Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever. För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor: 1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond? 2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet? I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott. Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape. Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.

<p>Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna.</p><p>Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier. Jag kom fram till att en blandning av former, stereotyper och färger gör det möjligt att förmedla godhet och ondska med en subtilare stil, det vill säga min stil.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever.</p><p>För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor:</p><p>1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond?</p><p>2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet?</p><p>I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott.</p><p>Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape.</p><p>Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.</p>

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av bildanalys och narrativ analys undersöka fyra karaktärer från tre Disneyfilmer. Karaktärerna som undersöks är Ursula från Den Lilla Sjöjungfrun (1989), Scar från Lejonkungen (1994) och Hans och hertigen av Vessleby från Frost (2013). Dessa karaktärer analyseras för att ta reda på hur Disney-skurkar porträtteras och vilken narrativ funktion de har. Alltså hur ondska ser ut i tecknad film. Resultaten visar att skurkarna är utsatta för utseendemässig andrefiering. De skiljer sig alltså från de diegetiska normer som etableras i filmen. Dessa karaktärers utseenden har dock ingen narrativ funktion. Analysen kommer fram till att det är handlingarna som är det som avgör en karaktärs ondska. Att Disney-filmer, som klassas som barnfilm, har använt sig av så pass svart-vita föreställningar om moral är därför problematiskt. Än mer problematiskt att vissa drag hus skurkarna upplevs xenofoba. Från en filmskapares perspektiv visar detta att man inte behöver göra det lätt för sin publik när det kommer till att etablera vem som är ond och god.

Syftet med denna text är att belysa problematik i de narrativa rollerna ‘antagonist’ och‘protagonist’. Detta görs genom karaktärsanalys av Rumpelstiltskin och Killian Jones frånABC:s Once Upon a Time. Utifrån Immanuel Kants teorier om gott och ont studeras niohändelseförlopp för att se om antagonister är onda, goda eller tvetydiga. Abraham Maslowsteori om mänskliga behov och Paul Ekmans forskning om emotioner används för att stödjaanalysen. Detta visar att den traditionella synen på antagonister och protagonister inte fungerarutifrån Kants moralfilosofi. Därför bör klassificeringen av karaktärer som antagonister ochprotagonister utmanas då varken den ena eller den andra är helt ond eller god.

Syftet med den föreliggande undersökningen är att utifrån ett psykologiskt perspektiv försöka påvisa att dvärgen i sig inte är ond samt undersöka var den ondskan i romanen härstammar ifrån. För att syftet ska uppnås har tre frågor utformats för att analysera Dvärgen: om dvärgen är ond, var i romanen den ondskan kommer ifrån och om det kan förklaras med hjälp av djuppsykologi. Resultatet visar att det finns argument som påvisar att dvärgen inte är ond. I fem väsentliga scener genom romanen kan dvärgens beteende förklaras med psykoanalys och främst med försvarsmekanismer. Vidare finns det argument som talar för att fursten och dvärgen i själva verket är en och samma person. Dvärgen antyder på det mänskliga undermedvetandet och fursten på överjaget. Det överjaget inte kan eller vill göra skjuts på detet som i detta fall blir dvärgen. Därför är han också den som utför handlingar som kan ses som onda. Slutsatsen är således att dvärgen inte kan ses som en ond individ och att fursten och dvärgen i själva verket är två entiteter i en och samma person.

No description available.

Grafiska och musikaliska teorier kring godhet och ondska har tolkats och översatts till teorier lämpade för ljuddesign. Detta för att undersöka om en karaktärs godhet och ondska kan uttryckas endast med hjälp av ljuddesign som berättarverktyg. Genom tidigare forskning samt intervjuer som hölls med professionella ljuddesigners skapades en ljudande gestaltning som satte dessa nya teorier på prov i praktiken. Artikeln finner att dessa teorier går att översätta till ljuddesign, men att ljuddesign som berättarverktyg inte är det mest effektiva att förmedla karaktärens godhet eller ondska. Att förmedla godhet och ondska görs enligt artikeln fortfarande mest effektfullt genom musik och grafik. Eftersom godhet och ondska inom ljuddesign är ett relativt outforskat område har denna artikel börjat etablera de första stegen genom att undersöka de extrema ändarna av egenskaperna godhet och ondska. / Graphic and musical theories regarding good and evil have been interpreted and translated to theories suited for sound design. This was done in order to examine if a character's good and evil traits can be expressed solely through sound design as its only narrative device. Through research and interviews held with professional sound designers, an audio-visual prototype was created to test these theories in practice. This article finds that, while these theories can be translated to sound design, this narrative tool is not the most effective in conveying good and evil, and it is still more effectful to convey this through graphic and musical theories. This is a relatively unexplored area of sound design and this article serves to establish some of the first steps by exploring the two extremes of good and evil traits.

<p>Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.</p><p>Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva. Det har därför varit intressant att här titta närmare på fenomen som <em>projektion</em>, <em>klyvning av gott och ont</em>, <em>syndabockstänkande</em> osv.</p><p>En stor del har också ägnats åt psykoanalytikern C G Jungs tankar om <em>den</em> <em>kristna myten</em> och hans tolkning av bl. a. Jobs bok där han visar hur den antropomorfa projektionen av gott och ont har utvecklats och kommit till uttryck i Bibeln. Jung framhåller med detta bl. a. att Gud, liksom människan, genomgår en individuationsprocess mot en allt större medvetenhet. Gud visar i Jobs bok prov på grymhet, måttlöshet och framförallt omedvetenhet i det han utsätter Job för ett till synes orättvist och onödigt lidande. Jung menar att Gud också är människans avbild och projektion. På Gud är alla goda egenskaper projicerade och på Satan alla onda. Detta motsvarar också människans egen oförmåga att se <em>hela</em> sig själv, sin egen ondska eller <em>skugga</em>.</p><p>Den kristna kulturen är, enlig Jung, alltför identifierad med det goda, därför behöver Kristusgestalten kompletteras med hans mörka broder Satan om människan skall kunna komma tillrätta med sig själv och ondskans problem. I slutdiskussionen tar jag, som ett exempel på hur detta skulle kunna gå till, upp Claes Janssen tankar om att <em>återinbjuda Djävulen</em> som en dialektisk antites till Kristus. Han visar hur viktig och användbar den medvetna kontakten med Djävulen är och att denna gestalt, så snart han bjuds in i det <em>heliga fyrtalet</em> upphör att vara ond. Att han som <em>Lucifer</em> (ljusbringaren) har en medvetandegörande effekt. Gud, Kristus, Den Helige Ande och Djävulen ses som arketyper som tillsammans bildar en själslig jämvikt för att de rättar och rättas av varandra.</p><p>Min slutliga reflektion är att ondskan är en ofrånkomlig del i att vara människa. Vi kan välja försöka förstå den och våga möta den i oss själva eller vi kan förneka och gömma undan den. Men mörkret kommer alltid att finnas där, ingen går fri från ondska!</p><p> </p>