Research indicates that parental involvement in transition planning for adolescents with disabilities is associated with more successful adult outcomes as well as higher family well-being and parental satisfaction Given that parents invest more time and energy into transition planning for their child with a disability than one without, and that parental involvement is associated with transitional success, it is important to understand parental experiences during transition so that the best and most comprehensive support can be provided to them. This qualitative study examined how parents of youth with disabilities describe their own, personal experiences of their son or daughter’s transition to adulthood. A conceptual model was developed to describe the tension between parents’ preparedness for and their emotions regarding the transition process. This tension ultimately contributes to a sense of uncertainty about their son or daughter’s future.

“Det är dålig uppfostran” är ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrån ett föräldraperspektiv hur föräldrarnas tillvaro påverkats utav en ADHD-diagnos på deras barn. Syftet med studien är att försöka hitta en förståelse kring hur detta påverkar familjelivet men framförallt föräldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data. Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av data för denna studie. Sex föräldrar har intervjuas med avsikt att fånga upp deras upplevelser. Resultatet redovisas med hjälp av kategorier och varje kategori analyseras enskilt. Resultatet av studien visar att hur föräldrarna mår påverkas till mycket stor del av hur barnen blir behandlade främst av skolan, men även av både barn och andra vuxna i barnets omgivning. / "It's bad education" is a thesis written by Jenny Spik and Alexander Villafuerte. The study examines from a parental perspective on how parents' lives is affected out of an ADHD diagnosis of their child. The purpose of this study is to try to find an understanding of how this affects family life, especially the parents. The authors of the study attempted to analyze the data with the theories of stigmatization, deviant and normalization principles as tools. Semi structured interviews were used to collect data for this study. Six parents was interviewed with the intent to intercept their experiences. The results of the interviews are presented by categories. Each category is analyzed individually. The results of the study shows that the parents are very affected by how the children are treated primarily by the school. But also by children and other adults in the child’s environment.

The purpose of this essay is to investigate how parents of children with ADHD or autism experience the transition between preschool and preschool classes. To get answers to my questions, I interviewed five parents representing three different schools in one municipality. I have chosen to use a qualitative research interview inspired by phenomenology. The results of this study show that parents perceptions differ, in terms of how well the transition work for children, and how support and treatment are at a transition. For children with a documented diagnosis, schools have an action plan for those in the gray area there are no procedures. An inference to be drawn from the responses parents give, is that much could be overcome if educators and parents listened to each other and took lessons from each other’s knowledge.

There's a good adherence to the vaccination of children, about 98% of all two year olds are vaccinated. Despite this, there are cases of whooping cough and measles in Sweden. The purpose of the study was to describe what motivates parents to not vaccinate and reflections and attiudes about vaccinations. The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight parents who had chosen not to follow the National Board of Health’s vaccination program or whom had decided to completely abandon, participated in the study. Data was collected with an interview guide with semi-structured questions. The results of the present study showed that it was not an easy decision to make whether to vaccinate or not, according to the parents. Parents also described that their perception was that the vaccine and its additives harms the body more than it will benefit. Parents also described that they see the body as a structure capable of handling childhood diseases without vaccination. The respons parents received in connection with the vaccination offer, influenced the decision if their children would get the vaccine or not. Parents also told us that they distrust the medical and pharmaceutical industries in which the information was understood as "one-sided" and directed. Conclusion; The parents said that they were inadequate and biased information in connection with the discussion of vaccination. It resulted in the parents took away from health care. Parents expected that healthcare professionals should be updated on what is written about the pros and cons of vaccines and adverse effects. This is important in order for healthcare professionals to provide the most adequate and honest information as possible and help the parents to decide on the issue. / Det finns en god följsamhet till vaccination av barn, ca 98 % av alla tvååringar är vaccinerade. Men trots detta så förekommer det fall med kikhosta och mässling i Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar föräldrar att inte vaccinera samt reflektioner och åsikter om vaccinationer. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta föräldrar som inte har valt att följa socialstyrelsens framtagna vaccinationsprogram eller avstått helt deltog i studien. Med hjälp av en intervjuguide med semistrukturerade frågor samlades data in. Resultatet i föreliggande studie visade att det inte var ett lätt beslut att ta om att vaccinera eller inte enligt föräldrarna. Föräldrarna beskrev även att deras uppfattning var att vaccin och dess tillsatser skadar kroppen mer än det gör nytta. Föräldrarna beskrev också att de ser kroppen som en konstruktion som klarar av barnsjukdomar utan vaccin. Bemötandet föräldrarna fick i samband med vaccinationserbjudandet påverkade beslutet om deras barn skulle få vaccin eller inte. Föräldrarna beskrev även en misstro mot sjukvården och läkemedelsindustrin då informationen uppfattades som ”ensidig” och riktad. Slutsats; Föräldrarna beskrev att de fick otillräcklig och vinklad information i samband med diskussionen om vaccinering. Det resulterade i att föräldrarna tog avstånd från hälso- och sjukvården. Föräldrarna förväntade sig att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppdaterad om vad som skrivs om för- och nackdelar av vaccin och biverkningar. Detta för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge så adekvat och uppriktig information som möjligt och hjälpa föräldrarna att ta ställning i frågan.

Childhood cancer is a life-threatening disease with a profound impact on the family. Treatment side-effects and accompanied dietary difficulties are for example severe stressors, as appropriate nutrition is important for the treatment success and quality of life. In addition, (unhealthy) dietary patterns established in childhood tend to maintain in survivors. Parents are key players in feeding and establishing these pat-terns, though, systematic research on how parents experience these dietary difficulties is limited. This study aimed at exploring parental experiences of children’s dietary changes and difficulties during cancer treatment and after completion: what feelings do parents experience regarding their child’s dietary changes and difficulties, what feeding strategies to they apply to handle these difficulties, and how did they experience professional support and what are parental support needs. A systematic literature review was conducted and resulted in 21 suitable articles. The children were 0-21 years old, had various types of cancer, and received various types of therapy. Findings showed that parents reported many dietary changes (e.g. increase or decrease in food intake) and associated symptoms (e.g. nausea, changed tastes) during and after the cancer treatment course. Parents reported mainly negative feelings towards these dietary difficulties (e.g. distress and anxiety) and applied a wide range of behavioural feeding strategies, both negative (e.g. pressure to eat) and positive (e.g. provide healthy food) strategies. Parents also used complementary and alternative medicine. A high need for informational support regarding eating and feeding was expressed by parents during treatment, a need for emotional and practical support to a lower extent. These results showed how frequent and profound eating and feeding difficulties are in the childhood cancer and survivor population, and their (negative) impact on parents. Parents consequently need more support: they need oral and written information to set realistic expectations and install appropriate feeding strategies. This is important for the child’s nutritional status and general health both during and after cancer.

Psychosocial support from family is important in outpatient treatment programs for individuals with depressive disorder. The purpose of this phenomenological study was to explore the lived experiences and perceptions of parents of patients with depressive disorder regarding intensive outpatient treatment. The research question was what are the experiences and perceptions of parents of patients with depression regarding their role as caretakers in intensive outpatient treatment? The conceptual framework was a biopsychosocial framework and family systems theory. Content analysis was used to analyze data provided from interviews with parent participants (n = 8). Many participants reported high levels of involvement with various forms of support. They maintained positive relations with professionals, were involved in patient socialization, and facilitated adherence to patients' treatment plans. The results of this study indicated that family caregivers experienced ambivalent emotions toward their roles and patients. Findings also indicated experiences of exhaustion, strong emotions about the burden of having to support the patient, and concern for their own and the rest of the family's well-being. Future researchers should study these aspects further. Researchers, clinical practitioners, and policy makers must increase efforts to support those who help family members suffering from depression to intensify the search for effective ways to reduce the toll on those caregivers. Because of these findings, researchers could expand literature to illuminate the decisions and practices of psychotherapists, leading to improvements in intensive treatment programs for both patients and their caretakers. This study impacts social change by providing insights to aid policy makers in ensuring that outpatients receive the best treatment program available and that their primary caretakers are psychologically prepared and healthy.

<p>Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. </p><p>Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. </p><p>Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.</p>

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.

The society that we are living in has a responsibility to make sure that no children suffer from violence or any type of neglect. All authorities in society, as well as the social services and decision-making agencies have an obligation to protect and prioritize the best interests of the child in all types of decisions concerning children. In cases where children are at a tangible risk of harm due to circumstances at home, children can be involuntarily removed from their parents by law. In such circumstances, the child's parents do not consent to the child being taken care of according to law based on voluntariness. This requires a court care order according to LVU. In recent years, the public debate in Sweden has increased regarding when it is safe for a child who has been removed from its parents to move back home. Due to this societal debate, this study aims to define which factors affect as well as being most significant in the court's decision-making regarding when it is appropriate or not for a child to either stay in the foster family or to reunite with its parents. Furthermore, the study also aims to provide a deeper understanding on how the court considers on one hand the best interest of the child and on the other hand the parental perspective in their basis of verdict. The conflict of interest stands between whether the care of the child should cease or continue. The purpose of this study has been enabled through a qualitative review of 12 court decision orders which have been made between the years 2021-2022. The result shows that all 12 court orders decide that the compulsory care of the children should continue. The main reason in the courts basis for decision is that the circumstances that caused the care has not yet improved enough. In the review of the court decisions several significant themes occurred. One of the most significant themes were lack of lasting change among the parents. Moreover, another major theme was that the parents could not show insight in the situation. Lastly, the parents had a lack of ability to meet the children's needs, which in some cases were extensive. The result shows that the court considers the best interest of the child before the parental perspective. This appears while the court highlights each individual child and its needs. Meanwhile, the court also listens to the children who are old enough to express their feelings and opinions to a relatively large extent. Nevertheless, the court also shows understanding for the parents' will and desire to bring back their children. The court emphasizes what further needs to be achieved for the parents to reach a cessation of the compulsory care of their children.

Palliativ vård är en rättighet som barn med livsbegränsande och obotliga sjukdomar har tillgång till. Den palliativa vården utförs i stor utsträckning i hemmet där föräldrarna är delaktiga och har ett stort ansvar i den vården barnet får. Som vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap angående föräldrarnas erfarenhet för att lättare kunna bemöta och anpassa vården utefter vad familjen behöver. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelser av den palliativa vård som deras barn får i hemmet och metoden som används för att svara på syftet var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultatet ledde till fyra teman: Frihet och styrka i hemmet under en svår tid, God kommunikation och stöttning, Tryggheten av hemsjukvård, Fridfullheten av att säga hejdå och åtta subteman: Tillgång till hemsjukvård, familjecentrerad vård, vårdandet, bemötande, delaktighet, dygnetruntvård, kompetens, vården efter döden. Resultatet visade att föräldrarna värdesatte hemsjukvården de fick och gav dem möjlighet att uppnå ett normalt familjeliv. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen behöver ha ett respektfullt, ärligt bemötande för att vården ska fungera i hemmet. Kompetens och kontinuitet var viktigt för att skapa en trygg miljö samt att stöd från vårdpersonalen var en avgörande faktor för att föräldrarna skulle klara av situationen de drabbats av. I diskussionen tas det upp att den valda metoden har kunnat svara på studiens syfte genom att de teman och subteman som framkommit, tydligt får fram föräldrarnas upplevelser av fenomenet.