No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This qualitative case study examined how volunteer tutors are interacting with at-risk adolescent ELL students in one-on-one tutoring sessions. This study also investigated how volunteer tutors are supporting vocabulary acquisition within tutoring sessions with adolescent ELLs. As a non-participant observer, I used ethnographic methods, including observations, interviews, and document analysis to understand how three tutors were interacting in sessions and how they were supporting vocabulary acquisition over seven weeks. The following questions guided the research: How do volunteer tutors interact in one-on-one tutoring sessions with at-risk adolescent ELLs? How are volunteer tutors supporting vocabulary acquisition for adolescent ELLs in one-on-one tutoring sessions? Data were analyzed to determine how volunteer tutors were interacting in sessions and supporting vocabulary. Six themes emerged to explain how tutors were interacting in sessions and three ‘a-priori’ themes explained how tutors were supporting vocabulary acquisition. The results of this study are used to inform schools who institute volunteer tutoring programs for at-risk populations, researchers interested in vocabulary acquisition and adolescent ELLs, and faculty or staff members who work with at-risk populations. Furthermore, recommendations for future research are discussed for the field of education. / Literacy & Learners

One-to-one computing initiatives are becoming a part of many school divisions across the United States as district leadership analyzes ways to improve student learning and create 21st century learning spaces. Studying how school divisions planned, prepared, implemented and sustained a one-to-one computing initiative is an important step that school leaders must do in order to help foster learning environments that promote critical thinking, collaboration, communication and creativity. The research presented in this paper came from a case study conducted on City School District (CSD), a kindergarten through twelfth (K-12) grade school system that implemented a one-one computing initiative for all students. A detailed analysis of archived meeting minutes, surveys, questionnaires, classroom observations, student assessments and interviews helped answer research questions that focused on the planning, implementation, and plans for sustaining the one-to-one computing initiative. The one-to-one computing initiative for CSD started with a vision created by the superintendent of schools that focused on developing an individualized education plan for all students. The vision eventually became the vision for the entire school division during the digital conversion. School leaders can use the studies' findings and recommendations to help guide them through the implementation of a one-to-one computing initiative. / Doctor of Education / Providing an electronic mobile device such as a laptop or tablet computer to all students in kindergarten through 12th grade school system is an undertaking that requires a coordinated effort from the school division’s leadership as well as the teachers, students and other community stakeholders. Beginning in 2013, City School District (CSD) began the planning process for providing every student in their school system with electronic mobile devices. After five years of planning, implementing, conducting pilot programs and expansion, CSD has been able to provide all students in grades 3-12 with an electronic mobile device. This case study focuses on three research questions. 1. How did the school division implement a one-to-one computing initiative? 2. How has the staff adapted to the innovative change of a one-to-one computing initiative? 3. How does the school division plan to continue and sustain the one-to-one computing initiative? The case study found key elements for implementing a one-to-one computing initiative by collecting data from archived meeting minutes, surveys, questionnaires and interviews. School leadership teams attempting a one-to-one computing initiative can use the findings and recommendations from this study to implement a one-to-one computing initiative.

Tato práce se zabývá neformální výukou anglického jazyka dospělých. Pojednává o motivačních prvcích v jazykovém vzdělávání a jak je na motivační strukturu ve výuce anglického jazyka nahlíženo učiteli a jejich studenty. Cílem práce bylo prozkoumat motivační citlivost učitelů v tzv. one-to-one jazykových firemních kurzech a jaké motivační strategie v těchto kurzech učitelé využívají. Teoretická část této práce se zabývá pozadím tématiky vzdělávání dospělých a praktická čast práce se skládá ze dvou částí - dotazníkového šetření a pozorování výuky.

Stress och annan psykosocial ohälsa är ett stort arbetsmiljöprobleam på många arbetsplatser idag. För att kunna upptäcka signaler på psykosocial ohälsa i ett tidigt skede införde Borås Energi och Miljö, under hösten 2019, något de kallar energisamtal som en arbetsmiljöinsats. Syftet med studien var att ta reda på om energisamtalen kan bidra till en bättre psykosocial arbetsmiljö eller ej. Därför genomfördes individuella intervjuer med nio medarbetare från tre avdelningar där energisamtal tillämpats på prov. Med utgångspunkt i våra frågeställningar och den samtalsmall som används vid energisamtalen, skapades en semistrukturerad intervjuguide som användes vid intervjuerna. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ metod utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att energisamtalens möjlighet att påverka den psykosociala arbetsmiljön i själva verket hänger på den individuella relationen mellan chef och medarbetare. När det finns förtroende i relationen mellan chef och medarbetare är det större möjlighet att medarbetaren är ärlig med både mående och den aktuella arbetsbelastningen. Då stress är en vanlig effekt av en dålig psykosocial arbetsmiljö har vi tittat på forskning om stressdiskurs relaterat till arbetslivet för att förstå resultatet. Dessutom har teorier kring organisationskultur och maktanalys tagits till hjälp för att förstå hur chefens agerande påverkar medarbetarens psykosociala arbetsmiljö. Stödet från organisationen och särskilt det sociala stödet från chefen var en viktig del i medarbetarnas välmående. Studiens viktigaste slutsats är att chefernas attityd och beteende har en stor betydelse för resultatet av energisamtalen. Genom att vara medveten om sin egen maktposition och genom att anpassa sitt förhållningssätt därefter, kan chefen skapa en öppnare kommunikation med sina medarbetare. Under förutsättning att kommunikationen mellan chef och medarbetare fungerar som tänkt och präglas av förtroende och öppenhet är energisamtal en bra metod för att fånga upp problem med medarbetarens psykosociala arbetsmiljö. / Stress and other unhealthy psychosocial work environments are a major problem in many workplaces today. In order to detect signals of an unhealthy work environment at an early stage, Borås Energi och Miljö introduced something they call energisamtal (energy Conversation), as a work environment initiative, in the fall of 2019. We conducted nine qualitative interviews from a phenomenological perspective, with employees who were included in three test groups for energisamtal. The purpose of the study was to find out whether energisamtal can contribute to a better psychosocial work environment or not. With our research questions in mind, together with the conversation template used in the energy interviews, we created a semi-structured interview guide for our interviews. The result shows that the ability of energisamtal to affect the psychosocial work environment depends on the individual relationship between manager and employees. When there is trust in the relationship between the manager and the employee, there is a greater chance that the employee is honest with both their feeling and the current workload. Since stress is a common effect of a poor psychosocial work environment, we have looked at research on stress discourse related to working life to understand the result. In addition, theories about organizational culture and power analysis have been used to understand how the manager's actions affect the employee's psychosocial work environment. The support from the organization and especially the social support from the manager was an important part of the well-being of the employees. The conclusion we have reached is that the managers have a major impact on the results of the energisamtal and by being aware of their own power position, and thus changing their approach, the manager can create a more open communication with their employees. Through good communication, energisamtal are a good arena for highlighting problems with the employee's psychosocial work environment.

Syftet med denna uppsats är att utforska vad rollen som resurspedagog i en inkluderande förskoleverksamhet innebär. Denna roll ser olika ut beroende på vilket behov av särskilt stöd barnet i fråga är i. Därför utgår uppsatsen från författarens roll i sitt dagliga arbete med Molly, ett barn med diagnos inom autismspektrumet. Essän börjar med två självupplevda berättelser där resurspedagogen hamnar i situationer där agerandet inte är självklart. Utifrån dessa berättelser följer en reflektion över varför resurspedagogen agerade som den gjorde, vilka alternativ till agerande var möjliga och vad de olika scenarierna hade kunnat betyda för Molly. Frågeställningarna som besvaras i essän är först vad inkludering innebär och vad det har inneburit för Molly och hennes resurspedagog. Därefter besvaras frågan om hurresurspedagogens roll i en inkluderande verksamhet kan se ut och vilka krav som kommer med rollen. Slutligen besvaras frågan om vilka pedagogiska utmaningar som kan uppstå för en resurspedagog till ett barn med diagnos inom autismspektrumet i en inkluderande verksamhet. Uppsatsen är skriven i vetenskaplig essäform vilket betyder att reflektioner över resurspedagogens egen erfarenhet blandas med en diskussion av vetenskaplig litteratur. Reflektionsdelen inleds med en redogörelse för diagnosen autism och vad den praktiskt innebär för rollen som resurspedagog. Detta för att samarbetet med habiliteringen och den föreskrivna träningen utgör sådan stor del av rollen. Därefter fortsätter texten med att besvara ovan nämnda frågeställningar.