Syftet med studien är att bidra med kunskap om personals uppfattningar av och arbete med skolbloggen i en grundsärskola med inriktning ämnesområde. Studien synliggör mönster, metoder och förhållningssätt som främjar elever med medel, måttlig och grav utvecklingsstörning till delaktighet i producering av skolbloggar. Bakgrunden till studiens inriktning utgår från egna erfarenheter och diskussioner med kurskollegor kring skolbloggens syfte och betydelse för elever inom grundsärskola. Vidare grundar sig studien på litteratur, tidigare nationell, internationell forskning samt teoretiska begrepp om delaktighet. De teoretiska begreppen som var grund för studien var Harts (1992) delaktighetsstege samt Szönyi och Söderqvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell. Studien byggdes upp utifrån från kvalitativa metoder och bildade sedan ett frågeformulär som respondenterna fyllde i. Studien visar att det finns svårigheter för elever inom särskolan med inriktning ämnesområden att bli inkluderade och delaktiga i skolbloggen. Svårigheterna genomsyrar de tre frågeställningarna och får stöd av litteratur och forskning som berör delaktighetens komplexitet för särskolan. Det som styr skolbloggarnas syfte, personalens etiska ställningstagande och elevernas faktiska medverkan för producering av skolbloggar är personalens individuella och gemensamma förutsättningar för att förstå relevansen i etik och makt gentemot elever. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of about how teachers and other staff in the schools experience and use school blogs in classes where children has learning disabilities. The study clarifies patterns, methods and approaches which promotes the participation of students with different degrees of disability in the development of the school blog. The background for the study is based on my own experiences from working with children with disabilities and their school blogs and from discussions with university colleagues. Further impact of the study is based on literature, national and international science and theoretical concepts of participation. The theoretical concepts that were included in the study was Harts (1992) participation ladder and Szönyi and Söderqvist Dunkers (2015) participation model. The study contained a questionnaire that was developed to enable qualitative analyses. The result revealed that the pupils possibility to participate in the production of the school blogg was depending on the school workers ability to handle authority and ethics. The results and previous research also shows that school blogs needs to have support from the school administration so that schools has common prerequisites for school blogs. When common prerequisites was used pupils were more involved in the school blog development.

Alla barn har enligt barnkonventionen rätten att tillåtas att fritt uttrycka sina åsikter. Därtill åligger det samhället ett ansvar att ta tillvara på de ungas engagemang och lyssna till deras synpunkter, idéer och förslag. Emellertid är det svårt att förverkliga ungas delaktighet i praktiken, då somliga ser barn som objekt i behov av skydd, ser andra barn som självständiga aktörer med rättigheter. Således utelämnas barn och ungdomar till enskilda vuxnas bemötande, vilket är otillräckligt för att fullt ut lyckas ta in barns åsikter och säkerställa deras rätt till deltagande. Den här undersökningen tog sin utgång ifrån tidigare forskning vilken har belyst ett behov av studier på ungdomars egna reflektioner över delaktighet i beslut som rör dem. Studien har lyft hur ungdomars perspektiv på delaktighet i samhället ser ut genom fyra frågeställningar. Den första handlar om ungdomars inställning till delaktighet, den andra om vilka samhällsintressen de vill påverka och den tredje handlar om vilka förutsättningar för delaktighet de önskar. Den fjärde frågeställningen besvaras utifrån resultatet från den första och tredje frågeställningen och handlar om i vilken utsträckning de vill vara med och påverka. En fallstudie i Jönköping har genomförts där åtta respondenter deltagit i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet bygger på en fenomenografisk analys av sammanställt datamaterial och analys av resultatet i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet visar bland annat att: ungdomarna upplevt att de blivit nedvärderade av vuxna, det mest förekommande intresseområdet för påverkan var skolan, de tycker delaktighet är viktigt och något som är allas rättighet och att de önskar att delaktigheten ska vara lättillgänglig och smidig att genomföra. I syfte att även sammanfatta ungdomars perspektiv på delaktighet genomfördes en analys i jämförelse med Harts delaktighetstrappa. Resultatet kunde således nå ett analytiskt djup och nå teorigenerering, då ungdomarna kategoriserades som tre olika idealtyper: de förnöjsamma, reformisterna och de revolutionära. Då syftet är att ge djupare förståelse för ungdomars livsvärld angående delaktighet, bör inte de analytiska konstruktionerna ses som renodlade och representativa för alla ungdomar. Istället bör resultatet främja förståelse för den dynamik som återfinns bland gruppen ungdomar. / According to the convention on the Rights of the Child, every child has the right to freely express his or her opinion. The society has a responsibility to include young people’s participation, hence listen to their opinions and ideas. Nevertheless, it is difficult to implement young people’s participation in practice as children are sometimes viewed as objects in need of protection and viewed by others as independent actors. Adults behavior affects the opportunities to participate and is therefore important to acknowledge. This essay is grounded in previous studies which have observed a need for further research on young people’s own perspective on participation. Consequently, the purpose was to examine youth’s perspective on partic-ipation in matters that concern them, just like article 12 claims. Four research questions have been answered. The first one concerns the youths point of views of participation, the second one their interest in matters revolving around youths in society and the third one concerns what prerequisites the youth’s need to be able and willing to participate. The fourth research question was to what extent young people want to influence issues that concern them. It was answered based on the results of the first and the third questions and is presented in the analysis. The questions have been studied within the case of Jönköping. Data was collected through individual semi-structured interviews with eight participants. With a phenomenographic method the collected data was analyzed. In addition, the data was linked to levels of children’s participation though Hart’s Ladder of Participation which gave the results an order of precedence along with analytical depth and developed a theory. In summary, the findings conclude: the adolescents had experienced that adults often show a degrading attitude towards youth; there is a great interest in questions involving their schools; partic-ipation is important to youth and is every individual’s right; and finally, societal participation needs to be further developed to become known and accessible for youth. It was further categorized into three different ideal types: the indifferent, the reformers and the revolutionary. The analytical constructions should not be viewed as complete and representative for all youths. Rather the result of this study should facilitate an understanding of the many dynamics of adolescents’ participation in society.