The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

No description available.

Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2003.

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ”Hotellet”. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare. Studien bygger på elva kvalitativa intervjuer med medarbetare och mellanchefer som arbetar på ett hotell i Sverige. För att bringa förståelse i respondenternas beskrivningar har Göran Ahrnes teori om kollektiva resurser samt Michel Foucaults teori om den disciplinära makten använts. Studiens resultat visar att respondenterna beskriver hur dessa metoder sker genom omfattande och kontinuerliga utbildningar där Hotellet presenterar de värderingar, normer, riktlinjer och regleringar som de har och uppmuntrar. Respondenterna beskriver även hur de regelbundet evalueras och belönas efter vad organisation anser passande. Dessa belöningar kan Hotellet använda som ett sätt att kontrollera och reglera de anställdas beteenden och handlingar. Bland annat framkommer beskrivningar om hur Hotellet använder karriär- och utvecklingsmöjligheter som en drivkraft till att få sina anställda att prestera bättre men även som ett sätt att visa sina medarbetare att specifika beteenden och prestationer främjar denna framgång.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala. Studien har genomförts på försäkringsbolaget If som är verksamt i nio länder och har en ledande marknadsposition i Norden. För att erhålla material om kulturens styrande aspekter har tio semi-strukturerade intervjuer genomförts med anställda från If. Ur resultatet framkom att de anställda har en bild över hur man ska vara för att passa in i kulturen samt på vilket sätt de reglerar sina värderingar och beteenden för att överstämma med organisationskulturen. Vår slutsats är att kulturen inom If har en styrande funktion av de anställdas ”inre” då den formar riktlinjer för hur de anställda ska vara samt får dem att reglera sitt beteende i önskvärd riktning. Kulturen har ett inflytande på olika nivåer då den styr över vilka värderingar, egenskaper och beteenden som anses vara lämpliga respektive olämpliga. Från detta går det att urskilja en komplex bild av kulturens styrande aspekter.

No description available.

Sammanfattning Titel: Employer branding – En jämförande studie kring fem organisationers employer bradning-arbete i Sverige.         Avdelning: Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde Författare: Hadzic, Benjamin & Valdes Soto, Cristian Handledare: Christer Thörnqvist Sidor: 1-78 Datum: 2015-05-22 Ämnesord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, organizational commitment, organisationsidentitet, organisationskultur Bakgrund: Employer branding har varit på frammarsch under senare år då arbetskraftens preferenser till stora delar har förändrats tillsammans med en allt hårdare konkurrens mellan olika arbetsgivare om humankapitalet vilket har gjort att organisationer satsar allt mer resurser på att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. Syfte: Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse kring hur man kan skapa ett organisatoriskt engagemang genom att använda sig av arbetssättet employer branding, samt att bidra med nya insikter kring olika faktorer som kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget. Metod: Forskningsmetoden som studien är baserad på är kvalitativ, forskningsprocessen är deduktiv och datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika organisationerna. Slutsats: Aktiviteter, organisationskultur och en tydlig varumärkeskommunikation är tre olika faktorer vilka enligt organisationerna i vår studie kan ha en påverkan på det organisatoriska engagemanget.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och omfattar 15 högskolepoäng. Studien behandlar motivering av olika komponenter av assessment center i rekryteringsprocessen för företag inom IT- och managementkonsultbranschen. Detta sker genom en studie av fem företag, där företagen inom nämnd sektor studerats utifrån en referensram innehållande teorier inom organisationskultur, kompetensbaserad rekrytering, samt assessment center. Dessa teorier kombinerades sedan till en enhetlig analysmodell av cykliskt format. Syftet med undersökningen har varit att analysera varför och hur ett företag väljer sina komponenter i rekryteringsprocessen  och vad för effekter dessa har på organisationskulturen. För att skapa en bred och balanserad empirisk bas har både representanter från rekrytering samt nyanställda på företagen intervjuats. De slutsatser som kunnat dras är att skillnaden i rekryteringsprocessen delvis beror på företagens storlek och tillgängliga resurser, subjektiva faktorer såsom upplevd effektivitet, samt tradition och tidigare erfarenheter. Hur effektiv rekryteringsprocessen beror på ett antal faktorer och deras komplexitet, samt att rätt kandidater attraheras till företaget.

Vår hypotes är det finns ett särskilt sätt att arbeta på eller att det finns en anda inom koncernen och bland medarbetare. När nu ett utomstående företag som dessutom varit bitter konkurrent under många år tar över syret tror vi det finns en risk att en sådan anda kan kvävas eller att sättet att arbeta förändras. Syftet med vår studie är att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturen ser ut inom Hans Persson bil i Västerås, med ett fokus på beslutsfattande. Vi vill också undersöka om anställda värdesätter och känner en tillhörighet till varumärket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anställda på olika positioner i Hans Persson bil. Vi har även genomfört en enkätundersökning bland tjugosju anställda. Vi har funnit att det finns en tydlig känsla av tillhörighet till Hans Persson bil. De anställda utrycker sin stolthet och identifierar sig med Hans Persson bil. Det finns också unika aspekter i ledarskapet som skapat stor handlingsfrihet för de anställda där kunden sätts i centrum och egna initiativ är lika självklara som viktiga / Our hypothesis is that there excists a special way of doinng things and also a special spirit among coworkers. We belive that when a new company that also is a long time competitior takes the control of Hans Persson there is a risk that this spirit or way of working disappears. The purpose is to see what the power structures looks like and whether employees at Hans Persson bil experience a strong bond and appreciate the brand of Hans Persson bil. This is made by conducting a case study at Hans Persson bil We have carried out four interwievs with people from differnt parts of the company.We have also made a questionnaire with twentyseven people from all of the organisation. We have discoverd that there is a unique feeling of belongingness among the employees and that the eployess also feel proud and identify themselves with Hans Persson bil. It also exists a certain way of leadership at Hans Persson bil were the eployees are not tied to rules and encouraged to make decissions of there own. The customer is allways in focus and it’s up to the employee to satisfy him.