Denna studie belyser hur unga kvinnor upplever att deras relationer på Instagram påverkar deras konsumtionsbeslut. Instagram har kommit att utgöra en stor del av urvalsgruppens medieanvändande och besöken på applikationen har för vissa blivit en given del av vardagen. Samtidigt har konsumtionen av konsumtionsvaror för samma målgrupp ökat. Ett samband som lade grunden till syftet av att se hur dessa två variabler kan vara beroende av varandra. Med hjälp av teorier kring parasociala relationer, konsumtion och identitetsskapande samt symbolisk konsumtion söks i denna studie motiven bakom konsumtion och hur dessa eventuellt uppstår genom relationer på Instagram. Studien är baserad på en enkätundersökning som nått 404 respondenter bestående av kvinnor mellan 18-30. Dess resultat talar tydligt för hur de relationer som byggs upp via applikationen har en återkommande roll av att inspirera och agera måttstock för livskvalitet utifrån vad som konsumeras. Då respondenterna angav kändisar som den kategori vilken påverkade urvalsgruppen mest till köp tolkades de parasociala relationerna som byggts upp via Instagram som den återkommande utlösande faktorn till konsumtion.

Tidigare forskning visar att en publik kan skapa en skenbar intim relation till en person publiken följer under en längre tid, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet publiken har för personen. Dessa parasociala relationer gynnas av att personlig information delas och dialog förs, två egenskaper som Instagram möjliggör. Syftet med denna studie är att utifrån fenomenet parasociala relationer analysera hur partiledare för svenska riksdagspartier kommunicerar via Instagram.

Med denna studie finns viljan att bredda förståelsen för musikfans och hur de förhåller sig till sitt favoritband. Syftet är att undersöka hur dedikerade fans relation ser ut till sitt favoritband och vad en sådan relation kan ha för betydelse för ett fan. Studien har utförts som en fallstudie av det svenska rockbandet Kents fans och bygger på kvalitativ empiri i form av kvalitativa intervjuer med tolv fans till bandet. Detta med förhoppningen av att kunna skapa en djupare förståelse för ämnet. Tillvägagångssättet har varit abduktivt, det vill säga att studien har växlat mellan induktivt och deduktivt synsätt. Med hjälp av en empirisk och teoretisk analys har vi kommit fram till att relationen fans har till ett band ofta är av parasocial karaktär. Vi såg också att lojalitet och varumärkeskultur kan stärka relationen. Att vara fan är en känsla och gemenskap till andra fans och är ofta en del i relationen till bandet. Vissa fans utövar också sitt fanskap genom olika former av semiotisk produktivitet. Att vara ett fan blir ofta en del av en persons identitet och musikupplevelser i form av musiklyssnande och konserter kan ha en värdefull plats i fansens liv. / With this thesis, there is a will to find a greater understanding of fans and how they relate to their favorite band. The purpose is to look into how dedicated fans relationships looks like towards their favorite band and what such a relationship can mean for the fan. This thesis has been conducted as a case study of fans of the swedish rock band Kent and is based on a qualitative empiricism of qualitative interviews with twelve fans of the band Kent. With this, the hope is to create a deeper understanding for the subject. The approach has been abductive, that is, the thesis has switched between inductive and deductive approaches. With the help of empirical and theoretical analysis, we have found out that the relationship fans have to a band, is often of parasocial character. We also saw that loyalty and brand culture can strengthen the relationship. Being a fan is a feeling and a community towards other fans and is often a part of the relationship with the band. Some fans also exert their fandom through various forms of semiotic productivity. Being a fan often becomes a part of a person’s identity and music experiences like listening to music and concerts can have a valuable place in fans’ lives.

Social platforms are becoming an increasingly larger part of everyday life, with many people spending their days sharing information about their lives online. Youtube is a platform based on individual users “broadcasting themselves”, which often means sharing a lot of personal information. This can lead to a sense of closeness, and some viewers develop one-sided relationships through the screen. This study aims to give insight in these one-sided relationships, known as parasocial relationships. Interviews were conducted to get the perspective of Youtube fans as to what motivates them to start, continue and stop watching Youtubers. Using a qualitative research method we have been able to get a deeper understanding of possible patterns concerning the lifecycle of these relationships, such as how and why they begin, continue and end. As earlier research implies we found that parasocial relationships are created and treated in a similar way mutual relationships are. The finding of this study suggest that parasocial attachment is not only normal and common, but that they can provide a kind of social outlet for those who experience them. This study can hopefully be used to understand broader trends in media consumption online.

Podcasts är ett relativt nytt fenomen i medievärlden och har skapat ett utrymme som bryggar gapet mellan konsument och varumärke. Medieformen skapar en nära relation mellan lyssnare och programledare till den utsträckningen att lyssnare kan se programledare som vänner eller bekanta. Genom teorier inom bland annat word of mouth, influencer marketing och parasociala interaktioner har tre hypoteser utformats för att undersöka om parasociala interaktioner och engagemang påverkar podcastmarknadsföring. Hypoteserna undersöktes genom korrelationsanalys, t-test och regressionsanalys med data från en enkätundersökning med 127 respondenter. Resultatet visar att parasociala interaktioner samt engagemang genom sociala medier och diskussioner positivt påverkar mottagande av marknadsföring inom podcasts. Engagemang genom sociala medier och diskussioner uppvisar ett positivt dubbelriktat samband till de sociala faktorerna av parasociala interaktioner. Däremot uppvisar inte lyssningsfrekvens och engagemang samband till mottagande av marknadsföring. Podcastmarknadsföring bör således framföras av en kompetent och socialt relaterbar programledare på ett personligt och konversationsliknande sätt.

Problemformulering och syfte: Reklam på sociala medier har länge varit en gråzon och ett flertal profiler har fällts för smygreklam. De unga är de som oftast befinner sig på dessa plattformar och de tycks sakna ett kritiskt förhållningssätt när det gäller konsumtion av information och medier. För att tydliggöra skillnaden mellan åsikt och reklam har därför en ny “markör” som tydligt visar om inlägget på Instagram är sponsrat uppkommit. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur de unga upplever de sponsrade inläggen från influencers på Instagram, samt hur de resonerar kring den nya märkningen. Metod och material: S tudien bygger på fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer med respondenter i åldrarna 16-24 från Mittuniversitet och Elias Teoretiska Gymnasium i Sundsvall. Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenterna upplever sponsrade inlägg i stora drag som positiv, detta eftersom att denna typ av reklam ses som frivillig och ofta är av intresse för respondenterna. Den nya “markören” på Instagram har gjort det lättare att skilja på redaktionellt innehåll och reklam, vilket ökar trovärdigheten för influencers och företag. Resultatet visar att relationen med influencers varierar, vissa har en vänskaplig relation medan andra ser de som stilikoner. Denna relation påverkas inte drastiskt av de sponsrade inläggen, dock kan för mycket sponsrade inlägg på Instagram leda till att trovärdigheten sjunker. Vidare har de sponsrade innehållet en stor påverkan på respondenternas attityder och handlingar.

Studien avsåg att svara på frågeställningen; Hur påverkas autenticiteten i en parasocial romantisk relation av FFA? I en komparativ, kvalitativ studie undersöktes hur testdeltagare reagerade på två snarlika dejting-simulatorer. Det enda som skiljer de två artefakterna åt är att den ena inte innehåller FFA, faktisk fiktiv agens, alltså möjligheten att påverka det huvudsakliga narrativet och dejtens utfall. Med en bakgrund som å ena sidan talar för att just agens är vad som är drivkraften för att spela dejting-simulatorer och skapandet av parasociala romantiska relationer men även å andra sidan menar att ett fråntagande av agens skapar mer autentiska relationer, undersöks hur parasociala relationer faktiskt påverkas av faktorn FFA. Artefakt A som innehåller FFA kan antingen sluta med att karaktären som testdeltagaren dejtat vill ses igen eller inte, beroende på vilka dialogval testdeltagaren gjort under spelets gång. Artefakt B som ej innehåller FFA slutar alltid med att karaktären avslöjar att de var på dejten på grund av en vadslagning och att de aldrig hade haft något egentligt intresse för testdeltagaren. Studien resulterade i att testdeltagare av Artefakt B upplevde en högre nivå av autenticitet och starkare känslor för den karaktär de dejtade. Testdeltagare av Artefakt A tenderade att i större utsträckning vara likgiltiga till utfallet oavsett om det var positivt eller negativt laddat. För att få ett mer komplett resultat bör en artefakt utan FFA men med ett positivt utfall även undersökts.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

Problemformulering och syfte: Det problemområde vi utgår ifrån i denna studie är att det finns skillnader och flera genomgående teman i hur ett betalt samarbete ser ut och skapas beroende på vilken nivå en influencer ligger på, det vill säga micro, macro och megainfluencers. Syftet med studien är att undersöka olikheter och likheter i retoriken av betalda samarbeten publicerade på Instagram av olika nivåer av influencers, dessa influencer nivåer är; mico influencers, macro influencers och mega influencers. Samtidigt som retoriken i kommentarsfältet relaterat till dessa samarbeten har undersökts och jämförts, har vi även tittat närmare på parasociala interaktioner samt influencer marketing gentemot publik och avsändare. Metod och material: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera och tolka sex inlägg från influencers samt kommentarer till följande inlägg. Huvudresultat: I studien framgår det att det finns en blandning av likheter och olikheter där likheterna väger över hos de olika nivåerna av influencers. Utifrån studiens resultat och analys går det att dra slutsats att företag som vill använda sig utav trovärdiga influencer som har en relation till sina följare bör använda sig utav micro influencer för att det har visat sig iresultatet att de mest trovärdiga än de andra nivåerna.

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.