Diss. Linköping : Univ., 2002.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån. Kostymen har också visat sig ha betydelse i konstruktionen av deras maskulinitet, genom att den dels förkroppsligar en hegemonisk maskulinitet samt materialiserar deras sociala bakgrund och tillhörighet som man och jurist. Kostymen är även ett sätt att meddela homosocial verksamhet, vilket vi menar finns på byrån. Vi upplever att männen går mot en alltmer emotionellt orienterad maskulinitet som reflekterar kring relationer, familj och barn. Vi har emellertid också sett tecken som pekar på motsatsen. Vi anser att byrån har en ambivalent inställning till pappaledighet, eftersom de har en positiv inställning samtidigt som vi anser att de indirekt signalerar att om man är pappaledig förlorar man i karriärmöjligheter.

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagångspappor som valdes genom målinriktat bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. <strong>Resultat: </strong>Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga. De flesta uppgav att kontakten med barnet ökade och att relationen stärktes. Upplevelsen av föräldra-ledigheten beskrevs med ord som spännande, roligt, mysigt och häftigt. Högt ställda förväntningar på vad papporna skulle hinna med under ledigheten resulterade i en tuff första period där de fick omvärdera tillvaron för att trivas. De negativa upplevelser som lyftes fram var en känsla av isolering och en känsla av att ställas utanför sin omvärld när papporna var hemma med barnet. Uppdelning av föräldradagar mellan föräldrarna var ett gemensamt beslut som föll sig naturligt. Bemötande och information på barnavårdscentraler upplevdes professionellt, kunnigt och relevant. <strong>Slutsats: </strong>Att vara pappaledig innebär en mängd känslor och upplevelser som är unika. Det upplevs som en ynnest att få ta del av sitt barns liv och fördjupa sin relation till barnet. Pappor upplever bemötande och information på barnavårdscentraler som kompetent och relevant. Trots att det finns svårigheter under pappaledigheten överväger alltid det positiva. </p> / <p><strong>Aim: </strong>To examine the thoughts of fathers on parental leave about being on parental leave, as well as their experience of treatment and information from specially trained nurses when visiting child care centers. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. Semi-structured interviews were made with nine first time fathers that were selected with a target-oriented convenience selection. A qualitative content analysis was used to analyze the data. <strong>Results: </strong>All fathers were content with their choice to take parental leave. Most of the fathers reported that the contact with the child increased, and that the relationship was strengthened. Experience of parental leave was described with words like exciting, fun, cozy and cool. High expectations of what the fathers would be able to do with their time during the parental leave resulted in a tough first period. To be pleased revaluation of their expectations were necessary. The negative experiences emphasized were feelings of isolation and feelings of being placed outside the world around while being at home with the child. Distribution of parental days between the parents was a mutual decision that felt natural. The experience of treatment and information at the child welfare centers were described as professional, knowledgeable and relevant. <strong>Conclusion: </strong>The paternity leave means a lot of unique emotions and experiences. It is considered a privilege to have access to their children´s lives and to be able to deepen the relationship. Fathers experience treatment and information at the child welfare center as competent and relevant. Even though there are difficulties during the parental leave the positive outweigh.</p>

<p>Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. <strong>Metod: </strong>Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. <strong>Slutsats: </strong>Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn.</p> / <p><strong></strong>The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. <strong>Objective: </strong>The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. <strong>Method:</strong> Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. <strong>Results:</strong> From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. <strong>Conclusion:</strong> Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.</p>

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet. Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys. Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel. Samtliga pappor hade negativa synpunkter om Försäkringskassan och på deras information om föräldraförsäkringen. De flesta papporna såg även kritiskt på de 60 individuella dagar som de har tillgodoräknade sig. Att ha blivit pappa beskrevs som en positiv upplevelse där personligheten utvecklades. Slutsats: Som nybliven pappa utvecklas en positiv personlighetsförändring genom att man få mer tålamod och bli mer ansvartagande. Pappor valde en mer tillbakadragen position vid fördelningen av föräldraledigheten eftersom de ansåg att mammorna önskade att vara barnlediga. När barnen når en äldre ålder önskar flera pappor mer ledig tid för att umgås med sitt barn och skapa en närmare relation. / Objective: To investigate what factors influence the distribution of parental days and how new fathers have reason about parental-leave. Method: An exploratory qualitative interview study, a convenience selection with snowball technique. Semi-structured interviews were made on eight first-time fathers. To analyze the data, a qualitative content analysis was used. Results: Few fathers were or had been on paternity leave and the remaining fathers wished to have parental-leave days when the child becomes older. The main factor that influenced how families divided parental leave was the mother´s desire to be at home. Breastfeeding made it natural for the mother to be at home the first few months after childbirth. All fathers had negative views on Försäkringskassan and on their information on parental leave. All fathers also looked critically at the 60 individual days that they have credited. Having become a father was described as a positive experience in which ones personality was developed. Conclusion: As a new father you develop a positive personality change by getting more patience and are more accountable. Fathers choose a more withdrawn position in the allocation of parental leave because the mother wants to be on maternity leave. When the children reach an older age dads wises to take more time off to spend with their children and create a closer relationship.

Syfte: Att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagångspappor som valdes genom målinriktat bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga. De flesta uppgav att kontakten med barnet ökade och att relationen stärktes. Upplevelsen av föräldra-ledigheten beskrevs med ord som spännande, roligt, mysigt och häftigt. Högt ställda förväntningar på vad papporna skulle hinna med under ledigheten resulterade i en tuff första period där de fick omvärdera tillvaron för att trivas. De negativa upplevelser som lyftes fram var en känsla av isolering och en känsla av att ställas utanför sin omvärld när papporna var hemma med barnet. Uppdelning av föräldradagar mellan föräldrarna var ett gemensamt beslut som föll sig naturligt. Bemötande och information på barnavårdscentraler upplevdes professionellt, kunnigt och relevant. Slutsats: Att vara pappaledig innebär en mängd känslor och upplevelser som är unika. Det upplevs som en ynnest att få ta del av sitt barns liv och fördjupa sin relation till barnet. Pappor upplever bemötande och information på barnavårdscentraler som kompetent och relevant. Trots att det finns svårigheter under pappaledigheten överväger alltid det positiva. / Aim: To examine the thoughts of fathers on parental leave about being on parental leave, as well as their experience of treatment and information from specially trained nurses when visiting child care centers. Method: An exploratory qualitative interview study. Semi-structured interviews were made with nine first time fathers that were selected with a target-oriented convenience selection. A qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: All fathers were content with their choice to take parental leave. Most of the fathers reported that the contact with the child increased, and that the relationship was strengthened. Experience of parental leave was described with words like exciting, fun, cozy and cool. High expectations of what the fathers would be able to do with their time during the parental leave resulted in a tough first period. To be pleased revaluation of their expectations were necessary. The negative experiences emphasized were feelings of isolation and feelings of being placed outside the world around while being at home with the child. Distribution of parental days between the parents was a mutual decision that felt natural. The experience of treatment and information at the child welfare centers were described as professional, knowledgeable and relevant. Conclusion: The paternity leave means a lot of unique emotions and experiences. It is considered a privilege to have access to their children´s lives and to be able to deepen the relationship. Fathers experience treatment and information at the child welfare center as competent and relevant. Even though there are difficulties during the parental leave the positive outweigh.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.  Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten.  Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga. Slutsats: Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn. / The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave. Objective: The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. Method: Eight soon-to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. Results: From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. Conclusion: Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth. The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.

Studien har som syfte att undersöka vilka faktorer fastighetsmäklare anser påverka valet att ta ut pappaledighet och vilken roll organisationskulturen har i detta. Målet med studien är att svara på följande frågor:●Vilka faktorer anger pappor i fastighetsmäklarbranschen som avgörande för valet att ta ut pappaledighet?●Vilken roll spelar organisationskulturen?Studiens resultat har baserats på sex kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer med fastighetsmäklare som antingen ska, är eller har varit pappalediga. Som teoretiskt ramverk användes främst Scheins tre nivåer av organisationskultur samt vetenskapliga publikationer som kopplade organisationskultur med pappaledighet och föräldraledighet. Resultatet visar på att inslag i organisationskulturen i mäklarbranschen är ett hinder som behöver hanteras för att främja jämställdhet på arbetsplatsen gällande föräldraledighet. Det krävs fördjupade studier sett till vilka åtgärder mäklarföretag bör vidta för att påverka förväntningarna kring mäklarnas ständiga tillgänglighet och att förändra bilden av idealmäklaren. / The purpose of this study is to examine which factors real estate agents consider to influence them in the choice of taking paternity leave and what role organizational culture has. The aim of the study is to answer following questions:●Which factors fathers specify within the real estate brokerage industry as crucial in the choice of taking paternity leave?●What role does organizational culture play?The result of the study is based on six qualitative, semi-structured interviews with brokers who either will, are, or have been on paternity leave. As theoretical framework Schein's three levels of organizational culture was mainly used followed by scientific publications that linked organizational culture with paternity leave and parental leave. The result show that organizational culture within the real estate brokerage industry is an obstacle that needs to be developed to encourage equality regarding parental leave in the workplace. In-depth studies seems required as to what actions real estate companies need to take to influence broker’s constant availability and change the image of the ideal broker.

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. <strong>Metod: </strong>Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. <strong>Slutsats: </strong>Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.</p> / <p> </p><p><strong>Aim: </strong>To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. <strong>Method: </strong>An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. <strong>Results: </strong>Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. <strong>Conclusion: </strong>Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. <strong></strong></p>

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. / Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.