CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning. Uppemot 80 % har ögonmissbildningar och de flesta, 80- 100 % har någon form av öronmissbildning och hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att beskriva hur kommunikationsförmågan påverkas hos personer med CHARGE syndrom samt hur hörselutredning och hörselhabilitering går till för dessa personer. Personer med CHARGE utvecklas olika eftersom deras funktionshinder ser olika ut. Deras kommunikation påverkas av i vilken utsträckning deras sinnen är påverkade. De har ofta ett beteende som påminner om autism, men beteendet ser inte exakt likadant ut. Hörselutredning och hörselhabilitering hos personer med CHARGE skiljer sig inte nämnvärt från hörselutredning och habilitering av personer utan syndromet. För att förbättra hörseln kan hörapparat eller cochleaimplantat vara alternativ.

Sammanfattning Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra. Syftet Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy. Metod Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två. Resultat och diskussion Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.

Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra. Litteratursökning har skett via databaser och manuellt. En studie kunde inkluderas i den djupare analysen. Resultatet visade att personer med unilateral plötslig idiopatisk hörselnedsättning upplevde psykologiska och sociala konsekvenser på grund av symtomen tinnitus och hörselnedsättning. Några slutsatser kunde inte dras då underlaget var för litet. Men det kan tänkas att plötslig idiopatisk hörselnedsättning faktiskt leder till psykosociala konsekvenser. Den slutsats som kunde dras är att det finns få studier gjorda och därmed lite kunskap kring området, och att mer forskning behövs.

I denna studie har jämförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mätningar. Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvärdera dess tillförlitlighet i jämfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsätt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ på örsnibb eller på mastoid påverkade mät­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-värdena påverkades av att mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mätningarna. En experimentell studie genomfördes. Mätningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmättes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera på (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsättning. För personer med normal hörsel påvisades en god överensstämmelse mellan estimerade ASSR-värden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, något sämre överensstämmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mättid för båda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har någon påverkan på ASSR-värden för Interacoustics Eclipse. Hälften av försökspersonerna upplevde att Interacoustics Eclipse hade ett behagligare ljudstimuli att slappna av till och den andra hälften upplevde GSI Audera som behagligast. De estimerade ASSR-värdena påverkades minimalt beroende på om mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS. Vidare syftar studien till att belysa tänkbara habiliterande insatser för att bibehålla eller förbättra hörseln hos barn med Down syndrom. Som metod används systematisk litteraturstudie. Resultatet från föreliggande studie visar att mätresultat skiljer sig mellan barn med Down syndrom och barn utan Down syndrom. Strukturella avvikelser i hörselsystemet hos barn med Down syndrom påverkar resultaten från dessa mätningar. Det är därför av vikt att resultaten tolkas utifrån kunskaper om hur olika faktorer i hörselsystemet orsakade av syndromet kan påverka resultaten. Barn med DS behöver regelbundna och återkommande hörselhabiliterande insatser för att förebygga konduktiva hörselnedsättningar.

No description available.

No description available.

No description available.

Titre de l'écran-titre (visionné le 11 janvier 2024) / L'objectif de ce projet de maîtrise était d'évaluer la précision et la faisabilité de la dosimétrie basée sur la tomographie par faisceau conique (CBCT) dans la replanification des traitements en radiothérapie pour des patients atteints de cancers de la tête et du cou (ORL). Une étude rétrospective a été menée sur 20 patients replanifiés pour comparer la distribution de dose basée sur CBCT à celle du TDM. Les résultats montrent que la CBCT offre une précision similaire au TDM, avec une différence maximale de 2.2% pour le D98% au niveau du volume cible prévisionnel (PTV). Des algorithmes d'auto-segmentation et de recalage déformable (ANACONDA de RayStation et Limbus basé sur l'apprentissage profond) ont également été évalués pour leur performance en segmentation. Les résultats ont montré une haute similarité entre les auto-contours et les contours manuels, bien que certaines structures, comme l'œsophage et le larynx, nécessitent une vérification systématique. Nous avons également mis en évidence l'importance de la replanification en montrant des variations significatives en termes de couverture de dose dans différentes régions d'intérêt. Un seuil d'action basé sur la variation de D98% a été proposé pour guider la replanification. Ce seuil, ayant une spécificité de 0.9 mais une sensibilité de 0.684, nécessite une validation supplémentaire. Ce travail souligne l'importance de la replanification dans le traitement en radiothérapie et propose la CBCT comme une alternative viable pour la surveillance et l'ajustement du traitement.