<p>Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. </p><p>En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. </p><p>Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet. Hur lärarutbildningarna påverkar skolans organisation och utseende tas upp i diskussionen.</p>

<p>Abstract</p><p>This thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden’s and Great Britain’s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows:</p><p>1. Why did Great Britain’s emergency preparedness plan on the London bombings function better than the Swedish in the tsunami catastrophe?</p><p>2. How was Sweden and Great Britain’s emergency preparedness plans formed and why were they formed like that?</p><p>The results was that the British emergency preparedness plan was more adequate because they hade a better communication to their citizens and a better relationship to the media than the Swedish one had. Both countries followed the ideal model that the theory presented but the British took it one step further by having a better layout and deeper understanding for emergency planning.</p><p>Keywords:</p><p>Emergency preparedness plan</p><p>Organisation</p><p>Government</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006</p><p>Författare: Henrik Nilsson och David Petersén</p><p>Handledare: Anders Jerreling</p><p>Examinator: Rolf G Larsson</p><p>Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett</p><p>affärsföretag och en offentlig organisation?</p><p>-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun</p><p>Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.</p><p>Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda.</p><p>Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.</p>

Hochschule für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1990.

Doktorsavhandling--Historia--Uppsala Universitet, 2004. / IOGT = International order of good templars. Résumé en anglais. Bibliogr. p. 246-258.

Diss.--Wien, 2002. / Bibliogr. p. 246-268.

Texte remanié de: Dissertation--Genève--Graduate institute of International studies, 2000. / WTO = World trade organization. Bibliogr. p. 87-100.

Proefschrift--Rijksuniversiteit te Leiden, 1993. / Bibliogr. p. 463-490. Index.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Sciences économiques--Paris 1, 2006. / En appendice, choix de documents. Bibliogr. p. 269-280.