhismen där den unge prins Siddharta som efter att ha ställts inför den mänskliga verkligheten med ålderdom, sjukdom och död väljer att försöka hitta den rätta vägen och till slut bli Buddha. Genom att användandet av enbart litteratur i undersökningen så har frågeställningen i den här uppsatsen besvarats med slutsatsen att ondskan i dessa berättelser hittar man i okunskap och i brist på hängivenhet och tro. Människan måste rannsaka sig själv för att hitta ursprunget till ondskan och för att kunna bekämpa den. Inte i ett ting eller hos en annan person.</p> / <p>Evil can take many forms. We can find it everyday in newspapers, on TV and in meeting with other people. Where does evil come from, one might ask oneself. In the four world religions there are descriptions of evil that might seem easy to understand. But there is a deeper understanding to what is written. Every religion has a perception of ethics and moral, of living a good life and what you have to do to achieve that life. There are also in every religion stories with examples of how morals and ethics take shape. All these stories are important for each religion and they can be of assistance to describe for the unversed how the religion looks upon the question of what is good and what is evil. In Judaism there is Purim, a story about how the Jews escaped a cruel destiny by being saved by a jewish queen of a country where they didn’t worship the jewish god. Islam has the story of Karbala in which the brave and just Husayn fought for what was good against the evil and malicious Yazid and in which just a few of his family and friends survived martyrdom in the end. And then there is Hinduism and the story of the divine Ram, Ramayana, who embarks on a great journey to purify the world from evil after being bereaved of his crown as crown prince by a stepmother with evil intensions and ultimately kills the evil demon Ravan. And finally we have Buddhism and the story of the young prince Siddhartha who, after being presented to the human reality with agedness, sickness and death, chooses to try to find the right path and who ultimately becomes Buddha. Through literary studies the answer to the question formulation of this essay unfolds and the conclusion that the evil in these stories is to be found in ignorance and in the lack of devotion and faith. And that man must search within herself to find the source of evil and to learn how to fight evil. Not in an object or another person.</p>

Ondska kan ta många former vi finner det varje dag i tidningar, på TV och i mötet med andra människor. Var kommer då ondska ifrån? I de fyra världsreligionerna finns det skildringar av ondska som kan tyckas lätta att förstå. Men det finns en djupare förklaring till det som står att läsa. Alla religioner har en uppfattning om etik och moral, om att leva ett gott liv och vad man ska göra för att uppnå det. Likaså har alla religioner exempel i berättelser på hur etik och moral kan ta form. Alla dessa berättelser är viktiga för varje religion och de kan hjälpa till att skildra för den oinsatte hur man förhåller sig till vad som är gott och ont. I judedomen så har man Purim en berättelse om hur judarna undkom ett grymt öde genom att de räddades av en judisk drottning av ett land där man inte tillbad den judiske guden. Islam har berättelsen om Karbala där den modige och rättrådige Husayn kämpade för det som var gott mot den onde och illvillige Yazid där i slutändan ytterst få av Husayns familj och vänner, såväl kvinnor som barn överlevde martyrdöden i öknen vi Karbala. Sedan så har vi hinduismen där den gudomlige Ram ger sig ut på en resa för att rensa världen från ont i Ramayana efter att ha blivit fråntagen sin kronprinstitel av en styvmor med ont uppsåt och slutligen dödar demonen Ravan som handlar endast i själviska syften. Och till sist Buddhismen där den unge prins Siddharta som efter att ha ställts inför den mänskliga verkligheten med ålderdom, sjukdom och död väljer att försöka hitta den rätta vägen och till slut bli Buddha. Genom att användandet av enbart litteratur i undersökningen så har frågeställningen i den här uppsatsen besvarats med slutsatsen att ondskan i dessa berättelser hittar man i okunskap och i brist på hängivenhet och tro. Människan måste rannsaka sig själv för att hitta ursprunget till ondskan och för att kunna bekämpa den. Inte i ett ting eller hos en annan person. / Evil can take many forms. We can find it everyday in newspapers, on TV and in meeting with other people. Where does evil come from, one might ask oneself. In the four world religions there are descriptions of evil that might seem easy to understand. But there is a deeper understanding to what is written. Every religion has a perception of ethics and moral, of living a good life and what you have to do to achieve that life. There are also in every religion stories with examples of how morals and ethics take shape. All these stories are important for each religion and they can be of assistance to describe for the unversed how the religion looks upon the question of what is good and what is evil. In Judaism there is Purim, a story about how the Jews escaped a cruel destiny by being saved by a jewish queen of a country where they didn’t worship the jewish god. Islam has the story of Karbala in which the brave and just Husayn fought for what was good against the evil and malicious Yazid and in which just a few of his family and friends survived martyrdom in the end. And then there is Hinduism and the story of the divine Ram, Ramayana, who embarks on a great journey to purify the world from evil after being bereaved of his crown as crown prince by a stepmother with evil intensions and ultimately kills the evil demon Ravan. And finally we have Buddhism and the story of the young prince Siddhartha who, after being presented to the human reality with agedness, sickness and death, chooses to try to find the right path and who ultimately becomes Buddha. Through literary studies the answer to the question formulation of this essay unfolds and the conclusion that the evil in these stories is to be found in ignorance and in the lack of devotion and faith. And that man must search within herself to find the source of evil and to learn how to fight evil. Not in an object or another person.

No description available.

No description available.

The present Bachelor thesis deals with the portrayals of evil in the two novels Dvärgen (The Dwarf) and Bödeln (The Hangman), both written by Swedish author Pär Lagerkvist and published in the first half of the twentieth century. The theoretical starting point of the thesis is based on a text centered analysis in which I will assume that the fictional characters can be treated as if they were real. In two separate analyses of how evil is portrayed and what functions it can fill, I illuminate a number of examples of how evil is expressed in the narratives. I also show that evil can be portrayed as something that creates meaning within the framework of the literary texts.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalytisk undersökning av hur barn som dödat barn framställs i TV, tidningar och litteratur. En övergripande fråga är vilka diskurser om barnet och barndom som kan urskiljas i medias rapportering. Som underlag för den svenska analysen ligger mordet på Kevin Hjalmarsson från Arvika. Materialet har här utgjorts av artiklar från Dagens Nyheter och Expressen samt en film om mordet. I det engelska fallet har vi grundat vår analys i mordet på James Bulger från Liverpool. Här har materialet bestått av artiklar från The Times, The Guardian och boken Fallet Mary Bell av Gitta Sereny.</p><p>En tydlig diskurs i det svenska fallet utgörs av talet om det avvikande barnet. På grund av yttre omständigheter, så som trasiga familjer, anses barnet sakna de spärrar som normala barn har. Därför ska barnen inte heller ensamma bära hela ansvaret för brottet. Åtgärder i form av specialistinsatser och vård ses som en lösning på problemet. I det engelska fallet framkommer en annan syn på barnet. Där anses barnen som begick mordet vara onda och fängelse ses som en naturlig följd. Gitta Sereny kan i mångt och mycket ses som en motpol till de engelska artiklarna då hon fråntar barnen skulden och i stället lägger den på familjen och samhället. Det kan konstateras att det såväl inom som mellan de olika samhällena finns olika sätt att se på barnet.</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalytisk undersökning av hur barn som dödat barn framställs i TV, tidningar och litteratur. En övergripande fråga är vilka diskurser om barnet och barndom som kan urskiljas i medias rapportering. Som underlag för den svenska analysen ligger mordet på Kevin Hjalmarsson från Arvika. Materialet har här utgjorts av artiklar från Dagens Nyheter och Expressen samt en film om mordet. I det engelska fallet har vi grundat vår analys i mordet på James Bulger från Liverpool. Här har materialet bestått av artiklar från The Times, The Guardian och boken Fallet Mary Bell av Gitta Sereny. En tydlig diskurs i det svenska fallet utgörs av talet om det avvikande barnet. På grund av yttre omständigheter, så som trasiga familjer, anses barnet sakna de spärrar som normala barn har. Därför ska barnen inte heller ensamma bära hela ansvaret för brottet. Åtgärder i form av specialistinsatser och vård ses som en lösning på problemet. I det engelska fallet framkommer en annan syn på barnet. Där anses barnen som begick mordet vara onda och fängelse ses som en naturlig följd. Gitta Sereny kan i mångt och mycket ses som en motpol till de engelska artiklarna då hon fråntar barnen skulden och i stället lägger den på familjen och samhället. Det kan konstateras att det såväl inom som mellan de olika samhällena finns olika sätt att se på barnet.

Det som dröjer kvar är större delen av första kapitlet i den andra av fyra romaner om hur ondskan besegras och återuppstår i Tranås. Hit kommer en ung man, Jakob, för att under en sommar mellan lärarexamen och arbetslivet verka som reporter. Arbetet tvingar honom in i förståelsen av vad som en gång fanns och vad den kraften gjorde med människorna i staden, en insikt som blir mer och mer skrämmande för honom. Det som från början tycks vara Jakobs egen oförmåga att hantera omgivningen visar sig vara omgivningens natur.