No description available.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009) Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet. Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga. Vad kan då Entreprenörsjakten göra för att den organisatoriska kommunikativa förmågan skall stärkas så att organisationen kan skapa effektivitet i sin position och skapa ett värde för hela värdenätverket? (Hamrefors, 2009) I denna uppsats undersöker jag Entreprenörsjakten ABs organisation och hur den, utifrån Hamrefors (2009) modell, genom ett kommunikativt ledarskapet kan arbeta genom de fyra kommunicerande verksamhetsdimensionerna och utifrån de brister som kan identifieras ge förslag till eventuella åtgärder. Jag har undersökt tre områden i Entreprenörsjakten AB som jag ser som grundläggande faktorer för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Dessa utgörs av koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring. För att få svar på detta använde jag mig av mina egna erfarenheter, iakttagelser och tolkningar av organisationen då jag tidigare har varit tävlande och är projektledare för Entreprenörsjakten AB Mälardalen och min metod kan därför karakteriseras som aktionsforskning. Information har sedan analyserats gentemot Hamrefors (2009) modell; Ledarskapets verksamhetsdimensioner. Undersökningen visade på att det råder brister i framförallt två av de fyra verksamhetsdimensionerna gällande konceptet och organisationsdesignen samt att det i fokusområdet kunskapsöverföring råder brister i samtliga dimensioner. Efter analysen gav jag utifrån Hamrefors (2009) teoretiska referensram förslag på vilka åtgärder som behövs av ledarskapet i Entreprenörsjakten AB för att utveckla organisationens kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling. Utifrån de tre fokusområderna; koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring har jag som mål att utifrån vad den kaosteoretiska modellen benämner som de fokuspåverkande faktorerna skapa transparens, samordnande logik och kunskapsöverföring. Förslagen yttrar sig i nya verksamhetsidé, en annan organisationskonstruktion samt ett intranät liknande nätbokhandlarnas struktur. Jag har intentionen att med mina förslag på åtgärder leverera innovativa förslag till hur ledarskapet kan stärka organisationens kommunikativa förmåga. Nyckelord: Entreprenörskap, Förändring, Innovation, Kommunikation, Ledarskap, Organisation.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad. Dock innebär detta också möjligheter för organisationen att utvecklas då det finns en mängd olika kulturer och möjligheter till gränsöverskridande möten.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, är i behov av att planera sin verksamhet. En särskild form av planering som fokuserar på den närmsta framtiden är budgetering. Budgeteringens betydelse varierar från organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen är under utveckling eller avveckling förekommer – men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen. Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet på arbetsplatsen. Författarna undersökte även korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrämjande respektive innovationshämmande effekter systemet har samt om och i så fall hur budgetsystemet kan användas som ett verktyg för att stärka det innovativa klimatet på företaget. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och studiens empiriska data har baserats på intervjuer med företagets ekonomichef, produktionschef och två anställda på en av produktionsavdelningarna för att få så många olika perspektiv och infallsvinklar som möjligt. Resultaten indikerar att budgetsystemet i dagsläget har flera innovationshämmande effekter. En av dessa hämmande faktorer är att mångfald i budgetarbetet är starkt begränsad då arbetet är centrerat till ledningsnivå med en produktionsekonom involverad. Budgetsystemet och budgeteringen når inte ut till alla delar av verksamheten som skall förverkliga budgeten och fungerar inte motiverande för de anställda längre ner i hierarkin. Det råder kommunikationsbrister mellan de organisatoriska nivåerna, bland annat uppger ekonomichefen att han inte vet vad som sker på de lägre nivåerna och de anställda där vet inte vad som sker längre upp i organisationen. Författarna har som ett resultat av detta examensarbete tagit fram ett förslag om hur budgetarbetet kan reformeras och förbättra det låga innovationsklimatet med budgetsystemet som verktyg. Dessa idéer presenterar författarna i avsnittet om förbättringsförslag. / All organizations, regardless of business focus, need to plan their activities. A special form of planning that focuses on the immediate future is budgeting. The importance of budgeting varies from organization to organization. Discussions about its purposes and whether the phenomenon is under development or settlement occur - but in most organizations the budgets and the processes leading up to them are an important part of the economic governance. The authors of the present study analyzed a manufacturing company's existing financial system and its functions. An examination of the correlation between the budgeting system and innovation was also made; to identify the innovation-inhibiting and innovation promoting effects of the system. The authors also examined how the budgeting system can be used as a tool to strengthen the innovative climate of the company. The study was conducted based on a qualitative approach and in order to get as many different perspectives and angles as possible the study's empirical data was based on interviews with the company's finance manager, production manager and two employees at one of the production departments. The results indicated that the budgeting system in the current situation has many innovation-inhibiting effects. One of these inhibitory factors is that there is no diversity in the budgeting since the work is centered at the management level with only one economist involved. Budgeting is currently not sufficiently rooted in reality and does not motivate the employees further down the hierarchy. There are big communication gaps between the organizational levels. The authors have, as a result of this thesis, developed a proposal for how the budget system can be reformed and improve the low climate for innovation with the budget system as a tool. This proposal is presented under the title suggestions for improvement on page 39.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer. Resultatet visar på rollproblem som rolloklarhet, rollöverlastning och rollkonflikt men även på problem med mellanchefsrollen. Det gick inte att påvisa några större förändringar i arbetsgemenskapen som berodde på den nya rollen. Omorganiseringen har uppfyllt sitt syfte med att få ner ledarskapet i organisationen och med ge medarbetarna en större tillgång till sin chef, enligt de flesta intervjuade. Nyckelord:  Roll, Ledarskap, Organisation, Institution

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner. Resultat: Den främsta förutsättningen för att kunna bedriva medlingsverksamhet var medlingssamordnares uppfattningar om medlingens positiva påverkan på brottsdrabbade och gärningspersoner. Bristfälligt ärendeflöde, avsaknaden av nationella riktlinjer om hur arbetet borde organiseras samt bristande samverkansrutiner med andra aktörer uppgavs som betydande begränsningar. Diskussion: Medlingsverksamheter i Sverige organiserades på olika sätt i olika kommuner vilket kunde bero på den ramlagstiftning som finns om medling. Det varierande ärendeflödet kunde ses som ett resultat av bristande kunskap om medlingens syfte och effekter. För att medlingsverksamheterna ska bedrivas rättssäkert föreslog författarna till den aktuella studien ett tydligt centralt ansvar för verksamheterna samt att riktlinjer och direktiv tydliggörs. Författarna ansåg också att en fungerande medlingsverksamhet i Sverige var viktig då tidigare forskning rapporterat att medling som intervention har minskat återfall och ökat välmående hos såväl gärningspersoner som brottsdrabbade.

Det här examensarbetet har haft som utgångspunkt att ta reda på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen skulle kunna berika ledarrollen, besättningen och arbetsmiljön ombord på ett fartyg. Ett ledarskap som ställer stora krav på ledaren då det bland annat gäller att vara flexibel, kunnig och skicklig på att kunna läsa av människor. Herseys modell tydliggör ledarskapets komplexitet och ger en struktur att arbeta med och en möjlighet att skapa ett dynamiskt arbetssätt som utvecklar hans medarbetare till ansvarsfulla och självständiga individer. Jag använde mig av en kvalitativ metod där jag hade intervjuat 6 stycken befäl i olika befattningar och från olika fartyg. Svaren från frågorna har vägts samman med den litteraturgenomgång jag har gjort. Metoden valdes för att den kvalitativa intervjun ger information som gör det möjligt att få inblick och förståelse av befälens ledarskap i det dagliga arbetet. Resultatet visade att trots att det situationsanpassade ledarskapet är komplicerat så framkom det ur intervjusvaren att många av dess grundtankar finns i de intervjuade befälens idéer på hur ett lyckat ledarskap skall bedrivas. Vissa av dem använde det också i praktiken med framgång. Ett resultat av denna studie visar det situationsanpassade ledarskapets progression där många olika faktorer formar och utvecklar ledaren och medarbetarna. Denna progression blir en av förtjänsterna när du arbetar utifrån det situationsanpassade ledarskapet. Efter denna studie så anser jag att en entusiastisk ledare som har kunskap om hur verktygen i Herseys ledarskapsmodell skall användas kommer att kunna skapa en positiv arbetsmiljö och en nöjd redare. / This thesis was a research to find out how the situational leadership theory could enrich the leading role, the crew and the working environment on board a vessel. A leadership which puts great demands on the leader when it comes to being flexible, knowledgeable and skilled at being able to read other people. Herseys model clarifies the leaderships complexity and provides a structure to work with. The model also give an opportunity to create a dynamic way of working that develops his co-workers to become responsible and independent individuals.  I chosed a qualitative research method where I have interviewed 6 officers in different positions and from various ships. The answers to the questions were analyzed together with the litterature review I have done. The method chosen for the qualitative interview provides information that makes it possible to gain insight and understanding of the officers leadership in their daily work. In spite of the fact that situational leadership theory is complex, the results showed that many of the basic ideas from the theory about how a successful leadership should be carried out was in the interviewed officers’minds. Some of them used it also in practice with success. A result of this study shows the situational leaderships progression in which many different factors shaping and developing the leader and the employees. This progression is one of the merits when working on the basis of the situational leadership. After this study, I think that an enthusiastic leader who has knowledge about how the tools in Herseys leadership model should be used will create a positive work environment and a satisfied shipowner.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit. Forskning visar även att lärarna upplever att de är under ständig tidspress samt att föräldrakontakter, närvarorapportering arbetslagsmöten och konferenser har ökat samtidigt som tid för kontakter med verksamheter utanför skolan och möjlighet till kompetensutveckling har minskat. Genom att redovisa organisationsteorier ges en förståelse inför begreppen decentralisering, målstyrning, beslutsfattande och kommunikation. Begreppen sätts in i kontexten kring hur den svenska skolan förändrats de senaste årtiondena bland annat genom New Public Mangement (NPM) rörelsen. Studien bygger vidare på denna teoretiska bakgrund för att skapa förståelse kring hur lärarna upplever styrning och dess påverkan på hinder respektive möjligheter i arbetet. Semistrukturerade intervjuer ligger till grund för empirin. Resultatet visar att flera av de faktorer som våra intervjupersoner upplever som hinder, även upplevs som möjligheter. Det går också att finna att balansen mellan friheten i att utföra sina arbetsuppgifter och de beslut som tas av andra kring utförandet av arbetet är i otakt och det som kommuniceras till viss del hindrar utförandet av arbetet. I denna studie ligger fokus på kommunikation som verktyg för styrning. Studien hoppas kunna bidra till ett nytt, alternativt, angreppssätt samt till att belysa vikten av kommunikation som ett verktyg för den nya styrningen som sker i linje med teorier om NPM.

No description available.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.