China has been changing from a centrally planned to a market economy. Its journey has not been a smooth one and is not likely to be easy in the years to come. One of its industry sectors, the chemical industry, which represents approximately 4.6% of its national GDP, is facing challenges in the changing market dynamics. The Chinese government has applied administrative actions rather than simply relying on the market to address these challenges. Fragmentation has been reduced by closing down inefficient chemical plants; merging various companies to form groups. It has also attempted to privatise government owned enterprises by corporatisation and marketisation. Corporatisation of government-owned enterprise refers to alteration of their ownership to create joint stock companies. Marketisation refers to listing those privatised enterprises on the stock market. The objective of this research was to find out whether taking these administrative actions is the best strategy for the Chinese government-owned chemical industry rather than making it more effective by building up state owned chemical enterprises? core competencies and core capabilities. The principal argument of this thesis is based on the resource-based view (RBV). / thesis (PhDBusinessand Management)--University of South Australia, 2004.

Equity agency costs are important to the firm and the management of these costs is a critical element of corporate governance, yet empirical research that focuses on the magnitude and impact of agency costs is limited. This thesis sets out to furnish empirical evidence in the area of corporate ownership with a particular focus on the magnitude of equity agency costs as well as the relation that exists between the largest shareholder in a firm and equity agency costs and between the largest shareholder and the dividend policy that a firm adopts. This thesis provides an empirical analysis of the effect of corporate ownership, together with other governance mechanisms on equity agency conflicts for the largest 500 Australian listed firms. The results from this analysis provide strong support for the view that equity agency costs are related to corporate ownership. Specifically, there is evidence of a significant non-linear relation between inside ownership and the proxies for agency costs. Further, the results demonstrate that other governance mechanisms, particularly board size, board leadership and short-term debt financing, are effective in improving the use of firm assets, yet they do not seem to restrain firm management from incurring excessive discretionary operating expenses. This thesis also extends the investigation of the corporate ownership-equity agency cost relation by focusing on the largest shareholder for 9,165 listed firms drawn from 43 countries around the world. The results suggest that cross-sectional variation in equity agency costs can be partly attributable to corporate ownership. Specifically, there is evidence of a statistically significant non-linear relation between the shareholding of the largest shareholder and the agency cost proxies. The type of the largest shareholder, i.e. whether the largest shareholder is an insider or a financial institution, is also important in analysis of this relation. Further, debt financing, dividend policy and legal origin vary in their impact on the agency cost proxies. This thesis also investigates the interaction between the largest shareholder and dividend policy for 8,279 listed firms drawn from 37 countries around the world. Consistent with previous studies, the results suggest that firms are more likely to pay dividends when profitability is high, debt is low, investment opportunities are limited, or when the largest shareholder is not an insider. It is also apparent that largest shareholding and dividend payout are related and that, consistent with the extant literature, legal system does matter in dividend policy decisions. Together, the results imply that equity agency costs vary with corporate ownership though this relation remains, of course, the subject of continuing investigation in finance. A major contribution of this thesis is demonstrating that corporate ownership, particularly the largest shareholder, plays a pivotal role in controlling agency costs. Accordingly, this suggests the following policy implication: by improving the legal environment and regulatory constraints imposed on large shareholders as well as legal protection for minority shareholders, the efficiency gains generated from large shareholder control can be translated into higher firm valuation to the benefit of all shareholders in the firm.

Thesis (LL.M.)--University of Hong Kong, 1998. / Includes bibliographical references (p. 79-80). Also available in print.

<p>I tidigare forskning finns ett samband mellan socialt stöd och reducerad stress. Även husdjur påverkar stressnivån. Denna enkätstudie tittade på om husdjur och civilstånd påverkar hälsa och stressnivå. Av de studenter som deltog i studien hade 35% husdjur. Resultatet visade inte på någon effekt på stress av att ha husdjur. Personer med partner upplevde inte mindre stress än singlar. Huruvida deltagarna bodde med sin partner eller ej spelade ingen roll för stressnivån. Husdjursantalet påverkade inte stressupplevelsen. En interaktionseffekt påvisades: Yngre singlar och äldre personer med partner upplevde mer stress än vad yngre personer med partner och äldre singlar gjorde. Studiens resultat skiljer sig från vad tidigare forskning då inga huvudeffekter av husdjur och partner kunde påvisas.</p>

<p>The purpose of this thesis is to examine the current status and development of the private and state-owned Third-party Logistics (3PL) companies. In China, there are mainly two common kinds of ownerships, one is state ownership, and the other is private ownership. These two forms of ownerships have enormous influence in various industries. The state-owned company GREE and private company CHINATRANS are taken as the case study in this thesis. The management systems of these two companies are analyzed by interviewing their managers. Furthermore, an innovation assessment tool is used to examine the innovative performance for these two companies. The return on investment model is also used to compare on the financial problem. Based on the analysis of management, cost and innovation aspect in GREE and CHINATRANS, the pattern of different ownerships affecting 3PL companies is identified. The conclusions of this thesis are: The private Third-party Logistics companies have a more flexible management system than the state-owned Third-party Logistics companies. Moreover, the private Third-party Logistics companies have a good performance on cost management and human resource. The core-competitiveness for them shows in the grasp of the market. The state-owned Third-party Logistics companies have a strict management system; they have advantage of innovation management, especially for new technology development. Excellent service is their core competence. Nowadays, Chinese third-party logistics industry has a low ROI, but still has a large space for 3PL to improve. Through the case study of GREE and CHINATRANS, value-added services and low cost operation are effective approaches to increase ROI.</p>

<p>Who would not like a profit of more then 95 % in a day? Investors in Sweden had thatopportunity, if they had bought a certain stock on the primary market and sold it on the firsttradable day at the Stock Exchange. Most of that profit fell into the hands of institutionalinvestors. The reason for this extraordinary profit was the underpricing of that specific stockduring its initial public offering (IPO).Our report aims to analyze the relationship between offer price, underpricing and theownership structure of stocks. Our investigation is based on all IPO’s on the Stockholm stockexchange during the years between 2000 and 2005. Through our analysis we have found factssaying that companies can determine their ownership structure by setting their introductionprice high or low. A high offer price will have more institutional investors than if the price islow. On the other hand the high offer price will also create a greater underpricing which leadsto a higher initial return and greater transformation of wealth between old and new shareholders.</p> / <p>Vilken investerare skulle tacka nej till en positiv avkastning motsvarande drygt 95 % under enbörsdag? Den möjligheten fanns för investerare som köpte aktier i ”nya” bolag och såldedensamma under introduktionsdagen på Stockholmsbörsen. Underprissättningen av aktier iSverige är normalt inte så stor, men trots det kan vinster göras genom investeringar i företagsom kommer att introduceras på börsen. Mellan åren 2000 och 2005 noterades 116 nya bolagpå Stockholmsbörsen. Av dessa nya bolag var 30 stycken faktiska börsintroduktioner, vilkadärmed ingår i undersökningen. Bland de introducerade bolagen var den genomsnittligainitiala avkastningen + 3,43 %. Skillnaden mellan aktien med högst och den med lägst initialavkastning var under perioden 165,38 procentenheter och introduktionskursen varierademellan 7,50 och 161 kronor per aktie.Undersökningen fokuserar på sambandet mellan introduktionskurs och underprissättningkopplat till ägarstruktur vid börsintroducerande företag och de efterföljande arton månadernaefter introduktion. Syftet är att analysera dels introduktionskursens påverkan påintroduktionsrabatt och ägarstruktur, och dels samband mellan ägarstruktur ochunderprissättning vid börsintroduktion. Genom att undersöka samtliga börsintroduktioner påStockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 har undersökningen skapat en bild av dessasamband. Då ingen tidigare känd studie undersökt hur introduktionskurs och underprissättningpåverkar ägarstrukturen vid en börsintroduktion samt tiden därefter, anser vi därför dennauppsats vara unik.Vi har med vår undersökning kommit fram till att det finns ett samband mellanintroduktionskurs, underprissättning och andelen institutionellt ägande. Debörsintroducerande företagen kan påverka ägarstrukturen och därmed också påverka hur storandel av den välfärdsöverföring som uppstår vid en börsintroduktion som skall fördelas tillprivata investerare respektive institutionella ägare. Vår undersökning visar att ägarstrukturenpåverkas i första hand genom det pris som fastställts på primärmarknaden. Vi förklararsambandet mellan introduktionskurs och ägarstruktur med att en hög introduktionskurs ger enrelativt hög andel institutionellt ägande. Vår undersökning visar även att samma antagandenger en hög introduktionsrabatt.</p>

<p>Stock splits are supposed to be financial cosmetics. However, this study shows that such corporate events have impact on ownership structure. This study exploits unique data from Swedish Central Security Registration regarding ownership and analyzes the ownership structures in stock splitting firms. Our data consists of exclu-sive semi-annually reported ownership structures of companies listed on Stockholm Stock Exchange. We categorize stock owners as domestic institutional investors, foreign investors and domestic individual investors. The information on ultimate ownership composition in listed companies is rare and more or less exquisite for Sweden.Our results confirm positive abnormal returns surrounding the announcement of stock splits and stock dividends. Moreover, we find evidence on changes in owner-ship structure as well as number of shareholders. The results show evidence on decreasing ownership concentration due to the stock split, which implies a more dispersed ownership structure.</p>

No description available.

Betydelsen av ägarkontroll i företag är, trots stor uppmärksamhet i samhällsdebatten, omtvistad och oklar. En förklaring är att maktaspekter tidigare dominerat ägarforskningens fokus. En annan gemensam nämnare för rådande forskningsinriktning har varit teorins uppmärksamhet mot ägares externa, ofta kvantifierade, företagsrelation. Hur ägarkontroll internt kan omformas i stora företag har emellertid behandlats mer sparsamt. I föreliggande studie kombineras därför, såväl empiriskt som teoretiskt, ägarkontrollens externa aktivering med dess interna utformning. När frågor om ägarkontroll i svenska koncerner vanligen behandlas sker detta utifrån en relativt homogen uppfattning om ägarkontroll. Den föreställningsram, som vuxit fram under det senaste årtiondet, sammanfattas i studien med hjälp av följande teser: Effektivitet i ägandet skall säkerställas genom den "konkurrens" om kontroll som indirekt erbjuds alla aktieägare i börsbolag. När kampen om kontroll väl avslutas och en aktör "uppnått" dominerande kontroll, bör ett "aktivt" ägande utövas. Ägandet bör vidare vara "personligt" och därmed särskilt från centrala och anonyma ägarinstitutioner och samtidigt "långsiktigt". I studien presenteras alternativ av dessa antaganden. Tesen om ägarkonkurrens ställs mot möjligheten för ägare att samarbeta om kontrollen. Tesen om ägarkontroll sett som ett statiskt tillstånd i företaget ställs mot dynamiken i ett koncernföretags interna kontrollmekanismer. Normen om det personliga ägandets effektivitet bör i sin tur ställas mot koncernens möjlighet till intern ägarspecialisering. Teserna om det aktiva och långsiktiga ägandet granskas slutligen i studien med avseende på varierad aktivitetsnivå liksom behovet av differentierad utvärderingstid för olika typer av resurser i företag. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Sammanfattning Denna magister uppsats undersöker huruvida ledarskap, ägarstruktur och kontroll påverkar svenska familjeföretags investerings prestation på marknaden. I undersökningen har 90 svenska företag analyserats inom en 15 års period (1990-2005). Ledarskap har delats upp i tre olika strukturer, den första strukturen står för grundar ledarskap. Regressionsanalysen i denna uppsats visade att en grundare har en positiv påverkan på företagets investerings prestation då grundaren agerade som Verkställande Direktör (VD), Styrelseordförande (SO) eller båda. Detta kan förklaras utifrån teorier som gör tydligt att en grundare äger entreprenörskaps anda och utmärkande kunskaper inom området ifråga. Resultatet för den andra strukturen, ättlings ledarskap visade att då ättlingar till grunderaren verkade som antingen VD, SO eller båda i företaget förekom en negativ påverkan på företagets finansiella prestation. Detta kan förklaras utifrån teorier som menar att en ättling inte har samma kunskap eller ambitioner som grundaren till företaget. Ättlingar har oftast ärvt högre poster inom företagen på grund av sina familjerelationer till grundaren snarare än på grund av sina kunskaper inom området. Den tredje ledarskapsstrukturen är externa ledare. Externa ledare är antingen en VD, SO eller båda som har blivit inhyrda till företaget av ägarfamiljen. Regressionsanalysen visade ett insignifikant resultat. När resultaten för ägarstruktur och andel röster av ägare analyserades i både företag med röstdifferensiering och utan röstdifferensiering visade det sig att när grundaren agerade som VD, SO eller båda i företag utan röstdifferensiering förekom ingen minoritets expropriation eller principal-agent konflikter inom företaget, vilket betyder att företagets finansiella prestation påverkades positivt. Liknande resultat hittades även för företag med röstdifferensiering som hade externa ledare i sin ledning.