Möbler och skulptur är något väldigt besläktat. Hanteringen av volymen, proportioneringen och materialen är centrala för hur betraktaren ska uppfatta objektet. Hur ytan ser ut och vilket mönster objekten bär kommer sätta dessa parametrar ur spel och förändra uppfattningen av föremålen. Jag ska arbeta med mönster för att förändra hur man uppfattar och möter objektet. Min arbetsmetod kommer bestå i en rad olika experiment som innefattar framtagning av mönster, mönster-undersökningar och volymstudier i lämplig skala. Dels i 2d men också applicerade mönster på de olika volymerna för att undersöka hur de påverkar hur man uppfattar volymen. Jag ska arbeta utifrån egna teorier och idéer vad gäller mönster och hur man uppfattar volym men också med hjälp av andras studier i ämnet perception. Jag ska skapa möbler med mönster som förstärker eller förändrar deras karaktär utifrån de undersökningar som jag kommer fram till. Beroende på var undersökningen leder mig ska jag ta beslut vilken typ av möbler som jag ska rita. Jag ska göra en familj möbler som tillsammans bildar en helhet. Likt en kollektion där föremålen hjälper varandra och berättigar varandras varande. Möblerna ska kunna stå för sig själva utan att behöva bakomliggande process och undersökningar för att kunna betraktas och uppskattas. Upplevelsen ska vara tydlig och direkt, men skapa en lust att veta mer och få besökaren att hitta sitt eget förhållande till möbelerna. / Kandidatexamen 2009

Mitt kandidatarbete handlar om att utforska ett mönster, förstå dens ordning, mening och system. Detta ska leda till en tredimensionell gestaltning som tolkar mönstrets uppbyggnad. / Kandidatexamen 2009

Som examensarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign har jag valt att söka efter ett formuttryck som ligger bortom de modernistiska idealen av logik och rationalitet. Som utgångspunkt i en designuppgift har jag valt träslaget furu och ornament i alla dess former. Jag ifrågasätter rådande smak och stilideal inom områdena inredning och möbler. Dessutom har jag som intention att höja statusen på furu. Detta utmynnar i ett möbelformgivningsprojekt där jag formulerar några tankar i en möbel om en roligare designvärld att leva i. Hypotesen som ligger till grund är: så som vi formar rummen formar rummen till slut oss. / Kandidatexamen 2010

The Migration period gold collars from Ålleberg, Färjestaden and Möne are three unique objects with a large amount of ornamentation. Ornamentation is often studied in a close perspective. This study goes from the normally used close perspective and studies the gold collars at a distance in their current museum environment at Statens Historiska Museum, SHM. The aim of the study is to nuance the research on gold collars ornaments by depriving from the perspective of museum. The main issue is how the collars appear at a distance and in motion and what knowledge the observation of the collars can contribute with. In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study the theory is phenomenology. This is also included in the method, which is focused observation. The essay also indirectly tests if phenomenology is possible to use in a controlled environment. The Research material is primarily based on the observations of the gold collars in Statens Historiska Museum. It is also based on previous research and literature studies. The conclusion of the essay was that all three gold collars ornamentation appear similar at a distance, although there was a small difference in the ornamentation. Another conclusion is that it is not possible to say anything new about the social function of the collars in their present context, but that it could provide evidence of a theory presented by previous researchers.

Denna konstnärliga examensuppsats handlar om första satsen till Mauro Giulianis (17811829) Sonata Brilliante Op.15. Syftet med studien var att utforska olika sätt att väcka liv i musik. Tillvägagångssättet var improvisation inom musiken i fråga. Läsaren kan också ta del av information om ex. Mauro Giuliani, ornamentik och improvisationspraxis under klassicismen. I studien förekommer också en analys utav satsens storform och utav delarna. Här redovisas också några av mina improvisationer, konstnärliga val och lösningar. / <p>Examensrepetoar: </p><p>Mauro Giuliani - Sonata brilliante Allegro spiritoso </p><p>Enrique Granados - La maja de goya</p><p>Johann Kaspar Mertz - Schubert'sche Lieder <em>Ständschen </em></p><p>J.K. Mertz - Bardenklänge <em>Lied ohne Worte</em></p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar</p>

Detta arbete består av två delar, en teoretisk och en praktisk. I det teoretiska arbete så studeras ursprunget och idén bakom rokokorummets gestalt, samt när i tiden denna gestalt uppenbarade sig. I det praktiska arbetet så undersöks i vilken utsträckning kopparstick och mönsterböcker kan användas som förlagor vid tillverkning av rokokoornamentik. Genom det undersökande arbetet så har följande resultat framkommit: Rokokorummet tar sitt mest karaktäristiska utryck mellan perioden år 1730 till 1750. Dess ursprung står att finna i de antika stilideal vi kan se ta plats inom inredningsarkitekturen under renässansen. Idén bakom rokokorummets gestalt är en total motsättning till de antika tektoniska strukturerna samt till barockens scenografiska karaktär. Denna unika scenografiska gestaltningsidé präglas av en naturromantiks karaktär, i en värld fjärran från krav och förpliktelser. Resultatet från undersökningen kring hur vida det går att tillverka rokokoornamentik utifrån kopparstick och mönsterböcker pekar på att det i allra högsta grad är möjligt. I den studie av befintlig rokokoornamentik som gjorts i detta arbete så har ingen gemensam nämnare för hur rokokoornamentiken i detalj skurits stått att finna. Däremot så är mångfalden i utförandet av rokokoornamentiken så pass stor, så oavsett hur den individuella bildhuggaren i detalj har skurit ornamentiken som avbildas i kopparsticket/mönsterboken så har detta resultat fallit innanför ramarna för vad som, åtminstone idag, anses vara rokoko.

Åsmund Kåresson is one of our greatest rune stone makers. His ornographic stile was copied by other rune writers. Åsmund also made many stones, around 60. Many scientists took för granted Åsmund was from Uppland, but not Magnus Källström. He saw liknesses in a rune stone from Medelpad, M5, and one from Uppland, U372, dedicated to Åsmund. This essey tries to complement Källströms statement. The rune stone M5 is compared with U372, and since neither one is signed, with U956. As one more attempt to prove Källström being right, I tried to put all Åsmunds stones in right decade, with Gräslunds method. As far I as am concerned, M5 and the stones signed by Åsmund is Gästrikland, is clearly older, than many stones signed/dedicated to Åsmund Kåresson in Uppland. The stones in Gästrikland are so huge and monumental, I asked myself why many Upplandic stones of Åsmund – especially the earlier - was so much simplier. My explaination is, that Åsmund carved runstones as proffessional, and since he was not known i Uppland, he first had to make himslef a namn. Then he could do his big, beautiful, wellcarved and artistic stones, because someone was intrerested in paying him. This - I mean - is another thing, that indicates what Magnus Källström assumed is right: Åsmund Kåresson is from Medelpad, learned to carve in / <p>En arkeologisk uppsats om den store runristaren med sin egna stil</p>

No description available.

Abstract Modus Operandi is an attempt to conceptualize and materialize the intriguing difference between owning an object and owning your own identity. To be mirrored by a physical object, something with a tangible presence, when your identity feels slippery and volatile. The work is approached by mixing contemporary and historical symbols and ornaments to convey a sense of how our heritage affects the present and the eclectic mix that constitutes a human being. This project is based on the creation of a modular system for making a candlestick, which will tell your personal history – both past, present and future. A modular object as an invitation to introspection. A domestic candlestick to mirror yourself, in your own home, to create a link between your inner self and the rest of the world. Traditional materials, such as bronze and brass are used to make the candlestick. Beyond this contemporary or somehow misplaced symbols and techniques are incorporated, in order to create tension between tradition and contemporary identity markers. Fueled by the inspiration from the alchemical holistic view of the world and using symbols one can view the candlestick as one’s own spiritual alchemical lab to conduct the Magnum opus.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentationduring functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice.By examining the historiography from a gender and feminist theory of history Ipresent a different way of interpreting, not only the history of graphic design but alsothe concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, insteadit sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we asgraphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewingand redefining our history through a diverse historiography.