Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer. Exempelvis framkom normer om hög ambitionsnivå, mycket stress och en besvärande osäkerhet. Analysen undersöktes sedan utifrån normernas dynamik med övriga strukturer och de flesta av normerna som framkom ifrågasattes inte av de anställda, vilket gör dem stabila och långlivade. Undersökningen visade att det går att få värdefull kunskap om interaktionen i organisationer, även med små resurser.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006 Författare: Henrik Nilsson och David Petersén Handledare: Anders Jerreling Examinator: Rolf G Larsson Titel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ett affärsföretag och en offentlig organisation? -En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommun Bakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser. Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna. Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation. De viktigaste informationskällorna har varit standardiserade intervjuer med nyckelpersoner i budgetprocesserna. Vi valde att studera Visma Spcs och äldreomsorgsenheten i Tingsryds kommun. Vi såg äldreomsorgen som en organisation i organisationen och vi tyckte därför att det var relevant att jämföra hela Visma Spcs i Växjö med drygt 200 anställda med just äldreomsorgen inom Tingsryds kommun som har cirka 280 anställda. Slutsatser: Väldigt många moment sker på liknande sätt i både Visma Spcs och äldreomsorgsenheten men det finns även flera skillnader. Budgetprocessen är längre och mer komplex i äldreomsorgsenheten på grund av kopplingen till kommunen som helhet. Där måste besluten följa en bestämd ordning och kommunen måste även följa flera lagar om budget och ekonomistyrning. Det fokuseras mest på intäkter i Visma Spcs budgetprocess eftersom deras mål som aktiebolag är maximal vinst till ägarna medan i äldreomsorgsenheten handlar det mer om kostnader, klara budget men samtidigt att ge bra kvalitet till vårdtagarna. Att det fokuseras mest på kostnader anser vi beror på att det är svårt att påverka intäkterna i form av skatter och statsbidrag men kommuner får inte heller driva vinstdrivande verksamhet. Budgetrevideringar sker oftare i äldreomsorgsenheten än i Visma Spcs och Visma Spcs årsbudget är uppdelad på månader vilket inte är fallet i kommunen. Förslag till fortsatt forskning: Deltagande observationer under hela budgetprocessen för att se hur skillnaderna är i praktiken. Detta beroende på att arkiven, dokumenten och de intervjuade personernas beskrivningar kan skilja sig åt mot hur det är i verkligheten. Se hur affärsföretag utan budgetering klarar sig i jämförelse med dem som budgeterar.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.

No description available.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn. Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn? Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna. Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna. Organisationskulturerna i båda organisationerna har drag som är karaktäristiska för just dem men likheterna är stora i till exempel attityden till arbetet och arbetsuppgifterna samt uppfattningen om organisationens atmosfär. En stor skillnad, kanske den främsta, återfinns i organisationernas värderingar som är en viktig del av organisationskulturen.

Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning. Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område. Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur.

No description available.

Sammanfattning Då socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar. I studien kontrasteras behandlingsorganisationen mot vad som kännetecknar en kvalitativ och kunskapsdriven organisation och ledarskap generellt. Metoden utgörs av en teoretiskt och forskningsförankrad temabaserad litteraturstudie. Det framkommer i studien att det finns gemensamma nämnare men också viktiga skillnader mellan olika verksamheter avseende de villkor som påverkar utformningen av arbetet. Den kunskaps- och kvalitetsdrivna organisationen förutsätter ett helhetsperspektiv och processer som möjliggör lärande och utveckling förankrat i kunskap eller forskning. Den evidensbaserade praktiken förutsätter i likhet med andra verksamheter att organisationens alla delar är aktivt involverade. Generellt framgår det att organisatoriska faktorer verkar i en komplex samverkans- och påverkansprocess. Kunskapsläget behöver dock utvecklas på detta område, vilket även diskuteras och problematiseras i analys- och diskussionsavsnittet.

<p>Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent & Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserad på fyra intervjuer av chefer från små eller mellanstora företag i Västsverige. Materialet från intervjuerna analyserades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Studien konstaterar att cheferna gjorde ingen skillnad på vem de ska påverka men vi kunde se att det var viktigt att involvera medarbetarna i vad som händer på organisationen, att använda medledarskap, vara synlig och föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna. Flera av cheferna anger att de ger sina medarbetare stort eget ansvar, genom eget ansvar växer engagemanget för arbetet. De företag vi undersökte som var förhållandevis små hade olika arbetsområden uppdelade mellan sig men ändå ett samarbete som genomsyrade organisationen. De arbetade självständigt men stöttade varandra mot gemensamma mål. De olika cheferna fick bedöma sina egna färdigheter med varierande resultat på skala 1‐5 men generellt bedömde cheferna med akademisk utbildning sina färdigheter högre. Detta skulle kunna tyda på att utbildning i kombination med ledarskapserfarenhet stärker uppfattningen om ens egna styrkor, men då intervjuobjekten är för få är det svårt att generalisera. Utfallet kan bero på ledarens personlighet eller kanske vilken branschinriktning de verkar inom. På de företag som vi var ute på var expertmakten den mest förekommande makten. Här är sakkunskap, erfarenhet och kompetens viktiga egenskaper vilket skapar en ledare som inte blir betvivlad av sina medarbetare. Alla chefer vi pratade med var demokratiska ledare vilket kan ses som en faktor som styr påverkansprocessen. Dessa ledare är öppna för diskussioner, de lyssnar på sina medarbetare och får sina medarbetare att arbeta åt ett gemensamt mål. Studien visar att det är viktigt att prata med sina anställda om problem uppstår samt att ge positiv feedback och konstruktiv kritik till sina anställda för att få ett bra arbetsklimat. En viktig bit för att stärka sammanhållningen för medarbetare, chefer och företaget är att anordna aktiviteter eller personalresa utanför arbetstid, på så sätt lär alla känna varandra bättre. Avslutningsvis konstaterar vi att omgivningen styr ledarskapet i stor utsträckning. En ledare bör använda flera olika ledarstilar för att kunna påverka effektivt. Detta påverkas av situationen som råder vid varje tillfälle och hur individen är som person samt hur de reagerar när man kommunicerar med dem.</p>