No description available.

En este trabajo, se presenta un modelo de optimización de costos para minimizar la contaminación del aire en base a dos tipos de medidas de control. El modelo se contrastó con datos históricos de la producción de cemento en una fábrica de este producto y de las emisiones diarias emanadas por ésta. Se presenta asimismo, dos modelos evaluativos de emisiones: El primero, de emisiones de tubos de escape y el segundo, de emisiones evaporables de compuestos orgánicos volátiles (COV), ambos modelos para vehículos ligeros con motor a gasolina en condiciones específicas de clima, de conducción de vehículos y de volatilidad de la gasolina. Además se considera un modelo de simulación por eventos en base a los datos utilizados en los modelos evaluativos mencionados anteriormente, para lo cual se tomaron en cuenta los tipos de autos según el tipo de motor para los arribos y los tipos de servicios requeridos para diferentes periodos de tiempo. Para la obtención del modelo de optimización de costos se utiliza la técnica de Programación Lineal y para los modelos evaluativos se emplea la técnica de Simulación de eventos discretos. / -- In this work, a model of optimization of costs is presented against the environmental contamination of air based on two types of control measures. The pattern was contrasted with historical data of the production of cement in a factor of this product and of the daily emissions emanated for this. It is presented also, two model of emissions evaporate is presented: The first one, of emissions of exhaust pipes and the second, of emissions evaporate of compound organic volatile (COV), both models for slight vehicles with motor of gasoline under specific conditions of climate, of conduction of vehicles and of volatility of the gasoline. Lastly it is considered a simulation model by events based on the data used in the model evaluate mentioned previously, for that which they took into account the types of cars according to the motor type for the arrivals and the types of services required for different periods of time. For the obtaining of the pattern of optimization of costs the technique of Lineal Programming it is used and for the model evaluate the technique of Simulation of discreet events it is used.

Vision är någonting som förknippas med ordet framgång. Definitioner av ordet finns det många av, men de flesta beskriver det som en ideal bild av framtiden. Under 1980-talet implementerades New public management somenny styrningsform för organisationer inom den offentliga sektorn. Styrningsformen har bidragit till den decentralisering som råder i Sveriges kommuner där ansvar har fördelats längre ner i förvaltningar. Den ökade decentraliseringen har bidragit till att Svenska kommuner lägger ner fler resurser för att implementera dess vision. Vision är ett utforskat ämne men vad det finns ytterst lite forskning om är hur de operativa chefernaarbetar inom kommunala verksamheter för att uppfylla visionen. Visionen som de operativa cheferna arbetar efter bör ligga i linje med mål och planering, därmed har syftet formulerats till: öka förståelsen för hur operativa chefer inom kommunala förvaltningar arbetar för att uppnå visionen genom att identifiera matchning av vision, mål samt planering av verksamheten. En deduktiv ansats samt en kvalitativ analys används för att besvara syftet. Empirin samlades in genom en fallstudie på Luleå kommun där fyra aktörer på fyra olika förvaltningar intervjuades personligen. Med hjälp av teorin och empirin sammanställdes dessa till en analys. En slutsats är att de operativa chefernas arbete kring mål och planering för att uppfyllavisionen skiljer sig åt. Matchningen avfaktorerna vision, mål och planering var inte genomskådlig hos alla respondenter. / Organizational vision is something that often can be related to the word “success”. There are a lot of definitions of the word, but most of them describe it as an ideal picture of the future. New public management was implemented during 1980 as a reform to the old way of management in the public sector. The management reform has contributed to the decentralization that can be seen in Sweden’s municipalities where responsibility has been allocated further down to the employees in the organization. The increased decentralization has contributed to more use of resources to implement the organizational vision in Swedish municipalities. The subject organizational vision has been studied a lot. There has been a small amount of studies about how operational manager’s work in municipalities to fulfill the organizational vision. The organizational vision that the operational managers is working towards should be in line with goals and planning, therefore the purpose of this study is phrased to: Increase the understanding of how operational managers in municipalities work in order to achieve the organizational vision by identifying how the organizational vision is fit to goals and planning. To answer the purpose, a deductive approach and a qualitative analysis were used. The empiricism was collected through a case study of a municipality in Luleå where four people in four different departments were interviewed personally. The analysis was compiled with the help from theory and empiricism. One conclusion is that there is a difference between the operational managers way of working of achieving goals and planning to achieve the vision. The fit between vision, goals and planning cannot be seen by all of the operational managers.

El presente trabajo de investigación se plantea como problema general: ¿Cómo influye la evaluación de las especificaciones técnicas y operativas de volquetes marca IVECO versus marca VOLVO para la renovación de equipos de acarreo de mineral en la empresa especializada Martínez Contratistas e Ingeniería S.A. en la Unidad Minera Atacocha S.A.?, y cuyo objetivo consiste en: Evaluar cómo influyen las especificaciones técnicas y operativas de volquetes marca IVECO versus marca VOLVO para la renovación de equipos de acarreo de mineral en la empresa especializada Martínez Contratistas e Ingeniería S.A. en la Unidad Minera Atacocha, y la hipótesis a contrastar es: Las especificaciones técnicas y operativas de volquetes marca IVECO versus marca VOLVO influyen directamente para la renovación de equipos de acarreo de mineral en la empresa especializada Martínez Contratistas e Ingeniería S.A. en la Unidad Minera Atacocha.

Inledning: Betalmarknaden har förändrats de senaste åren. Det tillkommer ny teknisk funktionalitet som skapar nya betallösningar. För att underlätta betalningar och kundinformationens spridning på finansmarknaden har EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2 formats. PSD2 medför att bankerna förlorar sitt monopol på kundinformation som leder till en ökad konkurrens på finansmarknaden. Problemformulering: Hur ser banker och TPP:s på att integrera med varandra, och vem tar ansvar för riskerna till följd av PSD2? Syfte: Syftet med uppsatsen är att gå djupare in på vad det finns för risker och vem som har ansvar för riskerna hos aktörerna, samt om bankerna och TPP:s genom det nya direktivet kommer samverka eller förbli konkurrenter. Metod: I vår kvalitativa studie har vi använt oss av en abduktiv ansats för att öka förståelsen i vårt ämnesval. För att kunna få ett djupare perspektiv och uppfylla syftet i studien valde vi att intervjua flera olika aktörer inom finansbranschen. Slutsats: Studiens resultat visar på att PSD2 kommer förändra konkurrenssituationen på finansmarknaden. Därav behöver bankerna ta ställning till om de ska samarbeta med de nya konkurrenterna. Utifrån studiens resultat ser vi att risken för bedrägerier ökar för bankerna i och med en samverkan med tredjepartsleverantörer. Bankerna riskerar även att tappa kundkontakt då fler aktörer får tillgång att leverera nya finansiella tjänster. På grund av dessa risker belastas bankernas avdelningar för riskkontroll mer än vad de gjort tidigare.

La gestión de residuos es uno de los problemas críticos para las municipalidades debido a que genera elevados costos logísticos y requiere de mucho tiempo para poder ser gestionado de manera adecuada, por ello es común que se contrate a empresas para realizar este servicio, aun cuando ello signifique tener costos más elevados En el presente estudio se desarrolló un modelo matemático que permite mejorar la gestión de residuos de un distrito cambiando el sistema de recolección, de puerta a puerta a contenedores, con el objetivo de que se disminuya los costos y las emisiones de gases generadas por los residuos. El modelo matemático se aplicó a uno de los distritos que mayores problemas presenta para poder desarrollar una gestión de residuos óptima, esto porque es uno de los más poblados del país y no cuenta con ingresos suficientes para asegurar un servicio de gestión de residuos de calidad. Primero se desarrolló una proyección de población para el horizonte de planeamiento para la propuesta, luego se agrupó las casas en clústers y se procedió a asignarles una generación diaria de residuos reciclables y generales, después se determinó puntos potenciales donde localizar contenedores y finalmente se obtuvo las distancias de cada clúster a todos los puntos potenciales. Una vez obtenidas dichas distancias se procedió a obtener los lugares óptimos donde localizar los contenedores para la recolección de residuos generales y reciclables resolviendo el problema de programación lineal usando el software CPLEX con el lenguaje de programación AMPL. Luego de obtener los puntos donde localizar los contenedores se procedió a obtener las distancias entre todos y cada uno de los contenedores generales y entre todos y cada uno de los contenedores reciclables y las cargas de cada uno de los contenedores tanto reciclables como generales. Después se ingresaron estos datos al programa MATLAB y por medio de una heurística se obtuvieron las rutas de recojo tanto para los contenedores reciclables como para los contenedores generales. Finalmente se evaluó la viabilidad de la propuesta por medio de un análisis ambiental, desarrollado con el software SimaPro, y un análisis económico, los cuales fueron comparados con la situación actual de gestión de residuos del distrito. / Tesis

La presente tesis es un trabajo de investigación y mejora del sistema de gestión de almacenes de una empresa que se dedica al servicio de operador logístico, que incluye el almacenaje de mercadería y la correcta distribución de ésta a los diversos puntos que son requeridos por sus clientes. Para ello se ha contado con el apoyo del personal administrativo y operativo de las diferentes áreas con las que cuenta la empresa, el cual se mostró muy cooperativo al momento de solicitar su ayuda, referente a temas de información y opiniones basadas en su propia experiencia, las que fueron de gran ayuda para el planteamiento de mejoras en este proyecto. Se analizó la información proporcionada por las diversas fuentes de la empresa a fin de poder plantear una mejora en el sistema actual de gestión del almacén. En función de ahorro de recursos, reducción de la rotación de personal, muestreo estratificado y la aplicación de nuevos sistemas de trabajos tales como el JIT o el método de las “5 s”. Con la propuesta se estructura un óptimo sistema de gestión de almacenes, en el que se eliminen las debilidades que presenta el actual, así como inducciones deficientes a personal nuevo o problemas en el servicio de distribución que la empresa ofrece. / Tesis

Plantea un problema de programación no lineal, específicamente de Programación Cuadrática, requiriéndose datos del movimiento bursátil ofertados por la Bolsa de Valores de Lima y CONASEV, cuya recopilación estadística pertenece a las más importantes empresas accionarías de diversos sectores de la economía nacional. Para las pruebas de investigación se ha utilizado programas computacionales como Solver Excel, Premium Solver Plataform y el WinQSB, respectivamente. Con estos medios operativos, se va a generar la frontera eficiente de la cual se podrán obtener los portafolios óptimos de inversión. Este estudio muestra la importancia que tienen los Modelos de Investigación de Operaciones, constituyéndose en una herramienta poderosa de las decisiones financieras. / Tesis

<p>I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.</p><p>Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.</p><p>Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.</p><p>Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser.</p><p>Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi.</p><p>Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper.</p><p>Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.</p>

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt. Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter. Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999. Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell. Business Continuity Maturity Model (BCM-modellen) illustrerar hur utvecklad kontinuitetshanteringen är genom att placera företag i sex olika nivåer. För att även undersöka vilka faktorer som driver kontinuitets-hanteringsarbetet utgick det empiriska materialet och analysen från BCM-modellens kontinuitetskompetenser; ledarskap och implementering, anställdas medvetenhet och övning, resursfördelning och mätning samt externa förbindelser. Undersökningen bestod av totalt 17 företag som delades in i kategorierna banker, pensions- och försäkringsbolag, storbanker och övriga finansiella aktörer. Resultaten av studien ledde fram till flera slutsatser. Vi anser att svenska finansiella företag tenderar att överlag hantera operativa risker genom att hålla en medelhög beredskapsnivå gentemot störningar i kärnverksamheten, vilket inte är högt nog. Företagen uppnår en genomsnittlig mognadsnivå om 4,26 enligt BCM-modellen. Företagen har därmed en kortsiktigt god kontinuitetshantering men för att nå högre kvalitetsnivåer måste kontinuitetshanteringen ingå till större del i företagens långsiktiga strategi. Vidare visade resultaten att ledarskap och implementering generellt sett är de mest drivande faktorerna och resursfördelning och mätning de minst drivande faktorerna - en trend som kan ses inom alla fyra företagstyper. Det är fortfarande för stor spridning bland de finansiella företagen för att kunna dra slutsatsen att branschen som helhet följer Finansinspektionens rekommendationer. Inget företag i undersökningen skulle heller enligt vår tolkning inte vara redo att certifieras mot BS25999.