Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar på tre typer av respondenter, vilka är representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjälp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram är uppdelad i två sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrån generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen ämnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom området. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att åter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhållande av kapital. / This is a qualitative study which aims to investigate whether crowdfunding can fill up a financial gap for Swedish companies. The survey focuses on three types of respondents, which are represented by companies who uses crowdfunding as financing, companies that acts like an agent for providing capital through crowdfunding and respondents which operates as investors in crowdfunding projects. The study’s theoretical framework is divided into two sections, the first of which relates to describe crowdfunding based on generic theories, which consists of the Pecking Order Theory and the Agency Principal Theory. The second section intends to, more specifically, describe crowdfunding and highlight its shortcomings as well as its advantages and consists of previous research within the field. The study culminates in a conclusion that crowdfunding, through its three forms, can be a solution in sense that the method can be used as a complement to rebalance the financial vacuum new enterprises experience in relation to obtaining capital.

Made available in DSpace on 2016-08-11T14:41:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 JosePS_DISSERT.pdf: 1962165 bytes, checksum: 607132c0ebe04ab32605fb6e1b61fa15 (MD5) Previous issue date: 2014-07-30 / The term sustainable development appeared in 1980 and was consecrated in 1987 for the Brundtland Commission and comes gaining prominence, certainly for the intensification of the environmental problems, due to intensified industrialization, and the increase of the man intervention in the nature. The objective of this research is to construct and to analyze the Index of Microregional Sustainable Development of agrarian reform nesting; to determine the variations caused by oil income on the sustainability index of economic dimension; and to investigate the relation between the farming income and the total income in the nesting. The Unit of Analysis was the Project of Serra Vermelha Nesting of agrarian reform, Areia Branca/RN, formed for 51 piece of land with an area of 15 hectares each, where their owners were interviewed. In the geographic area of this nesting is located the Canto do Amaro Field of Oil, one of the main assets of oil production in the city of Mossoró. To obtain the data we chose the use of interviews with 18 closed questions. They had been used given collected through spontaneous comment. The results showed an Index of General Sustainable Development, considering the three analyzed dimensions was, of 0,543, that it discloses a level of acceptable sustainability. The three individually analyzed dimensions had presented the following results: The Environmental Dimension presented an index of 0,684, with a level of acceptable sustainability also considered; the Economic Dimension presented level of sustainability in alert, with index 0,276; for the Social Dimension the joined index of 0,668, was characterized as acceptable. The Index of Farming Income (relation between the Farming Income and the Total Income) performed 0,02 disclosing to high dependence of not agriculturists sources and low farming production. The oil income caused no change in the level of sustainability of the economic dimension, remaining on alert, with small variation in the index. Considering the royalties income, the index was 0,276; excluding this income, the index goes to 0,230. The data show a weakness the criterion for distribution of royalties, seen that the current practice is the equal division of the amount collected, however, the oil exploration, that generates this income, is markedly in 13% of the earth portions, where the majority of them, 87% only with the bond. The results confirm the so-called "resource curse" of world literature, for causing a visible discouragement to the farming production investment. Therefore, this loss of ability or incentive to agricultural production and high reliance on external sources of income, characterizes a weakness in the shares of the land reform policy on this specific Analysis Unit. Recommend future research in order to investigate the willingness of owners to participate in actions that promote agricultural production supported the practice of Local Productive Arrangement (LPA) / O termo desenvolvimento sustentável surgiu em 1980, foi consagrado em 1987 pela Comissão Brundtland e vem ganhando destaque, certamente pela intensificação dos problemas ambientais, frutos da intensificação da industrialização, e aumento da intervenção do homem na natureza. O objetivo desta pesquisa é construir e analisar o Índice de Desenvolvimento Sustentável Microrregional do Assentamento de reforma agrária; verificar a variação provocada pela renda do petróleo sobre o índice de sustentabilidade da dimensão econômica; e investigar a relação entre a renda agropecuária e a renda total no assentamento. A Unidade de Análise foi Projeto de Assentamento de reforma agrária de Serra Vermelha, Areia Branca/RN, formado por 51 lotes de terra com uma área de 15 hectares cada, tendo os proprietários como entrevistados. No espaço geográfico deste assentamento está localizado o Campo de Petróleo de Canto do Amaro, um dos principais do Ativo de Produção de Mossoró. Para a obtenção dos dados optou-se pelo uso de entrevistas composta por 18 questões fachadas. Também foram utilizados dados coletados através de observação espontânea. Os resultados revelaram um Índice de Desenvolvimento Sustentável Geral, considerando as três dimensões analisadas, de 0,543, que caracteriza um nível de sustentabilidade aceitável. As três dimensões analisadas individualmente apresentaram os seguintes resultados: A Dimensão Ambiental apresentou um índice de 0,684, com um nível de sustentabilidade também considerado aceitável; a Dimensão Econômica apresentou nível de sustentabilidade em alerta, com índice 0,276; para a Dimensão Social o índice encontrado foi de 0,668, caracterizado como aceitável. O Índice de Renda Agropecuária (relação entre a Renda Agropecuária e a Renda Total) foi de 0,02 revelando alta dependência de fontes não agrícolas e baixa produção agropecuária. A renda do petróleo não provocou variação no nível de sustentabilidade da dimensão econômica, permanecendo em estado de alerta, com pequena variação no índice, considerando a renda dos royalties o índice foi 0,276, excluindo esta renda, o índice passa para 0,230. Os dados mostram uma fragilidade quanto ao critério de distribuição dos royalties, visto que, a prática atual é a divisão igualitária do montante arrecadado, contudo, a exploração do petróleo, que gera esta renda, ocorre de forma acentuada em 13% dos lotes, ficando a maioria deles, 87% apenas com o bônus. Os resultados confirmam a chamada maldição dos recursos naturais da literatura mundial, por causar um visível desestímulo ao investimento na produção agropecuária. Diante disso, essa perda da capacidade ou estímulo à produção agropecuária e da alta dependência de rendas de fontes externas, caracteriza em uma fragilidade das ações da política da reforma agrária nesta Unidade de Análise. Recomendam-se pesquisas futuras para investigar a disposição dos proprietários em participar de ações que promovam a produção agropecuária apoiada na prática de Arranjo Produtivo Local (APL)

I de svenska skogarna är tallen (Pinus sylvestris L.) det näst vanligaste trädslaget och konkurrerar bäst på torrare och blötare marker. Av den anledningen är det viktigt vid föryngring att ståndortsanpassa. Det har dock blivit allt vanligare att privata skogsägare planterar gran (Picea abies L.) på typiska tallmarker på grund av det höga betestrycket. Detta kan vara förödande för tillväxten och kvaliteten. Ett sätt att klara betestrycket är att ha en högstamtäthet för att få många alternativa stammar kvar till älgsäker höjd. Där kan föryngringsmetoden vara avgörande. Mellan 2013–2016 planterades och självföryngrades 92,2 % av tallföryngringsarealen i Sverige, de resterande 7,8 % såddes. Att så tall på lämpliga marker resulterar ofta i en hög stamtäthet och det finns möjlighet att välja förädlat material. Detta ger en trängseleffekt vilket bidrar till hög virkeskvalitet, samtidigt som det kan ge en tillväxtökning upp till 25 % gentemot beståndsfrön om förädlat material används. Detta är en kombination som bara är möjlig att åstadkomma med sådd. Studiens syfte har varit att undersöka vilken inställning skogsägare har haft till tallsådd och varför så få använt metoden. Dessutom har det kartlagts vilka som använt metoden och varför. Detta har gjorts med en enkätundersökning som skickades ut till 240 skogsägare jämt fördelat över Sverige, varav 103 svarade. Det har även gjorts intervjuer med skogsbolag med eget skogsinnehav från nord- och mellansverige. Resultatet visade att 15 % av respondenterna från enkätundersökningen någon gång sått tall. Det var vanligare att de som ägde en skogsfastighet på 100 hektar eller mer någon gång hade sått tall i jämförelse med de som ägde 49 hektar eller mindre. Av de som sått svarade 92 % att de var nöjda med resultatet och 73 % kunde tänka sig att så igen. Det var ingen skogsägare från Götaland som sått tall. Av de som inte hade sått tall svarade 48 % att anledningen till de inte gjort de var för att de inte tänkt på det och 69 % svarade att de hade en varken positiv eller negativ inställning till metoden. Detta kan jämföras mot de som någon gång hade sått tall där 86 % svarade att de hade en positiv eller ganska positiv inställning. De skogsbolag som låtit sig intervjuas svarade samtliga att de har sått tall, dock i olika omfattning. Det bolag som sått mest var Sveaskog som svarade att de har sått 27 % av deras tallföryngringsareal. Detta kan jämföras med Holmen skog som sådde strax över 20 % och då är contortatall inkluderad. De främsta anledningarna till att de har sått var för att det bedömdes vara kostnadseffektivt och ger många stammar per hektar vilket har varit positivt i områden med högt betestryck. Alla intervjupersoner berättade att det är viktigt att välja rätt mark för ett positivt resultat. Resultatet från enkäten visade att de som svarat att de någonsin sått tall hade en positivare inställning till sådd, vilket tyder på positiva erfarenheter. Nära hälften av de som inte sått tall svarade att de hade varken en positiv eller negativ inställning. En möjlig orsak till det är att de inte hade någon erfarenhet av metoden och därför ingen åsikt. De som någon gång har sått var i regel större skogsägare. En möjlig orsak till det är att det är större sannolikhet att de har en lämplig mark tillgänglig och att de troligen föryngrar oftare än mindre skogsägare. En hög andel av de som inte sått svarade att de inte tänkt på det. Detta skulle kunna bero på ointresse eller okunskap. En stark orsak till detta är sannolikt på grund av tradition. Skulle de privata skogsägarna skaffa sig kunskap om detta och vilka marker som är lämpliga skulle det kunna finnas pengar att tjäna. Detta eftersom det är billigare, lättare, och skapar bättre kvalitet än de andra föryngringsmetoderna. Tallsådd går dessutom bra att kombinera med andra metoder och anpassa föryngringsåtgärden efter förutsättningarna. I områden där betesskador ställer till stora problem kan tallsådd vara ett outnyttjat verktyg i verktygslådan. / The aim of this study was to investigate the attitudes of forest owners to direct sowing of pine (Pinus sylvestris L.) and also why so few have used the method. The study also aimed to identify reasons for forest owners to use or not to use the method. A questionnaire was sent to 240 non-industrial private forest owners (NIPFs) all over Sweden. As a complement, interviews were performed with forest companies from the north and middle parts of Sweden. The results showed that 15 % of the NIPFs respond that they had used the method direct sowing of pine at some occasion in the past. No forest owner origination from Götaland had used the method though. It was more common among those who owned a forest property of 100 hectares or more than among those who owned 49 hectares or less. Most of those who had used direct sowing in the past were satisfied with the outcome of the regeneration, 92 %, and 73 % were willing to use the method again. They also showed a more positive attitude to direct sowing, 86 %, compared to those who had not tried the method, where 23 % were positive and 69 % were neither positive nor negative. The main reason for not have used the method showed to be that the NIPFs answering this questionnaire had not thought about it. Of the companies interviewed in this study, Sveaskog and Holmen were the ones that have used direct sowing the most: Sveaskog sow 27 % of the yearly pine regeneration area and Holmen just over 20 % of the yearly pine regeneration area, including lodge pole pine (Pinus contorta Douglas ex Loudon). The main reason to why the companies have used direct sowing was that they consider the method cost effective. The also appreciate that the method results in a lot of stems per hectare which has been positive in areas where browsing is a problem. The results from the questionnaire showed that those had sown pine in the past tended to have a more positive attitude to the method than the forest owner that had not sown. This indicates that they have had a positive experience of the method. Nearly half of those who had not sown had neither a positive nor a negative attitude to it. One possible reason for it is that they had no experience of the method and therefore no opinion. Direct sowing works well to combine with other methods and can be adapted to different conditions. In a time when damage from browsing can cause big problems to regenerations of pine, sowing could be an important tool in the toolbox.

Abstract Gallring med små maskiner är märkbart dyrare än med normalstora maskiner. I dagsläget är inte efterfrågan på små maskiner kartlagd, vilket innebär att skogsföretagen inte känner till hur stor del av skogsägarna som vill gallra med små maskiner istället för normalstora maskiner. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan hos privata skogsägare i södra Sverige gällande gallring med små maskiner. Undersökningen hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats genom en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkäten skickades ut till 500 skogsägare. 83 % av respondenterna skulle välja/i vissa fall välja små maskiner vid gallring om det erbjuds av ett virkesköpande bolag. Det finns en relativt stor efterfrågan (43 %) på små maskiner i förstagallring i södra Sverige även vid en ökad avverkningskostnad på 45 kr/m3fub. Även vid dyrare m3fub pris än 45 kr/m3fub skulle 21 % välja små maskiner vid förstagallring. / Abstract Thinning with small forest machines is noticeably more expensive than thinning with normal sized forest machines. The demand for small machines is at present not researched, which means that the forest industry does not know at what extension the forest owners want to use small machines in thinning. The purpose of this study was to investigate south Swedish private forest owner’s demand of small machines in thinning. The study had both a quantitative and qualitative approach through a questionnaire and qualitative interviews. The questionnaire was sent to 500 forest owners. 83 % of the respondents would choose/in some cases choose small machines in thinning if offered by a forest company. There was a relatively high demand (43 %) for small machines in first thinning in southern Sweden even if the felling cost increased with 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark. With an increased felling cost over 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark 21 % would choose small machines in first thinning.

O conceito de beneficiário efetivo nos acordos internacionais contra a bitributação, apesar de não expressamente definido, é um requisito específico para que pessoas possam usufruir das disposições relativas aos dividendos, juros e royalties do mesmo. O presente trabalho tem o objetivo de analisar os critérios para a determinação do significado desse termo nos acordos celebrados com base na Convenção Modelo da OCDE, examinando também os limites e implicações de sua definição para os Estados Contratantes. A Introdução tem o objetivo de delimitar o escopo do objeto de estudo, bem como apresentar algumas prévias considerações didáticas sobre o direito tributário internacional, ramo no qual este estudo se insere. No Capítulo I, analisaremos a origem do termo beneficiário efetivo. O elemento central é a sua relação com os atributos do direito de propriedade no direito interno dos países de common law, onde este foi criado. Adicionalmente, realizaremos a comparação com o tratamento legal dessa expressão no direito interno dos países de civil law e, especificamente, no direito interno brasileiro. O Capítulo II compreende o exame das regras de interpretação dos acordos internacionais contra a bitributação e de que maneira a construção de sentido de termos não definidos em seu texto é realizada. Para este fim, serão analisados os diversos instrumentos que compõe o contexto desses acordos, assim como a relação entre os demais instrumentos que podem auxiliar neste processo de exegese, demonstrando também as condições para o reenvio interpretativo do termo por meio de lei interna dos Estados Contratantes. No Capítulo III, as diferentes formas e critérios para a interpretação do termo serão estudados. Será analisada a disciplina do tema na CM OCDE e Comentários, a sua relevância e alcance no combate ao treaty shopping e a jurisprudência internacional atual. Ao final, apresentaremos uma síntese conclusiva do nosso estudo. / The concept of beneficial owner in the double tax treaties, although not expressly defined, is a requirement for the treaty entitlement of persons receiving income from dividends, interest and royalties. This study aims at analyzing the criteria for the definition of its meaning within the double tax treaties that adopt the OECD Model Convention, also examining the limits and implications of this concept to Contracting States. The purpose of the Introduction is to define the scope of the object of study and, also, to present certain didactic considerations about international tax law, the area to which this work is related. In Chapter I, the origin of the term beneficial owner is analyzed. The main element therein is its relationship with the attributes of property law under the domestic laws of the common law countries, where it was created. Additionally, we will proceed the comparison with the legal treatment of this expression in the internal law of the civil law countries and, specifically, in the Brazilian law. Chapter II deals with the analysis of the interpretation rules of the double tax treaties and on which way they act on the construction of the meaning of terms not defined on its text. For this purpose, the several instruments that constitute the context of the tax treaties will be analyzed, as well as the relation of the other instruments that may help in the interpretation process, demonstrating the requirements for the interpretative remittance of the term through domestic law of the Contracting States. On Chapter III, the different forms and criteria for the interpretation of the term will be examined. Also, we will analyze the treatment of the subject on OECD MC and Commentaries, its relevance and scope in the fight against treaty shopping and the current international jurisprudence. At the end, we will present a conclusive synthesis of our study.

The thesis is focused on institute called right to build and other possibilities to build on somebody else's land in accordance with Civil Code effective since 1. 1. 2014. It also defines important terms connected to the right to build, its history on Czech territory and its foreign form which can be used as source of inspiration for future practice. Part of the thesis deals with unauthorized structures on somebody else's land which are built on the land without a legal reason.

This thesis researches the land reform in the Czechoslovak Republic in the years 1918 -- 1923. The sence of this thesis was to find out how the land owners lived in the years 1918 - 1923 and how the land reform influenced them. The thesis also researches if the land owners involved themselves in politics and if the politicians influenced the land reform to their interest. The next point of the thesis describes activities of The Union Of Czechoslovak Land Owners - some problems that its' members had to solve. The second part of the thesis contains two cases of executing of the land reform. It is concerned of two large landed estates - Dobříš, owned by Colloredo Mannsfeld and Netolice-Libějice, owned by Schwarzenberg. In these cases the writer researches who was influenced by the land reform on these estates. The conclusion is that the employees of these estates were the most affected by the land reform. The land owners were not so much harmed, because they had other estates in other countries and many other pieces of land. But intervention to their ownership was big. The land reform in the Czechoslovak Republic in the years 1918 - 1923 harmed the people in whose favour was the reform made - small farmers and employees on the large landed estates.

This master´s thesis discusses concept of implementation for data governance. The theoretical part of this thesis is about data governance. It explains why data are important for company, describes definitoons of data governance, its history, its components, its principles and processes and fitting in company. Theoretical part is amended with examples of data governance failures and banking specifics. The main goal of this thesis is to create a concept for implementing data governance and its implementation in real company. That is what practical part consists of.

Syftet med studien var att undersöka vilken återkoppling pri-vata skogsägare får och efterfrågar i samband med att för-yngringsåtgärder utförs på deras mark. En enkätstudie genomfördes med ett urval på 250 privata skogsägare inom SCA Skog Medelpads skogsförvaltning, svarsfrekvensen uppgick till 48 % . Studien visade att 19 % av respondenterna upplevde dagens återkoppling innan, under och efter att en föryngringsåtgärd genomförts som bristfällig. Skogsägarens efterfrågan på återkoppling var hög, de före-drog att återkopplingsformen var brev eller telefonsamtal både innan under och efter. 79 % av skogsägarna önskade att SCA skulle genomföra en återväxtkontroll två år efter att plantorna var planterade. Skogsägarens känner ett starkt behov att få återkoppling ge-nom hela föryngringsfasen, oberoende vilken skogsägarkate-gori de tillhör.

I denna induktiva studie undersöker vi vad som styr valet mellan att bli egenanställd eller starta ett eget företag. Personer kan välja att verka som egenanställd baserat på sin hobby eller passion utan att starta ett eget företag. Detta genom att driva en verksamhet samtidigt som man överlåter de administrativa delarna till ett annat företag, ett så kallat egenanställningsföretag. När man använder sig av en sådan tjänst kan man definieras som egenanställd, vilket innebär att man inte är egenföretagare men ändå driver en egen verksamhet. Syftet med denna studie är att förstå varför och vilka faktorer som påverkar valet hos individer att verka som egenanställd eller att starta ett eget företag. Vi avser att studera likheter och skillnader mellan egenanställda och företagare i deras entreprenörskap. Vägen till entreprenörskap kan se väldigt olika ut för olika personer och vilka faktorer som påverkar valet vill vi undersöka genom teorier om entreprenörskap, entreprenörskapsprocessen, affärsmöjligheter, push- och pull-motivationer samt administrativt arbete. Genom teorierna får vi insyn i vad en entreprenör är och hur vägen till att bli en entreprenör ser ut. Vi har använt oss av ändamålsenligt urval, som baserar sig på att hitta respondenter som kan bidra med relevant information. Vi har intervjuat tio personer, varav fem är egenanställda och fem är företagare genom semistrukturerade intervjuer. Via intervjuerna fick vi en djupare förståelse till varför respondenterna väljer företagande eller egenanställning. Resultatet visar att det ligger olika orsaker bakom dessa val som exempelvis kan vara framtidsplaner, om man vill att företaget ska växa samt om man vill anlita personal i framtiden. Andra faktorer som kan påverka är personens livssituation och om man först vill testa sin affärsidé genom egenanställning. De lärdomar som olika grupper kan ta från vår studie är att nya företagare kan överväga sitt val hur man väljer att starta företag, vilken form passar egentligen bäst och likadant för potentiella egenanställda som kan överväga sina val. Samtidigt som den egenanställda kanske inser att den vill satsa på sitt företag och övergå till att starta ett eget företag. Egenanställningsföretag kan ta hjälp av denna studie för att kunna få en bättre förståelse för vilka deras kunder är. Detta med grund i resultaten av varför företagare väljer att starta ett eget företag istället för att verka som egenanställd. / The purpose of the study is to find out the reasons behind the choice between using an umbrella contractor or running your own business. An umbrella company is a back company for contractors that takes care of most parts of their administrative work. This is achieved by using theories such as entrepreneurship, the entrepreneur process, business opportunities, push and pull motivations and administrative work. The study is based on an inductive interview study that included ten respondents, five of whom are using an umbrella contractor and five business owners, to gain insight in different sorts of entrepreneurship. Respondents were found based on purpose sampling, which is based on finding respondents who can contribute with relevant information to our study. We conclude that there are various reasonings behind these choices, such as future plans. Some of the plans depends on if you want the company to be able to grow and hire staff in the future. These choices can also depend on the life situation; if you have a full-time job or if you want to try your concept before starting your own business.