This study aims to examine corporate entrepreneurship within the risk and insurance industry, with specific reference to Marsh South Africa. An overview of Marsh South Africa is given with specific focus on the history, company structure and operating environment of the organisation. The factors that emphasises the need for corporate entrepreneurship within the risk and insurance industry is the growing demand for solutions that break the cycle of annual insurance renewals, the emergence of new exposures, and the approach taken by firms to analyse risk on a more comprehensive basis. In general the changing operating environment and the fact that Marsh operates in a regulated environment highlights the importance and need for corporate entrepreneurial strategies. The literature review defines entrepreneurship and specifically corporate entrepreneurship with particular focus on the various dimensions and determinants of corporate entrepreneurship and the crucial role that innovation plays. The core of the literature review and study in general focuses on the thirteen entrepreneurial constructs that constitutes the entrepreneurial climate and assesses an additional construct which is the perceived success of the organisation. The success of a company's entrepreneurial activity is reliant on the entrepreneurial climate that is present within the company. In this study, respondents indicates that a strong customer orientation, entrepreneurial leadership and a flat organisational structure are the most important constructs that constitute an entrepreneurial climate, which gives an indication that the company understands its clients and their needs. Resource availability and accessibility, innovation and creativity and tolerance for risks, mistakes and failure is ranked the lowest of all the constructs, indicating that certain aspects of the company's entrepreneurial climate need attention. Constructs measuring the perceived success of the organisation indicates that customer/market measures as well as process and financial measures plays a significant role. The future long-term success of the organisation and people development however requires more consideration. The study further assess any statistical significant differences between the gender, race and level of employment of the employees in relation to the entrepreneurial climate and perceived success of the organisation constructs and finds that no specific significant statistical differences exist. Several recommendations are made in order to improve the entrepreneurial climate at the organisation as it will contribute to the creation of increased organisational commitment and the future economic performance of the organisation. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2010.

The primary objective of this research was to investigate the relationship between core self evaluations and job insecurity of employees (N = 298) at a government organisation. A cross-sectional survey design was used. Constructs were measured by means of the Core Self-evaluations Scale (CSES), the Job Insecurity Survey Inventory (JISI), and a biographical questionnaire. Results indicated that a practically significant negative relationship exists between self evaluations and job insecurity. It further found that a self evaluation holds some predictive value with regard to job insecurity. / Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

The primary objective of this research was to investigate the relationship between core self evaluations and job insecurity of employees (N = 298) at a government organisation. A cross-sectional survey design was used. Constructs were measured by means of the Core Self-evaluations Scale (CSES), the Job Insecurity Survey Inventory (JISI), and a biographical questionnaire. Results indicated that a practically significant negative relationship exists between self evaluations and job insecurity. It further found that a self evaluation holds some predictive value with regard to job insecurity. / Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

This study aims to examine corporate entrepreneurship within the risk and insurance industry, with specific reference to Marsh South Africa. An overview of Marsh South Africa is given with specific focus on the history, company structure and operating environment of the organisation. The factors that emphasises the need for corporate entrepreneurship within the risk and insurance industry is the growing demand for solutions that break the cycle of annual insurance renewals, the emergence of new exposures, and the approach taken by firms to analyse risk on a more comprehensive basis. In general the changing operating environment and the fact that Marsh operates in a regulated environment highlights the importance and need for corporate entrepreneurial strategies. The literature review defines entrepreneurship and specifically corporate entrepreneurship with particular focus on the various dimensions and determinants of corporate entrepreneurship and the crucial role that innovation plays. The core of the literature review and study in general focuses on the thirteen entrepreneurial constructs that constitutes the entrepreneurial climate and assesses an additional construct which is the perceived success of the organisation. The success of a company's entrepreneurial activity is reliant on the entrepreneurial climate that is present within the company. In this study, respondents indicates that a strong customer orientation, entrepreneurial leadership and a flat organisational structure are the most important constructs that constitute an entrepreneurial climate, which gives an indication that the company understands its clients and their needs. Resource availability and accessibility, innovation and creativity and tolerance for risks, mistakes and failure is ranked the lowest of all the constructs, indicating that certain aspects of the company's entrepreneurial climate need attention. Constructs measuring the perceived success of the organisation indicates that customer/market measures as well as process and financial measures plays a significant role. The future long-term success of the organisation and people development however requires more consideration. The study further assess any statistical significant differences between the gender, race and level of employment of the employees in relation to the entrepreneurial climate and perceived success of the organisation constructs and finds that no specific significant statistical differences exist. Several recommendations are made in order to improve the entrepreneurial climate at the organisation as it will contribute to the creation of increased organisational commitment and the future economic performance of the organisation. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2010.

No description available.

No description available.

Vad gör en enhetschef och hur förhåller de sig till sin frihet att bestämma inom den egna verksamheten, det har denna studie fokuserat att besvara. Studien belyser enhetschefens handlingsutrymme inom den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Detta undersöktes med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med fyra enhetschefer i en kommun i Sverige, empirin analyserades sedan med en innehållsanalys. Intervjun delades upp i tre teman: handlingsutrymme, prioriteringar och ledarskap. Resultatet har bearbetats utifrån valda teman för att besvara syfte och frågeställningar och analyserades utifrån teorierna Gräsrotsbyråkratin, The new public management och Situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att enhetschefens handlingsutrymme upplevs relativt stort angående att ta beslut på den egna verksamheten men att delaktighet i beslut på högre nivå är låg. Enhetschefens ledarskap begränsas av administrativa uppgifter, vilket leder till att de blir mer en administratör än ledare och blir mindre synlig i verksamheten och slutligen det enhetschefen väljer att prioritera får oftast vänta för att prioriteringar från andra högre uppsatta anses viktigare i organisationen.

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder. Vidare har resultatet visat att organisationen på skolorna varierar och att den nyanlända eleven oftast placeras i åtskilda verksamheter på skolorna. Lärarna som arbetar i förberedelseklasserna tenderar att bedöma eleven utifrån dess individuella egenskaper, där de lyfter upp ämneskunskaper, språket och socialiseringen som viktiga segment för elevens utslussning till den ordinarie klassen. Utifrån lärarnas perspektiv framkommer det också att elevens fortsatta skolgång oftast är beroende av hur den mottas i den nya klassen av både lärare och klasskamrater.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför. Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet.

Syftet med denna studie är att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försäkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens ämnesval är den uppmärksamhet svensk och internationell media på senare tid skapat kring dagens nyinträdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som ställer betydande krav på sitt arbete i form av självständighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar på att traditionell, byråkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsätter sig den unga arbetskraftens krav om självständighet och flexibilitet. I denna studie ämnar jag därmed att undersöka upplevelsen av självstyrning bland unga vuxna, inom ett utvalt försäkringsbolag, och sätta det i relation till byråkrati och självstyrning. Den frågeställning som legat till grund för studien är; Hur upplever unga vuxna möjligheten till att påverka sitt arbete och beslutsfattande på en avdelning på ett större försäkringsbolag? För att besvara denna frågeställning har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en kombination av intervjuer och en deltagande observation. Materialet analyseras utifrån en sociologisk syn på organisationer, samt teorier kring byråkrati och post-byråkrati/adhocracy. Denna studies resultat visar på att de unga vuxna upplever sig ha ett mycket lågt inflytande till att kunna påverka sina arbetsuppgifter, och i delaktigheten kring beslutsfattande. I studien åskådliggörs en övergång från direktkontroll till teknologisk kontroll. Där målstyrning och tydliga regelverk i samråd med företags policys och riktlinjer minskar möjligheterna till självstyrning för de anställda. Mycket av studiens resultat pekar i riktning mot att byråkratin fortlever, samtidigt som de anställda kontrolleras av styrformer som kännetecknar post-byråkratin. Med andra ord går dessa styrformer inte att ses som två skiljaktigeter. En slutsats som denna studie möjliggör är att en strävan mot flexibilitet och självständighet skapar nya kontrolleringsmekanismer, som i viss utsträckning minskar de anställdas upplevelser av frihet och självbestämmande.