No description available.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats. Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism. Detta varken mellan organisationerna och framförallt inte inom dem. Vad gäller omgivningen verkar Umeå som stad att organisera sig i, enligt respondenterna, vara en öppen och tolerant stad.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori.

No description available.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer. Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post. Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

Engagerade medarbetare kan leda till ökad effektivitet och produktivitet, men även till ökad kundnöjdhet och lägre personalomsättning. Arbetsmotivation kan bidra till ett ökat engagemang och en organisations val av ekonomistyrningsverktyg kan därmed påverka motivationen. BSC är ett ekonomistyrningsverktyg som kan användas för att förmedla ut organisationens strategier till dess medlemmar i form av olika målsättningar. Mål och olika strategier kan enligt Jacobsen och Thorsvik (1998) ha positiva effekter på en organisation och dess anställda. Målen kan även ha en motiverande effekt på de anställda då ett uppsatt mål kan få dem att anstränga sig lite extra och organisationens strategier kan ge dem vägledning i arbetet mot målen. Två olika perspektiv (chefsperspektiv och medarbetarperspektiv) har antagits och som ligger till grund för problemformuleringen: Hur används BSC för att motivera de anställda i organisationer? På vilket sätt motiveras anställda av den information som återfinns i BSC? Syftet med denna studie är att genom en fallstudie undersöka om BSC används som ett motiverande verktyg i en kommunal förvaltning. Detta har gjorts genom att undersöka om chefer använder BSC som ett motiverande verktyg gentemot de anställda men även genom att undersöka om de anställda motiveras av BSC i det dagliga arbetet. Vi har även studerat fallets BSC för att se om det innehåller motivationsfaktorer som kan kopplas till den utvalda teorin. En kvalitativ forskningsstrategi ligger som grund för denna uppsats och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att få utvecklade och fylliga svar. I denna uppsats berör den utvalda teorin motivation och balanserade styrkort (BSC), och detta utgör uppsatsens referensram. Teorin består av fyra delar och börjar med en kort förklaring av två klassiska motivationsteorier; Maslows behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Detta görs då det inte finns särskilt mycket moderna teori om motivation, men den som finns är ofta grundad på någon av dessa två klassiska teorierna. Därefter beskrivs de moderna motivationsteorierna samt BSC uppbyggnad och användningsområde. Slutsatsen vi har kommit fram till är att chefer till viss del använder BSC för att motivera sina anställda, men att det inte är BSC primära syfte. De tycker att BSC är ett bra komplement men att det behövs mer än så för att deras anställda ska känna sig motiverade. De anställda verkar inte motiveras till av BSC utan motiveras mer av en inre tillfredställelse. Därför verkar inte BSC räcka som det enda motiverande verktyget i en organisation

Alep est la seconde grande ville de la Syrie. Elle connaît actuellement un processus d'extension de son influence urbaine et économique. Ses " marges vécues " ne cessent de s'agrandir, tandis que la réaction publique et politique se fait plus lentement pour répondre aux besoins criants en termes de logemen t, de transport, de fourniture de services publics. Ce travail vise à partir du cas d'Alep à définir le processus de métropolisation et à comprendre qu'une agglomération ne devient métropole que si une combinaison de facteurs sont remplis. Il ne s'agit pas seulement d'éléments quantifiables mais aussi de composantes qualitatives. Plus encore, une métropole ne peut s'affirmer comme telle sans une réelle implication politique des parties prenantes et la mise autour de la table de l'ensemble des acteurs à cette construction urbaine.Toutes ces questions sont abordées et mises en parallèle avec le processus métropolitain lyonnais. En Syrie, malgré les efforts consentis ces dernières années en matière d'ouverture balbutiante de la décision publique, la volonté de diversifier l'économie et de l'internationaliser progressivement, l'enjeu métropolitain reste difficile. D'une part parce que les lois ne sont pas adaptées et qu'elles portent la marque d'un Etat centralisé. D'autre part parce que les acteurs impliqués dans la gestion de la cité à ces différentes échelles travaillent rarement de manière partenariale. En outre, il est à noter un manque de recherche, un déficit de données démographiques, sociales et économiques, qui seraient pourtant nécessaires pour mettre en place une planification stratégique de la métropole en puissance qu'est Alep. Des changements se font jour actuellement dans la pensée des politiques et des aménageurs en Syrie ; progressivement plus de pouvoirs sont octroyés aux collectivités locales. Mais un véritable diagnostic de la situation, ainsi qu'une réflexion sur les outils à mettre en place, sont d'une grande importance pour le futur d'Alep

Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat. De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen. Slutsatserna visar att den lärande organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt.

Sustainability and corporate responsibility appears to be spoken topics in the business world. Due to this, companies may have to reconsider the way they operate their business. The previous studies within this field are mostly done for large companies and leave SMEs with limited focus. Therefore, this study investigates how SMEs manage their change towards corporate sustainability. The literature used in this study includes theory about change management in general, change management process towards corporate sustainability, and SMEs’ special characters. Based on the knowledge of the existing literature four case companies were investigated and analysed. These chosen SMEs have moved through a successful change process towards sustainable business. The findings revealed that an external pressure such as image, is often the reason for the change. However, when planning and implementing the change, SMEs usually lack knowledge and expertise about sustainability, which hampers the change process. Commitment from employees and especially the management is vital for the change to succeed. Moreover it is crucial that company culture changes in order to complete the change process. Additionally, continuing to evolve is important in order to maintain the change process, and avoid the risk of taking steps back.