Bakgrund Smärta är ett stort samhällsproblem som drabbar människor urskillningslöst. Sjukdomen långvarig smärta är komplex och multidimensionell och kan ha många konsekvenser för de påverkade personerna, som sällan är helt smärtfria. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av långvarig smärta. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med 19 vetenskapliga artiklar av kvantitativa respektive kvalitativa design, med sökning i databaserna CINAHL och PubMed. De kvalitetsgranskades enligt bedömningsunderlaget modifierat utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet kategoriserades sedan enligt vilka aspekter som identifierades: Fysiska konsekvenser, Upplevelser av sjukvården och Psykiska konsekvenser. Dessa kategorier delades sedan upp i underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Personer med långvarig smärta beskriver negativa konsekvenser relaterade till smärta. Fysisk, psykisk och social lidande på grund av långvarig smärta och begränsad förståelse och dåligt bemötande från vårdens sida kan påvisas i artiklarna. Slutsats Smärta och lidande är nära sammankopplat och långvarig smärta är sällan utan lidande. Undermålig vård med okunskap av vårdpersonal ökar lidandet och ökad kunskap behövs inom vården. / Background Long term pain is common and affects people in all walks of life. The disease is very complex and multidimensional and can have many consequences for the people afflicted, who are very rarely completely pain free. Aim The aim was to describe the patient experience of people living with long term pain. Method The method used is literature review with both quantitative and qualitative articles compiled from searches in the databases CINAHL and PubMed. They were put through quality control using assessment bases modified from Berg, Dencker and Skärsäter (1999) as well as Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The result was then categorised according to what aspects were identified: Physical consequences, Experiences in the Healthcare system and Psychological consequences. These categories were then divided into subcategories presented in the result. Results People living with long term pain describe negative consequences related to their pain. Physical, mental, and social suffering because of long term pain and limited understanding and poor reception from the care system can be shown in the articles. Conclusions Pain and suffering are closely interlinked, and long-term pain is rarely without suffering. Subpar care with ignorance from health care personnel increases suffering and more knowledge is required within the care system.

Bakgrund Fem miljoner dödsfall orsakas i världen varje år av skador med eller utan avsikt vilket medför ett stort folkhälsoproblem. Trauma är i Sverige den vanligaste dödsorsaken hos människor under 40 år. Forskare har även kunnat identifiera ett samband mellan expone- ring av traumatiska händelser och utvecklingen av posttraumatiskt stressymptom. Sjukskö- terskan möter ofta patienter som genomgått ett trauma och ser deras lidande i samband med detta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i samband med trauma. Metod En litteraturöversikt genomfördes med 20 utvalda studier från flera olika länder där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades utifrån databaserna PubMed och CI- NAHL. Dessa studier analyserades enligt en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas underlag. Resultat Resultaten visade att lindrat lidande, ökad delaktighet, information till patienten, socialt stöd samt att förebygga förekomsten av psykisk ohälsa var viktigt för patienterna i sam- band med trauma. Deras lidande lindrades när de upplevde att de mottog en högkvalitativ vård. Slutsats Sjuksköterskan spelade en stor roll för patienternas upplevelse av traumasituationen. Om- vårdnaden var viktig då patienterna ofta befann sig i en utsatt situation. Att sjuksköterskan tog sig tid till att informera och kommunicera med patienterna visade sig viktigt för deras upplevelse. De flesta patienterna uppgav att kvalitativ vård och ett bra bemötande ledde till att de kunde känna sig trygga samt att deras lidande lindrades. / Background Injuries with or without intent cause five million deaths every year, causing a major public health problem. In Sweden trauma is the most common cause of death for people under the age 40. Researchers have also been able to identify a link between exposure to traumatic events and the development of post-traumatic stress symptoms. The nurse often meets pa- tients who have undergone trauma and sees their suffering. Aim The aim of the study was to shed light on the patient’s experience of nursing in connection with trauma. Method A literature review with 20 selected studies from several different countries where both qualitative and quantitative studies were included. These studies were analyzed according to an integrated analysis method and examined by the assessment basis of Sophiahemmet University. Results The results showed that alleviating suffering, participation, information, social support and preventing the occurrence of mental illness was important for patients in connection with trauma. Their suffering was alleviated when they felt they received high quality care. Conclusion The nurse plays a major role in the patients’ experience of a trauma situation. Nursing is important as patients are often in vulnerable situation. The fact that the nurse takes time to inform and communicate with the patient has proved important for their experience. Most patients state that qualitative and attentive care results in being able to feel safe and to alle- viate their suffering.

Bakgrund   Drygt tio procent av jordens befolkning lever med diabetes. Tidigare forskning visar dessutom att sjukdomsincidensen tenderar att öka. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes. Den orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför livsstilsförändringar och efterföljande egenvård är en viktig del i behandlingen. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att identifiera patienters erfarenheter av egenvården. Syfte Syftet med studien var att undersöka vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod Förevarande litteraturöversikt är icke-systematisk och baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Inledningsvis inhämtades artiklarna från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarnas kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Slutligen analyserades och sammanställdes resultatet med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat Resultatet identifierades och sorterades in under fyra olika kategorier, vilka utgjorde resultatdelens huvudrubriker. Kategorierna var; erfarenheter av att förändra individuella levnadsvanor, betydelsen av sociala och samhälleliga nätverk, påverkan av levnads- och arbetsförhållanden samt påverkan av allmänna socioekonomiska-, kulturella- och miljörelaterade faktorer. Därefter sorterades resultatet in ytterligare under sammanlagt 10 underkategorier. Slutsats En av slutsatserna i föreliggande studie är att livsstilsförändringar var det mest utmanande inom egenvården. Framförallt var kostvanor det som ansågs som svårast att förändra, vilket dels berodde på suget av ohälsosam mat, dels känslan av utanförskap av att välja annan mat än sällskapet. Vidare har hälso- och sjukvården stor påverkan på patienter med diabetes när det gäller följsamheten på egenvården. Brister i hälso- och sjukvården, vad gäller förståelse kring patienternas kultur eller förutsättningar, kan utgöra hinder för en långsiktigt god egenvård. / Background About ten percent of the world’s population lives with diabetes. Previous research shows that the incidence of the disease tends to increase. Type 2 diabetes is the most common form of diabetes. It is often caused by lifestyle factors and that's why lifestyle changes and subsequent self-care are important parts of the treatment. Thus, there is a need to compile current research to identify patients experiences of self-care.  Aim The purpose of the study was to investigate adult patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The present literature review is non-systematic and is based on 15 scientific articles with a qualitative design. Initially, the articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL. Then, the quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. Finally, the results were analyzed and compiled using integrated data analysis.  Results The results were identified and sorted under four different categories, which formed the main headings of the results section. The categories were; experiences of changing individual lifestyles, the importance of social and societal networks, the impact of living and working conditions and the impact of general socio-economic, cultural and environmental factors. The results were then further sorted into a total of 10 subcategories. Conclusions One of the conclusions of the present study is that lifestyle changes were the most challenging in self-care. Above all, eating habits were considered the most difficult to change, partly due to the desire for unhealthy food, and partly the feeling of exclusion from choosing food other than the company. Furthermore, the healthcare system has a large influence on patients with diabetes in terms of adherence to self-care. Healthcare deficiencies in terms of understanding the patient’s culture or conditions can be obstacles to good long-term self-care.

För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed.  Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet.  Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikationen, där patienten inte känner sig sedd, hörd. Genom denna litteraturstudie var tydligt att akutsjuksköterskans bemötande spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av vården. / To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not feel seen, heard. Through this literature review, it was clear that the emergency nurse's treatment played an important role in the patients' experience of care.

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till / Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care.  Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Bakgrund: Methicillin-resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som utvecklat resistens mot antibiotika. MRSA är ett av sjukvårdens största hygien-relaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Konstateras smittan ska patienten alltid ha isolerings- och barriärvård vilket vanligtvis sker på en infektionsavdelning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva MRSA patienters upplevelser av omhändertagandet inom vården.Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med granskning av studier med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat.Resultat: Litteraturstudiens resultat delas in i fyra kategorier med en underkategori: Att känna skam och skuld med underkategorin att känna sig stigmatiserad, känsla av utanförskap, att känna sig kränkt och bristande kunskap och information. Resultatet visade att MRSA är ett ämne som varken patienter eller personal har mycket kunskap om. Kunskapen och informationen är bristande vilket kan påverka upplevelsen av bemötandet. Patienterna upplevde ett dåligt bemötande vilket hade stor påverkan på deras psykiska mående.Konklusion: Det som framkom i resultatet var att MRSA är ett ämne som kräver fortsatt forskning. Kunskapen om MRSA hos vårdpersonalen var bristfällig och måste utvecklas för att ett gott omhändertagande ska kunna ges och för att smittspridningen ska minskas.Nyckelord: Kunskapsbrist, känslor, MRSA, omhändertagande och upplevelser. / Background: Methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacterium that has developed a resistance to antibiotics. MRSA is one of hospitals greatest hygiene-related problems that are increasing around the world. The infection spreads through both direct and indirect contact. If the infection is detected, the patient should be placed in isolation with barrier care that usually occurs in an infection ward.Purpose: The purpose of this study was to describe MRSA patients' experiences of care within healthcare.Method: A literarture review was conducted of qualitative studies. The databases PubMed and CINAHL was used for literature search. Eleven qualitative papers were reviewed and compiled to a result.Results: The results of the literary review were divided into four categories with one subcategory: to feel shame and guilt with the subcategory to feel stigmatized, too feel like an outsider, to feel violated and lack of knowledge and information. The result showed that MRSA is a topic that neither patient nor staff has a lot of knowledge of. The knowledge and the information were inadequate which could affect the experience of the treatment. The patients were not met with good treatment which had a major impact on their psychological well being.Conclusion: What was found in the result was that MRSA is a topic that is in need of continued research overall. The knowledge of MRSA in healthcare personnel was inadequate and must be increased in order for proper care to be carried out and to reduce the risk of spreading the infection.Keywords: Emotions, experience, healthcare, lack of knowledge, MRSA.

Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women. A range of treatments are offered, all of which have side effects. Previous research has shown that women suffer from various side effects associated with breast cancer treatment. Knowledge of the women's experiences is needed, to provide support and good care. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of side effects caused by breast cancer treatment. Method: This literature-based study was based on qualitative research. Friberg's five-step model was used in the analysis of the study. Eleven articles were analysed. Results: Four themes and eleven subthemes were identified. Themes that emerged were A different body, Different everyday life, Adherence to treatment and The need for knowledge and to be seen. A different body describes bodily-, sexual-, and cognitive changes. Different everyday lifedescribes how the women´s daily lives are limited by the different side effects. Adherence to treatment highlights emotions and how the emotions affected the women´s adherence to breast cancer treatment and The need for knowledge and to be seen describes experiences of lack of information and support. Conclusion: Women experience several challenges during breast cancer treatment. By having a holistic perspective and conducting person centred care, side effects can become more manageable, and women's suffering can be alleviated.

Bakgrund: Den svenska statistiken visar att ungefär 7000 pacemakeroperationer sker per år i Sverige. Det är viktigt att, som sjuksköterska, ge rådgivning och utbildning till patient och närstående före implantationen, vid utskrivning och vid uppföljningarna. För att bedriva en personcentrerad omvårdnad och uppnå en fördjupad kunskap inom vården av patienter med pacemaker krävs en utökad förståelse för patientens upplevelse och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en pacemaker, och deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes, med sökningar i PubMed och i CINAHL. Sökningarna ledde till 12 vetenskapliga originalartiklar, varav 11 artiklar hade en kvantitativ metod och en artikel hade en kvalitativ ansats. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning via Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och därefter gjordes en integrerad dataanalys av artiklarna. Resultat: Den integrerade dataanalys resulterade i två huvudkategorier: Erfarenheter av att leva med pacemaker och Livskvalitet vid pacemaker. Patienter kunde känna en oro över hur bra pacemakern skulle fungera och det framkom att det varierade hur mycket informerade patienterna var. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades för de flesta personerna ett år efter pacemakerimplantationen. Resultatet visade även att faktorer som påverkar livskvaliteten var bland annat kön, ålder, graden av information och om de gick på uppföljningarna. Slutsats: Denna studie visade att patienter kan ha olika upplevelser efter en pacemakerimplantation, både positiva och negativa. Dessutom framkom att patienter kan känna att de och deras närstående skulle behöva mer information om pacemakern. Med ökad kunskap om patienternas upplevelse och med förbättrad och ökad patient- och familjeutbildning skulle oro kunna reduceras och patienters livskvalitet och upplevelse skulle kunna förbättras. / Background: The Swedish statistics show that approximately 7,000 pacemaker surgeries take place yearly in Sweden. It is important, as a nurse, to provide counseling and education to the patient and relatives before the implantation, upon discharge and during the follow-ups. To conduct person-centred care and achieve in-depth knowledge of the care of patients with a pacemaker, an expanded understanding of the patient's experience and quality of life is required. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with a pacemaker, and their healthrelated quality of life. Method: A non-systematic literature review was done, with searches in PubMed and in CINAHL. The searches led to 12 original scientific articles, of which 11 articles had a quantitative method and one article had a qualitative approach. The articles underwent a quality-review through Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, and then an integrated data-analysis of the articles was made. Results: The integrated data analysis resulted in two main categories: Experiences of living with a pacemaker and Quality of life with a pacemaker. Patients could feel a concern about how well the pacemaker would work and it appeared that it varied how much informed patients were. The health-related quality of life improved for most people one year after pacemaker implantation. The results also showed that factors affecting the quality of life included gender, age, level of information and whether they went for follow-up. Conclusions: This study showed that patients can have different experiences after a pacemaker implantation, both positive and negative. In addition, it emerged that patients may feel that they and their relatives need more information about the pacemaker. With increased knowledge about the patients' experience and with improved and increased patient- and family-education, anxiety could be reduced, and the patients' quality of life and experience could be improved.

Background: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously.  Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care.  Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.  Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff.  Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experience

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.