I takt med digitaliseringens framfart har sociala medier och influensers radikalt förändrat marknadsföringen och konsumtionsbeteenden. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Studien belyser marknadsföring via sociala medier och influenser-marknadsföring, där sedan förtroendet för influensers beskrivs genom fyra dimensioner. Teorikapitlet avslutas med att förklara impulsiva köpbeslut online som är ett centralt begrepp för studien. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio respondenter som alla är vana användare av sociala medier samt besitter egen köpbenägenhet.  Studien bidrar med en djupgående förståelse för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Slutsatsen i studien visar på att influenser-marknadsföring har en betydande inverkan på samtliga konsumenters impulsköpbeteende och att influensers egenskaper är avgörande vid impulsköp, då de kan generera förtroende. Därmed kan det konstateras att förtroende för influensers spelar en avgörande roll vid impulsköp i samband med influenser-marknadsföring, då impulsköp inte tycks inträffa utan ett grundläggande förtroende. Vidare framkommer att fyra faktorer upplevs vara mest förtroendeskapande enligt konsumenterna, nämligen följarantal, expertis, autenticitet och den parasociala relationen med influensern. Det går även att se att bristande förtroende leder till en avvikelse från att genomföra ett impulsköp samt att eventuellt missnöje efter ett impulsköp baserat på influenser-marknadsföring internaliseras. Förtroendet för influensern som tillhandahöll rekommendationen förblir därmed opåverkat.

Bakgrund: Artificiella influencers är ett nytt fenomen inom marknadsföringsstrategininfluencer marketing. En artificiell influencer är en datorskapad karaktär som genom enfiktiv berättelse skapar kontakt med sina följare. Det saknas idag forskning kringfenomenet och dess påverkan på marknadsföring, varför denna studie ämnar attundersöka fenomenet och bidra med en grundförståelse för artificiella influencers ochdess påverkan på marknadsföring. Syfte: Studien syftar till att undersöka fenomenet artificiella influencers. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, med ett konstruktionistiskt ochinterpretativistiskt utgångspunkt. Studiens ansats är iterativ och empirin har samlats inmed en netnografisk metodik. Det empiriska materialet har analyserats genom entematisk analysmetod. Slutsats: Studien visar att artificiella influencers använder sig av element frånmarknadsföringsstrategin storytelling i olika grad för att lyckas skapa kärnan i influencermarketing, identifikation och trovärdighet, och därmed influera följarna. Genom attframmana en känsla av identifierbarhet tenderar även följarna till de artificiellainfluencerna att utveckla en parasocial relation till karaktärerna. Vidare uttrycker följarnabeundran såväl som förvirring kring karaktärernas digitala framställande. / Background: Artificial influencers is a new phenomenon in the marketing strategy ofinfluencer marketing. An artificial influencer is a computer-generated character, whothrough a fictional story creates contact with the followers. There is currently no researchon the phenomenon and its impact on marketing. Therefore, this study aims to investigatethe phenomenon and contribute with basic understanding of artificial influencers and itsimpact on marketing. Purpose: The study aims to investigate the phenomenon of artificial influencers. Methodology: This study is of qualitative nature, with a constructionist and interpretiviststarting point. The approach of the study is iterative and the data has been collectedthrough a netnography methodology. The collected data has been analyzed by a thematicanalysis method. Conclusion: The result of this study discloses that elements from the marketing strategystorytelling is uesd, to varying degrees, by the artificial influencers with intention toreenact the core strengt in influencer marketing: idetification and trustworthiness, whichin turn enables an ability to influence the followers. By generating a sense of homophily,the followers tend to develop a parasocial relationship with the characters. In addition,the followers are also expressing admiration to the characters, as well as confusion aboutthe digital creation of the

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som tränar upplever att fitness-influencers på YouTube påverkar deras hälsobeteenden. Detta för att på så sätt bidra med kunskap åt samhället om den konkreta effekt som marknadsföringen av träning och kost har på sociala mediekanaler för att börja täcka det forskningsgap som berör hälsorelaterade beteenden. Metod: Vid insamling av empiri användes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket om influencermarknadsföring, parasociala relationer, electronic word-of-mouth och tvåstegshypotesen samt tidigare forskning om hälsobeteenden på sociala medier. Slutsats: Respondenterna påvisade en medvetenhet om den påverkan som influencers har på deras motivation kring hälsa, träning och kost. Majoriteten ser både för- och nackdelar med sociala medieinfluencers då de kan bidra med motivation samtidigt som det framkommer att de även kan leda till minskad motivation. Fitnessinfluencers kan påverka ungdomar till att variera sin kost på ett mer hälsosamt sätt. Det framkommer även att fitness-influencers kan bidra med kunskap inom träning och kost vilket följarna kan ta lärdom av. Det delade innehållet hos fitness-influencers har däremot även visats kunna ha negativa hälsoutfall då det kan leda till upplevd hets för respondenterna. Parasociala relationer är en betydande faktor då följare med dessa relationer till influencers kan se dem som förebilder som kan bidra med motivation och inspiration till mer hälsosamma beteenden. Den påverkan som dessa relationer kan ha är dock inte avgörande, utan det är enligt respondenterna den egna disciplinen som är det viktigaste. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how adolescents experience that fitness-influencers on YouTube influence their health behaviors. This to contribute knowledge for the society about the concrete effect which the marketing of exercise and diet has on social media platforms regarding bridging the gap related to healthy behaviors. Method: While collecting empirical data, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on the theoretical framework of influencer marketing, parasocial relationships, electronic word-of-mouth, the two-step flow theory and earlier studies about health behaviors on social media. Conclusions: The respondents demonstrate an awareness of the impact that influencers have on their motivation regarding their health, exercise and diet. The majority see both advantages and disadvantages of social media influencers as they can contribute with motivation at the same time as it emerges that they can also lead to reduced motivation. Fitness influencers can influence young people to a more varied diet in a healthier way. It also appears that fitness influencers can contribute knowledge about health and exercise, which the followers can learn from. However, the shared content of fitness influencers also appears to have negative health outcomes as it can lead to negative body perceptions. Parasocial relationships are a significant factor as followers who experience these relationships with influencers can perceive them as role models who can contribute with motivation and inspiration for healthier behaviors. However, the impact that these relationships can have, is not the most crucial since the own discipline is explained to be the most important factor according to the respondents.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur influencers argumenterar för samhällsviktiga frågor, personliga frågor samt för produkter/varumärken de marknadsför på sociala medier. Den retoriska modellen, och de teoretiska modellerna parasociala relationer och Elaboration Likelihood Model (ELM) ska tillämpas för att identifiera om retoriska argumenteringar har betydelse i skapandet av relationer. Studien syftar också till att få en förståelse till varför följare lyssnar på influencers köpråd/rekommendationer. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehållsanalys och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i influencers argumentering genom sociala medier. Mest förekommande var argumentet pathos som bestod av minst 50 % av inläggen för betalt samarbete. Fokusgrupperna visar att den yngre generationen är mer motiverade att följa och agera efter influencers rekommendationer än den äldre generationen. Slutsats: Studien visar att influencers använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande på sociala medier. Inläggen som influencers producerar möjliggör skapandet av parasociala relationer som i sin tur leder till köpintentioner. De retoriska argumenteringar influencers använder sig av leder även till att följare exempelvis vill agera efter deras rekommendationer/köpråd. Det är även genom retoriska argumenteringar som influencers skapar parasociala relationer till deras följare. Studien tyder även på att det finns skillnader mellan den yngre och äldre generationen, där de yngre har lättare att ingå i parasociala relationer med influencers. / Purpose: The purpose of the study is to map how influencers argue for socially important issues, personal issues and for products / brands they market on social media. The rhetorical models, and the theoretical models parasocial relations and the Elaboration Likelihood Model (ELM) will be applied to identify whether rhetorical arguments are important in the creation of relations. The study also aims to gain an understanding of why followers listen to influencers' recommendations. Method: The study uses a qualitative method in the form of a content analysis and focus group interviews. Findings: Based on the content analysis, it appears that the rhetorical arguments ethos, pathos, and logos are often used in influencers' arguments through social media. The most common argument was pathos, which consisted of at least 50% of the posts for paid collaborations. The focus groups show that the younger generation is more motivated to follow and act on influencers' recommendations than the older generation. Conclusion: The study shows that influencers frequently use rhetorical arguments to convey a message on social media.The posts that influencers produce enable the creation of parasocial relationships which in turn leads to purchase intentions. The rhetorical arguments influencers use also lead to followers, wanting to act on their recommendations / buying advice. It is also through rhetorical arguments that influencers create parasocial relationships with their followers. The study also indicates that there are differences between the younger and the older generation, where the younger ones find it easier to enter into parasocial relationships with influencers.(This thesis is written in Swedish)

Studiens grundläggande syfte var att undersöka unga mäns uppfattningar om sin Youtube-användning och deras föreställningar om sin relation till YouTube-profiler. Studien ämnade även ta reda på om de tycker sig bli influerade av YouTube-profiler och om det kan vara baserat på den parasociala relationen. Ambitionen var även att besvara studiens frågeställningar som således skulle generera fördjupad förståelse om unga mäns användande av YouTube. De teoretiska ramverk som användes var uses and gratifications, parasocial interaktion och tvåstegshypotesen. Studien tillämpade en kvalitativ metod och baserades på fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Studien bestod av två fokusgruppsintervjuer med tre och fyra respondenter i vardera grupp och tre djupintervjuer. Totalt tio respondenter deltog. Resultatet påvisade att unga män använder YouTube för att uppfylla ett flertal olika behov. Till följd av varje respondents intresse går det även att utläsa någon form av ensidig relation till YouTube-profiler som de kontinuerligt följer. Dessutom finns det även indikationer på att respondenternas parasociala relation till YouTube-profiler, möjligtvis kan influera deras åsiktsbildning lättare.

Denna studie har undersökt känslor av attraktion och kärlek till fiktiva karaktärer i Visual Novels. Det är en genre av spel riktad specifikt till kvinnor och som går ut på att uppleva romantiska förhållanden med manliga karaktärer. Till studien har en kort Visual Novel skapats för att spelas igenom a frivilliga, anonyma deltagare. Deltagarna besvarade därefter en enkät med frågor gällande studiens artefakt samt frågor om deltagarnas individuella fantasier, känslor inför romantik, ensamhet och skam kopplat till deras känslor till fiktiva karaktärer. Studiens resultat visar att de parasociala förhållanden en person kan ha med fiktiva karaktärer kan betyda väldigt mycket och fann flera potentiella vägar framåt för uppföljande forskning. Främst bör liknande metoder som använts i denna studie appliceras på spel som tillåter mer tid med karaktärerna som denna studies artefakt inte tillät. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Verklighet och fiktion betraktas ofta som varandras motpoler, det verkliga i kontrast till det påhittade. När någon bryter dessa konventioner skapas reaktioner. Den här studien utforskar det filmtekniska greppet direkt tilltal, fenomenet som implicerar att ‘bryta den fjärde väggen’. Syftet med den här studien är att undersöka hur direkt tilltal används i TV-serien Fleabag (BBC, 2016) och hur det fungerar som retoriskt verktyg inom ett narrativ. Genom en kvalitativ metod kommer första tillfället av direkt tilltal, samt sista användningen av fenomenet, analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av visuell retorik: actio retorik, parasociala relationer och teorier kring direkt tilltal. Genom multimodala transkriberingar av vardera scen och respektive retorisk analys resulterar studien i att karaktärens direkta tilltal går att tolkas som retoriska verktyg. Genom actiotillgångar och kvaliteter, samt ethos och pathos, bygger Fleabag upp en autentisk attityd och vinner över åskådaren genom intimitet.

SKAM (”Shame”) is a Norwegian WebTV-series which portrays several youths during their time in high school. Each season addresses a new main character whom treats or is subjected to the feeling of shame. The WebTV-series is unique in its way of not being shown on the traditional television. Instead the series is shown on the digital play-service NRK and SKAM’s own blog. SKAM is transmedia in its way of using social platforms to expand and give new perspectives and stories to the fictional world. For example, the characters obtain authentic Instagram profiles where the viewers can to comment, like or follow the characters. The aim of this study was thus to explore what kind of relationship between fans establish with the fictional characters of SKAM when using transmedia storytelling and why they interact with the phenomenon’s social platforms. The paper also examines in which way SKAM is using transmedia storytelling. The paper is restricted to the platform Instagram and an audience segment called “fans”. This due to the time restriction for the paper to dictated as well as “fans” being the most exploited to extend a fictional world in form of social and cultural activities. The scientific questions attempt to be answered by interviewing a focus group along with carrying out a semiotic image analysis. The results showed that the way SKAM was using the transmedia storytelling in a realistic manner which created a similar form of hyperreality in which parasocial relationship and emotional realism could be formed. This due to Instagram being already an integrated platform in the fans lifestyles. The integrated platform along with the similar hyperreality allows the fans to interact or have the illusion to interact with the characters in a manner which portrays them as social friends. Creating a social bond from the fans to the characters. The characters Instagram profiles portrays in a realistic manner with text and pictures. Their problems, emotions and lifestyle creates a solid connotation to the audience. Making the fans laugh, cry and feel with the characters and wanting to engage in their life. The transmedia storytelling lets the fans engage with the character and letting new perspective of their realistic lives being portrayed. Creating parasocial and emotional realism.

Titel: “Ska vi ha sex?” - En kvalitativ studie om mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja”     Författare: Emma Nilsson &amp; Amanda Forsberg   Kurs, termin och år: Examensarbete C-uppsats MK094G, VT19   Antal ord i uppsatsen: 14 241   Problemformulering och syfte: I juli 2018 ändrades sexualbrottslagsstiftningen i Sverige och arbetet med att implementera den så kallade “samtyckeslagen” påbörjades. Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att implementera lagändringen och gör detta i form av kampanjen “Av fri vilja”. Idag kämpar olika slags organisationer med att nå fram genom det oändliga kommunikationsbruset där allt fler kanaler och budskap tävlar om människors uppmärksamhet. För att lyckas förändra människors attityder gentemot utvalda fenomen är det avgörande för organisationer att skapa budskap som går igenom bruset, fastnar hos mottagaren, blir ihågkommet och slutligen förändrar mottagarens attityd enligt sändarens önskemål. Studien undersöker hur genus påverkar mottagandet av Brottsoffermyndighetens kampanj “Av fri vilja”.   Metod och material: För att effektivt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har det konstruerats fokusgrupper för att undersöka attityder gentemot samtycke före och efter ett stimuli i form av Brottsoffermyndighetens kampanjfilmer “Av fri vilja”. Urvalet bestod av unga vuxna mellan 18-25 år. Deltagarna i fokusgrupperna har sedan fått ta del av en enkät som har undersökt relationen till kampanjens ambassadörer samt i vilken grad budskapet fastnar och blir ihågkommet av mottagarna.   Huvudresultat: Resultatet visade att det finns indikationer för vissa skillnader i hur män respektive kvinnor påverkas av kampanjen. Även om det finns vissa motsägelser gentemot de teoretiska resonemangen så visar resultatet i huvudsak att tidigare medvetenhet om och engagemang för samtycke kan avgöra hur kampanjen tas emot. Detta beror i stor grad på genus då de kvinnliga deltagarna har haft ett större intresse för samtycke än de manliga deltagarna.

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media. In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done. The purpose was to spread light on how and why listeners spread messages regarding the product placement of the producer’s own products, the Perfect Day wines, on social media. This study’s most significant finding is how listeners of the podcast tend do have a greater acceptance towards advertising messages regarding the producers own products when they experience the producer as a friend. Because of this parasocial relationships the listeners also seem to become more willing of spreading the commercial messages on social media. To visualize this process of communication we have created a model called Several-step-hypothesis. / Poddradiolyssnandet har ökat i Sverige under de senaste åren. Till följd av detta har poddradion blivit en attraktiv kanal för företag och organisationer att utnyttja i marknadsföringssyfte. Det har dessutom uppdagats att reklambudskap som annonseras i poddar inte enbart når dess lyssnare, utan att lyssnarna även sprider budskapen vidare på sociala medier. Forskning inom detta område har visat att budskapsspridning genom sociala medier är ett skeende som inte bara involverar sändare och mottagare utan även en tredje part, det vill säga andra individer i mottagarens nätverk. I denna studie redogörs för hur och varför lyssnare av poddradion sprider reklamens budskap vidare på sociala medier. För att finna generella tendenser och införskaffa förståelse om fenomenet kring poddradion genomfördes en fallstudie på Hannah Widell och Amanda Schulmans podd Fredagspodden. Där undersöktes hur och varför lyssnarna spred budskap om producenternas produkter, vinerna Perfect Day, vidare på sociala medier. Studiens mest slående resultat är hur lyssnare, då de upplever poddradioproducenten som en vän, tenderar att sprida reklambudskap om dennes produkter vidare på sociala medier. Det handlar alltså om hur parasociala relationer kan öka lyssnarens acceptans till reklam i poddradion då det gäller producentens egna produkter. För att gestalta hur reklambudskapen sprids på sociala medier har vi skapat en modell vid namn Flerstegshypotesen.