En-till-En projekt pågår som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. Lärarna står inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar på lärarna och hur de med en sådan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förändrar deras undervisning. Syftet med studien är att undersöka lärares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. Frågeställningen som studien skall ge svar på är: Hur upplever lärare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förändras med projektet En-till-En? Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där lärare på en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades. Resultatet visar att lärarna upplever olika stora förändringar som de behöver ta hänsyn till i sin planering och organisering. Utmaningar som uttrycks är förändrade arbetssätt, svårighet med att nå ut med information samt att utbildning efterfrågas. Studien diskuterar hur lärarna kan förhålla sig till ett förändrat arbetssätt samt hur utbildning för lärarna kan ske kollegialt varvat med traditionell undervisning för lärarna. / One-to-One project is in progress as a national computer initiative while there is lack of extensive research. Teachers are faced with challenges to plan and organize pedagogical activities in the new environment. The study focuses on teachers and how they organize and plan their teaching under such new conditions. The purpose of this study is to investigate teachers' planning and organization of teaching in a One-to-One environment with the question: How do teachers in the Swedish upper secondary school perceive that their planning and organization of classroom teaching change with the project One-to-One? The study was conducted as a qualitative study in which teachers at a Swedish upper secondary school were interviewed and observed. The results show that teachers perceive various changes they need to take into account when planning and organizing. Challenges expressed are changing practices, difficulty in reaching out with information and training required. The study discusses how teachers can respond to changes in working methods and how education of teachers can be done with colleagues combined with traditional teaching for the teachers.

We investigate the assignment problem, which is the problem of matching two sets with each other, optimizing a given function on the possible matchings. Among different definitions, a graph theoretical definition of the linear sum assignment problem is as follows: Given a weighted complete bipartite graph, find a maximum (or minimum) one-to-one matching between the two equal-size sets of the graph, where the score of a matching is the total weight of the matched edges. We investigate extensions and variations like the incremental assignment problem, maximum subset matching problem, maximum-weighted tree matching problem. We present a genetic algorithm scheme for maximum-weighted tree matching problem, and experimental results of our implementation.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: The one to one master thesis – Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektiv</p><p>Kurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006</p><p>Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer Ramstadius</p><p>Handledare: Stig G Johansson</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvaror</p><p>Bakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds. Att utveckla en förtroendefull och trogen relation med kunden är betydelsefullt. Extra viktigt är det vid köp av sällanköpsvaror eftersom det efter köp av dessa varor kan dröja en längre tid innan kunden förhoppningsvis söker sig tillbaka till den tidigare relationen. Sällanköpsvaror är dyra konsumentvaror som till skillnad från dagligvaror inte inhandlas lika ofta.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, analysera hur företag som tillhandahåller sällanköpsvaror kan arbeta med implementeringsprocessen vid införandet av one-to-one marketing och hur användandet av denna process påverkar relationen med kunden. Vidare är syftet att ge förslag på såväl teoretisk utveckling som praktiska åtgärder gällande processen ur ett sällanköpsperspektiv.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att utifrån ett företag i husbyggarbranschen, Willa Nordic, inhämta data för att kunna dra slutsatser om sällanköpsvaror och implementeringsprocessen, samt dess effekter ur ett företagsperspektiv. Företaget valdes eftersom branschen är ett utmärkt exempel på sällanköpsvaror, samt på grund av att Willa Nordics erbjudande till stor del belyser vikten av att förstå kunden. Det valdes även med tanke på dess geografiska läge.</p><p>Metod: Fallstudien av Willa Nordic har genomförts genom personliga intervjuer med utvalda personer från företaget och sekundärdata från undersökningsinstitutet IMA samt relevant litteratur. Genom att deduktivt utgått från befintliga teorier om implementeringsprocessen och belysa hur dessa fenomen kan se ut i husbyggarbranschen för att sedan dra generella slutsatser om sällanköpsvaror. Uppsatsen studerar syftet ur ett företagsperspektiv.</p><p>Slutdiskussion: Implementeringsprocessens steg klarar sig inte utan varandra och de val och beslut som tas under arbetsprocessens gång påverkar vad som sker därefter. Därför är det av yttersta vikt att varje steg tas på största allvar och verkligen genomarbetas, så både företaget och kunden i slutänden får ut något positivt och värdegivande. Vi menar att processen bör utökas genom att inkludera interaktion i anslutning till identifieringssteget, eftersom en god kommunikation ger en lättare förståelse för kundernas behov. Gällande sällanköpsvaror ska inte kunder behandlas olika, eftersom urvalet av värdefulla kunder är av mindre betydelse då alla kunder ska ses som värdefulla. Att inneha en lärande relation enbart utifrån identifieringssteget är enligt oss inte möjligt, eftersom det krävs en interaktion mellan parterna för att företag ska kunna förstå och lära sig det kunden efterfrågar. Grundpelarna för lärande relationer i implementeringsprocessen är identifiering och interaktion. Eftersom skapandet av en lärande relation gör denna process möjlig är det centralt att ständigt förstå meningen med en sådan relation och försöka arbeta därefter.</p>

This research described and analyzed teachers’ perceptions of technology as a catalyst for stimulating classroom constructivist practices. The teachers were located at multiple schools in one Florida county. The teachers were selected based on participation in the Education through Dynamic Global Experiences (EDGE) program. This One-to- One program provides one laptop for every classroom teacher and student. The most frequent ideas in the literature fell into three sections. First is the need to integrate technology as part of the curricula and use constructivism as a theoretical framework for technology integration. The second relates to the best practices of incorporating classroom technology driven by constructivist theory and Self-Regulated Learning (SRL). The third describes one county’s EDGE program and related literature. Two focus groups gathered information from teachers with various levels of classroom and EDGE experience regarding perceptions of a One-to-One classroom. Teachers were surveyed regarding perceptions of processes of using technology as a catalyst for constructivist practices, changing teaching and learning, teaching style, and curriculum content delivery. Conclusion: Data collected from teacher surveys and focus groups support the premise that “Elementary teacher’s perceptions of technology as a catalyst for constructivist practices in the classroom” is valid. This conclusion was demonstrated by evaluating teacher perceptions, patterns of experiences, and the emergence of constructivist instructional practices when technology is infused in the curriculum. The major recurring themes supported a constructivist culture that was: collaborative and independent, receptive to individuals and valued their relationships, replete with opportunities for distributed leadership, interconnected with integrated technology, populated with highly engaged and motivated individuals, self-sustaining, safe and nonjudgmental, vision driven, built on authentic assessment and curriculum, and evolving at the speed of technology. Implications follow: 1. Technology can be used as a catalyst for classroom constructivist practices 2. Teachers believe that technology supports increasing standardized test scores. 3. Training in constructivism promotes use of technology by teachers and speeds changing teaching pedagogy into constructivist practices. 4. Teachers’ perceptions are important in changing pedagogy toward constructivism. 5. School administration must support classroom technology and constructivist teaching 6. Students and teachers can collaborate in designing, developing, and implementing their learning experiences and students can actually take control of their learning experiences.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it’s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer. Six teachers in a municipality in the north of Sweden were interviewed about how they use IT-related tools. Two worked with kids between ages 12-15 and four of the teachers worked with kids approximately between ages 16- 18. While some teachers were rather keen on using the tools it appeared that some teachers were not all that comfortable with using them. According to the Swedish curriculum, teachers are supposed to be able to guide students in using IT and digital media for several things and therefore it is important that teachers know how to use the tools themselves. According to older studies, the way to improve the use of IT-tools is by prioritizing education in using them. Teaching teachers the methods and making sure they feel safe with the new technology.

In educational development, much focus is put on the use of computers and other digital tools to enhance teaching and learning. One of the most used digital communication forms is one-to-one communication using text, images, and video. One-to-one communication for educational purposes has, however, so far received only modest attention in research. The purpose of this thesis is to explore inquiry-based one-to-one online education. An additional purpose is to explore opportunities and limitations with the Community of Inquiry framework, one of the most used models for analysis of online learning, when analyzing one-to-one online education. A particular interest is put on the role of emotions in the analyses. The empirical case used in the thesis is the Math Coach program who employs one-to-one education for k-12 students in mathematics via chat and a shared digital whiteboard. The thesis consists of an introduction and four papers. First, in Paper I online coaching is defined, explained, and discussed through a review of previous research and a study of the establishment and operation of the Math Coach program. Secondly, the Community of Inquiry framework is adapted for use in one-to-one settings forming the Relationship of Inquiry framework. Paper II initiates the adaption using a survey study, Paper III evaluates the role of emotions in the framework, and Paper IV consolidates the Relationship of Inquiry framework with a comprehensive description of its components and a transcript coding procedure. The findings indicate that inquiry-based one-to-one online education can be explored utilizing Online coaching as a Relationship of Inquiry. Online coaching is theoretically grounded in collaborative constructivism, critical thinking, and proximal development. It is defined as an inquiry-based learning activity where a person gets support on a specific subject matter from a more knowledgeable person using the Internet. The Relationship of Inquiry is a conceptual connection that is built between two persons that engage in a critical discourse in order resolve an educational issue. Central for the framework is the elements of cognitive presence, teaching presence, social presence, and emotional presence. Emotional presence is especially examined and confirmed as a critical interdependent element of the framework. / En stor del av det utvecklingsarbete som idag bedrivs inom utbildningsväsendet handlar om hur datorer och annan digital teknik kan användas för att förbättra undervisning och lärande. Digital kommunikation mellan två individer – en-till-en-kommunikation – i form av text, bilder och video har fått stort genomslag i samhället, men det finns begränsat med forskning om dess användning och användbarhet i utbildningssammanhang. Det primära syftet med denna avhandling är att utforska nätbaserad en-till-en-utbildning. Ett ytterligare syfte är att undersöka möjligheter och begränsningar med användandet av ramverket "Community of Inquiry" vid analys av nätbaserad utbildning. I avhandlingen studeras särskilt den emotionella dimensionen av ramverket. Som studieobjekt används Mattecoach på nätet, en verksamhet där grundskole- och gymnasieelever får stöd – coachas – i sina matematikstudier genom att chatta med lärarstudenter via textmeddelanden och en delad digital skrivtavla. Avhandlingen är skriven på engelska och består av en inledning och fyra vetenskapliga artiklar. I artikel I definieras, förklaras och diskuteras läraktiviteten nätcoachning. I artikel II introduceras ramverket "Relationship of Inquiry". Detta bygger på ''Community of Inquiry'', som är ett väletablerat hjälpmedel för att analysera kommunikation inom större grupper, men har anpassats för en-till-en-kommunikation. I artikel III utvecklas ramverket vidare genom att speciellt studera den emotionella aspekten av lärande. I artikel IV bekräftas ramverket genom en fullständig beskrivning av dess ingående delar och en transkriptionsanalys. Studien indikerar att nätbaserad en-till-en-utbildning kan utforskas utifrån läraktiviteten nätcoachning och ramverket ''Relationship of Inquiry'' (Online coaching as a Relationship of Inquiry). Nätcoachning definieras som en undersökande läraktivitet där en person via Internet får stöd i sin kunskapsutveckling från en annan individ som är mer kunnig inom området. Dess teoretiska grund bygger på kollaborativ konstruktivism, kritiskt tänkande och proximal utveckling. I avhandlingen studeras den relation som bildas mellan coach och elev som genom en kritisk och reflekterande dialog löser elevens matematikproblem. Ramverket är uppbyggt kring fyra delar: det kognitiva elementet, lärarelementet, det sociala elementet samt det emotionella elementet. Det emotionella elementet har särskilt studerats och visade sig vara ett viktigt element. – / <p>QC 20150513</p>

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö &amp; Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014). The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed. The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers’ opinions offers more profound ways of learning.

Habilationsschrift-Bern. / Includes bibliographical references.

The purpose of this mixed methods study was to explore middle school teachers’ pedagogy and their transformations as they implement one-to-one laptop instructional technology in their classroom environments. Statistical correlation and narratives provided a greater understanding of the research problem. A mixed methods approach was the most appropriate research design for this study due to the nature of information being collected. Data collection draws from several sources, such as questionnaires, interviews, or analysis of documents. In this study, the researcher used the questionnaire responses from 48 teachers and transcripts of semi structured focus group interviews of four teachers to create a framework of how middle school teachers perceive their self-efficacy in using one-to-one laptop instructional technology, their preparedness within Professional Learning Communities (PLCs) to implement instructional technology, and how their pedagogical practices may have changed.

The purpose of this qualitative study was to apply the lessons learned from the Apple Classrooms of Tomorrow studies, the SAMR model, and Diffusion of Innovations theory to explore stakeholder perceptions of iPad integration at an urban high school in Massachusetts. The implementation was viewed through the lenses of the Apple Classrooms of Tomorrow (ACOT) studies (Baker, Gearhart, & Herman, 1990; Dwyer, Ringstaff, & Haymore Sandholtz, 1990a; Dwyer, Ringstaff, & Haymore Sandholtz, 1990b), Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation (DOI) Model, and Puentedura’s (2012) Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition (SAMR) Model. The researcher used qualitative analysis to code the data. Through data analysis, five themes emerged: communication, control, division, distraction, and workflow. The iPads changed how and when students and teachers communicated. Teachers sought more control over the iPads in the classroom. Control over learning shifted toward the students with the introduction of the iPads. Divisions became apparent with iPad use: new teachers versus veteran teachers and upperclassman versus underclassman. Distractions were rampant. The iPads influenced the workflow of how teachers taught and how students accessed the curriculum.