I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi träffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vårt arbete, behöver vi därför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstår. Det finns olika kategorier av distans, där fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste. För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs särskilt ledarskap. Detta är dock ett ännu tämligen outforskat ämne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjälpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet. Här studerar vi hur distansledarskap går till i praktiken. Mycket av det som kännetecknar distansledarskap är baserat på traditionellt ledarskap. Då de naturliga avstämningspunkterna i en organisation till viss del saknas, blir frågor om kommunikation än mer viktiga än annars. Delegering blir också ett sätt att övervinna distans. Mycket hänger på hur chefens intentioner med distansledarskapet uppfattas och mottas av medarbetarna.

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank. Trots detta är rörligheten på den finansiella marknaden väldigt låg. Varför byter inte bankkunderna bank när det tydligen finns stora skäl att göra det, och vad är det som får den lilla skara som faktiskt byter bank att göra det? Utfallet av undersökningen visar att de personer som väljer att inte röra sig aktivt på bankmarknaden, saknar ett djupare engagemang och intresse av banktjänster. De som byter bank har ett mer komplext bankanvändande och därmed ett djupare intresse av vad banken kan erbjuda dem.

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv. Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet. Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag. I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna. Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen.

This essay will examine the social organization in the archipelago of Tonga. To accomplish this purpose, archaic societies and structures such as ancient Egypt and Hawaii will be examined to obtain a closer understanding of the building blocks which constitute a chiefdom or kingdom. Since Patrick V. Kirch (2010) recently redefined the Hawaiian archipelago as a kingdom this essay will examine if the same can be done with the chiefdom of Tonga since it have similarities to the Hawaiian social organization.To do this the essay will examine and describe both the geographical organization of the states and the social organization. Social organization in this essay will be defined as an archaic state organization that requires several levels of administration to rule the society. / Kandidatuppsats

This essay was written at Södertörn University during the spring semester of 2010, in the field of Business Administration, and more precisely within management and organization. The essay is based on a case study of the management of the staff working at the commuter train stations in Stockholm. The study consists of a number of interviews with the management staff and with the personnel working at the stations, where the aim of the study is to describe how management works within ISS Trafficare AB and what the personnel working at the stations think of it. ISS Trafficare AB is the entrepreneur who runs the commuter train stations in Stockholm by an agreement met with Stockholmståg KB. The study is based on information from the interviews with the personnel and other material from ISS Trafficare AB. Research on the area of management have been used to put data into perspective and to further deepen our analysis and conclusions from the case. The essay shows that the management has tried to implement several changes on the organization in order to provide more service to the travelers. Some of these changes have been more successful than others, which we have described in this paper. Based on the data collected we have drawn the conclusion that the company is aiming to further improve the service, quality and internal structure, but faces problems with the communication within the company.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ”Gällande lagar och förordningar” framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld. Minnena från Ådalen kanske i praktiken stoppade användningen av militärt våld mot civila medborgare, men under resultatkapitlet framgår det med tydlighet att verkligheten kunde ha blivit annorlunda. Lagar och förordningar gjorde det fullt möjligt att använda sig av militär trupp för att kväva uppror och upplopp med, om nöden krävde det, huvuddelen av de resurser militären förfogade över fram till 1960 talets slut. Kunskapen om detta är dålig hos officerare och poliser idag. Även polisens möjlighet att begära stöd vid terroristbekämpning är relativt okänt hos båda kategorierna. Detta är något jag hoppas kommer att ändras i framtiden.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält. Det diskuteras även om vilka det är som egentligen tjänar på samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Det finns fritidspedagogiska arbetssätt som kan användas inom skolans fält som ett komplement till skolan. Jag funderar och problematiserar krig samverkan med lärare och tar även upp vikten av ett interkulturellt arbetssätt mellan lärare och fritidspedagoger.

Ikimokyklinio ugdymo programų rengimo organizavimas. Remiantis Lietuvos Respublikos Švietimo įstatymo pakeitimo nuostatomis (2005) ir kitų šalių patirtimi, kiekvienai ikimokyklinio ugdymo įstaigai suteikiama teisė rengti savo įstaigos programą, atsižvelgus į pedagogikos ir psichologijos mokslo reikalavimus, vaiko amžiaus tarpsnių ypatumus, ugdymosi poreikius bei tėvų pageidavimus. Tyrimas grindžiamas prielaida, kad ikimokyklinio ugdymo programų organizavimas sąlygoja kokybišką vaiko ugdymą modeliuojant ir pritaikant programą konkretiems vaikų ir tėvų poreikiams bei atsižvelgiant į ikimokyklinės įstaigos specifiką. Tyrimo objektas. Ikimokyklinio ugdymo programų rengimo organizavimas. Tyrimo tikslas – išanalizuoti ir teoriškai pagrįsti ikimokyklinio ugdymo programų modeliavimo ir rengimo svarbą, ištirti programų rengimo organizavimą, sąlygas ir galimybes. Taip pat siekiama atlikti pedagogų kompetencijos analizę ikimokyklinės programos rengimui, atskleisti pedagogų ir tėvų požiūrį į ikimokyklinių ugdymo programų rengimą, išaiškinti ugdytinių lūkesčius programų rengimo situacijoje bei nustatyti, kokią įtaką ugdymo programų rengimas turi ugdymo proceso kokybei ir tobulinimui. Metodologija. Anketinė apklausa buvo vykdoma 2009 m. vasario – kovo mėn. Šiaulių, Radviliškio lopšeliuose – darželiuose. Apklausti ikimokyklinių institucijų pedagogai N=150 ir ugdytinių tėvai N=50. Organizuotas pokalbis – interviu su ikimokyklinio ugdymo pedagogais - programų rengimo komandų nariais N=10 ir... [toliau žr. visą tekstą] / Following the provisions with regard to the modification of the Law on Education of the Republic of Lithuania (2005) and experience of other countries, every preschool educational institution is entitled to prepare its own programme, taking into consideration pedagogic requirements, singularities of children’s age phases, educational needs and parents’ requests. Object of the research. Organisation of preparation of preschool educational programmes. Aim of the research. To analyse and to theoretically justify the importance of modelling and preparation of preschool educational programmes, to analyse the organisation, conditions and possibilities for the preparation of programmes. Moreover, it is striven to perform the analysis of pedagogues’ competence with regard to the preparation of a preschool programme, to reveal pedagogues’ and parents’ attitude towards the preparation of preschool educational programmes, to ascertain children’s expectations for the situation of a programme preparation as well as to establish, how the preparation of educational programmes affects quality and improvement of the educational process. Methodology. The poll with the help of questionnaires was carried out in March – February of 2009 in kindergartens of Šiauliai and Radviliškis. Pedagogues of preschool education N = 150 and children‘s parents N = 150 were questioned. A talk–interview was carried out with pedagogues of preschool education – members of the... [to full text]

Studiens syfte är att undersöka hur implementeringen av en modell i allmänhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bör uppnås genom att besvara frågeställningen; Hur väl har implementeringen lyckats i organisationen, vilka förtjänster och hinder kan man se? Den valda metoden är kvalitativ och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien är dessutom uppbyggd utifrån en induktiv infallsvinkel. Därmed ligger utgångspunkten i insamlad data som vidare har jämförts med funnen teori. Flera faktorer belyser att respondenterna använder sig av mindset i sitt dagliga arbete trots att reflektionen och medvetenheten kring det inte är så tydlig. Exempelvis framstår öppen kommunikation och goda relationer som förtjänster till att kunna arbeta utefter mindset. Framträdande faktorer som kan upplevas som hinder är tidsbrist och kulturkrockar. Resultatet visar på att mindset lever i organisationen och att implementeringen därmed är lyckad.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa. Vårt resultat har visat på att ledaregenskaper står oberoende av kön, då det är kopplat till individ. Kvinnorna besitter ledaregenskaper som beskriver en god ledare, utan att vara kopplat till vad som anses vara manliga egenskaper. Organisationerna påverkar ledarna, men viktigt attpåpeka att det inte handlar om ett hämmande, utan istället om en utveckling av ledarskap.