Uppsatsen studerar porträtt av ondska i poulärkultur, genom att titta på filmerna Star Wars- och Harry Potterfilmerna. Både manus, ljud och bild utgör fokus för uppsatsen.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år. Resultatet från intervjuerna delas upp i tre olika kategorier: Betydelser av begreppet ondska, betydelser av begreppet godhet samt en separat del där illustrationerna analyseras.Resultat:Resultatet visar hur barnen tilldelar det onda och det goda ett dikotomt förhållande samt hur en del av pojkarna ger det onda en positiv innebörd. I diskussionen problematiseras frågan rörande huruvida barns erfarenheter och intressen värdesätts av pedagoger på ett likvärdigt sätt. Diskussionen går även in på barnkulturens för- och nackdelar i barns skapande av en rättvis människosyn. / Program: Lärarutbildningen

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Undersökningen jämförde hur färg och form påverkar uppfattad godhet och ondska i karaktärskoncept. Undersökningen inleds med en översikt av tidigare forskning inom estetik. Människors färgseende förklaras först och sedan färgers betydelser. Därefter presenteras forskning kring formgivning och hur människors utseenden, gest och mimik påverkar hur de betraktas av andra människor.Undersökningens artefakt bestod av sex karaktärskoncept (stillbilder). Varje karaktärskoncept hade två färgscheman, ett gott och ett ont. Karaktärerna visades i två webenkäter. Respondenter som deltog i en enkät såg inte samma version av karaktärerna som i den andra. Resultatet visade att karaktärers fasta utseenden lade grunden för hur de upplevdes, men också att färger därefter påverkade hur karaktärerna upplevdes olika mycket. Karaktärer med goda färgscheman upplevdes som godare än deras motsvarande onda versioner. Hotfulla utseenden (kantig formgivning, aggressiv gest och mimik) kombinerat med onda färgscheman uppfattades som ondare än icke-hotfulla utseenden (rundare formgivning, vänlig gest och mimik) kombinerat med goda färgscheman.

Denna studie handlar om hur karaktärsdesign används i spel och annan media för att väcka känslor i åskådaren. Studien fokuserar på vad som får en karaktär att upplevas som ond eller god. Fokus ligger även i hur attraktivitet påverkar hur karaktärens moral upplevs. En undersökning gjordes därför med 8 illustrationer där 40 medverkande svarade på frågor om dem och 5 av de medverkande intervjuades även efteråt. Resultaten av studien visar hur olika attribut inom karaktärsdesign kan användas på olika sätt för att en karaktär ska framföra en viss känsla. Exempelvis visar studien att kroppsspråk och klädedräkt ha en större påverkan på om en karaktär upplevs som ond eller god medan färg och form skapade ett starkt första intryck. Studien visar även att medverkande inte själva anser att attraktivitet spelar någon större roll i hur de upplever karaktärer men i de samlade resultaten syns en koppling mellan attraktivitet och moral.

Syftet med uppstasen är att analysera Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl utifrån ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv. Berättartekniken analyseras utifrån Lindhés teroi om empatins paradox medan perspektivet på ondska utgår från Svendsens teori om fyra typologier för ondska. Avslutningsvis diskuteras skönlitteraturens potential att öka elevers kunskaper om den litterära texten.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i bilden främst som moralisk ondska och inte naturlig. Några elever anser även att det är Gud som bär ansvaret. När eleverna reflekterar efter lektionen funderarar de främst kring lidandets mening och kring orsaken till lidandet.

Trots att forskning om kontroversiella frågor i religionsundervisningenökat under senare år finns hittills inga studier som utgår från hur temat ondska hanteras avlärare. Denna studie har syftat till att undersöka vilka frågor ämneslärare i religionskunskapenpå högstadiet och gymnasiet avhandlar när de behandlar ondska, men även hur lärare gårtillväga när de talar om ondska i klassrummet. Detta genom att undersöka vilka frågor läraretar upp i undervisningen om ondska i ämnet religionskunskap och på vilket sätt de beskriverhur de hanterar frågor som rör ondska i sin undervisning, men även varför de väljer att ta uppfrågor som berör ondska. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fyraämneslärare i religionskunskap intervjuats utifrån deras erfarenheter och förståelse inför hurde berör ämnet ondska i sin undervisning. Studien har kunnat visa på att ondska är ett ämnesom är närvarande i religionsundervisningen när det talas om världsreligionerna, livsfrågor,livsåskådningar och etiska dilemman. Lärarna utgår alltid ifrån vad eleverna tar med sig in iklassrummet och utifrån det sätter de intentionen för sin lektion och undervisning. De fyralärarna visade även att intentionen bakom varför ondska avhandlas i klassrummet ärindividuell och där deras egna syn på läraruppdraget ligger till grund för undervisningen.

The aim with this paper is to study the different portrayals of evil as seen in Mary Shelley ́s Frankenstein. The analysis of the material is supported by two theories of evil, to further establish an objective aspect to the main subjective interpretation of the content. The analysis is conducted with the support of Claudia Card ́s theory of evil from the book The Atrocity Paradigm, as well as Arne Johan Vetlesen ́s theory of evil from the book Studies of evil. Card ́s theory of evil takes the rains in determining whether or not a deed should be deemed as evil or just unethical. Meanwhile, Vetlesen ́s theory focuses more on determining the causes of evil and what motivates evildoers to commit acts of violence towards other people. These two theories work well together to better understand the abstract and concrete shapes of evil in the novel. The conclusion drawn in the paper is that both Frankenstein and his creature are capable of evil deeds. The creature does do more evil deeds than Frankenstein, but nevertheless, they both commit acts of evil according to Card ́s criterium for atrocities. Furthermore, while the creature seems to lack Vetlesen ́s articulated cultural symbols, Frankenstein seems to lack in a sense of responsibility and growth. Since neither Card nor Vetlesen claim to be able to determine whether or not a person is predominantly evil or good, this paper will not try to answer that question, but rather discuss the characters as a whole based on the results from the analysis.

No description available.