Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

<p>I uppsatsen genomförs en intervjuundersökning med ett antal kommunalpolitiker. Syftet är att se hur de resonerar kring begreppet partidisciplin samt hur de och partierna löser problem som är av denna art. Katarina Barrling-Hermanssons doktorsavhandling Partikulturer kommer vara central i studien och det teoretiska resonemanget som förs baseras dels på Robert Michels Organisationer och demokrati men också andra författare är med. I intervjuundersökning deltog åtta anonyma politiker där de var och en fick svara på frågor om partidisciplin. Alla de intervjuade politikerna ansåg att det var nödvändigt med partidisciplin men meningarna gick isär något när det gällde hur stark den skulle vara. Partierna löste problemen med partidisciplinen genom att de dels tog in ersättare för den ledamoten som inte ville eller kunde rösta med dem, eller så lade ledamoten ned sin röst eller så opponerade sig ledamoten internt men röstade sedan med partiet i kommunfullmäktige trots att han inte delade partiets åsikt i frågan. Mest avvikande var att aktivt rösta emot partiet. Partidisciplin är det som gäller för ledamöterna, då det är viktigt att ha en enad fasad mot allmänheten och de andra partierna.</p>

<p>I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.</p>

I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss. Slutligen finner vi att ett nytt lokalt parti tar proportionellt fler röster från det styrande blocket än från oppositionen.

Författare: Hanna SvahnTitel: Högerradikal eller bara höger? - En studie om Sverigedemokraterna Kandidatuppsats: Statsvetenskap C, 15 hp Handledare: Niklas Bolin Problem: Högerradikala politiska partier kommer alltmer i Norden, så även i Sverige därSverigedemokraterna nu är Sveriges tredje största parti. I en öppen demokrati är det viktigt attundersöka och granska politiska aktörer och vad de står för. Det har varit många diskussioner omhuruvida Sverigedemokraterna kan anses vara högerradikala eller inte och det är i från denna debattsom uppsatsen har inspirerats av. Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera om det svenska politiska partiet Sverigedemokraterna kananses vara ett högerradikalt parti eller inte. Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Teorin i uppsatsen besår av Cas Muddes teorier om högerradikala partier och en modell med sju drag somkännetecknar ett högerradikalt politiskt parti. Empirin kommer att bestå av SverigedemokraternasValmanifest för valet 2014, Sverigedemokraternas Pincipprogram från 2011 samt övriga dokumentsom finns tillgängliga på partiets hemsida. Resultat: Resultatet i studien tyder på att Sverigedemokraterna stämmer in på de kännetecken somanges för högerradikala politiska partier. Sammanfattningsvis pekar analysen och resultatet på attdet finns tydliga tendenser som visar på att Sverigedemokraterna är ett högerradikalt politiskt parti. / <p>2015-06-03</p>

No description available.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

Segregationen i det svenska samhället har ökat. Segregationens processer och dynamik upprätthåller geografiska, socioekonomiska och etniska skillnader mellan individer och grupper. Segregationens utveckling medför negativa konsekvenser vilket oroar många, och har under den senaste tiden varit i fokus för den politiska debatten. Utifrån debatten som förs mellan de politiska partierna och de prioriteringar som de gör, tycks det finnas skillnader mellan de politiska partiernas syn på segregationen i Sverige. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de svenska partierna gällande synen på segregation, samt hur dessa likheter och skillnader kan förstås utifrån olika teoretiska ansatser inom segregationsforskningen. Studien präglas av en kvalitativ, jämförande och beskrivande idéanalys. Studien utgår ifrån en djupgående idéanalys av partipolitiskt material som sammanfattas i ett idéanalytiskt ramverk. Studien visar på att opinionen som i studien utgörs av regeringen och Socialdemokraterna har en tämligen positiv verklighetsuppfattning men en djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Opinionens värdeomdöme som bland annat handlar om ett tryggt samhälle som håller samman, liknar dock till stora delar de värdeomdöme som oppositionen besitter. Oppositionen som i studien utgörs av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har en synnerligen negativ verklighetsuppfattning men saknar en forskningsbaserad, djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Däremot kan slutsatser dras att oppositionens helhetsbild är att en integration där invandrare anpassar sig så mycket som möjligt till det svenska samhället, sänkt bidragstak, öka sysselsättningsgraden och kunskapsnivåerna kommer att minska segregationen. Oppositionen grundar sina idéer främst i farosynen och den humanekologiska ansatsen, men också delvis i den neoweberianska ansatsen. Opinionens helhetsbild är däremot mer omfattande och baseras på forskning, men kan sammanfattas med att det är de stora socioekonomiska klyftorna i samhället som behöver minska, för att samhället behöver mer jämlika levnads- och livsvillkor för att minska och motverka segregationen. Opinionen baserar sina idéer i orättfärdighetsynen, det sociala erkännandet struktur, rasifieringsteorin, teorier om en rasifierad stad och delvis iden neoweberianska ansatsen.

The purpose of this study is to examine the strategic choice of mainstream parties in relation to the competition of voters posed by a niche party and their most important issue, in this case radicalist rightwing populists and the migration issue. The study uses a comparative approach to examine the mainstream parties Social Democrats and Moderates reaction to the niche parties New Democracy 1991-1994 and Sweden Democrats 2010-2015. Using Meguid´s PSO-theory and by performing an qualitative analyse of the parties rhetoric and political suggestions in the parliamentary debates as well as in government bills and reservations in committee reports, the study aims to describe mainstream parties position on the issue and if and how they change position and strategy. The results of the study shows that both mainstream parties over all applies an adversarial strategy, aiming to maintain distance to the niche party and its position but with time and due to changes in the political environment, changes in position and strategy takes place and the mainstream parties applies a slightly more accommodative strategy.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.