Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett expanderande samhällsproblem som ställer många krav på vården och individen. Upplevelserna i vårdmötet kan vara både positiva och negativa beroende på vårdpersonalens bemötande som influeras av stigmatisering. Dessa upplevelser kan leda till självstigmatisering hos patienterna som sedan kan påverka deras vilja att söka vård. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori används som referensram i denna litteraturöversikt.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde påverka patienters upplevelse av vården.    Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed användes. I resultatet användes tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades med stöd av ett formulär från SBU.  Resultat: Resultatet beskrev hur stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom inom vården, vilket påverkade patientens upplevelse av vården och gav upphov till självstigmatisering. Det förekom en tydlig maktskillnad mellan patient och vårdpersonal vilket förstärkte känslan av maktlöshet hos deltagande patienter. De kunde känna sig förminskade, kontrollerade och beskrev diskriminerande upplevelser. Vårdpersonalen undanhöll information och struntade i deras rätt till självbestämmande, vilket ökade känslan av rädsla och hjälplöshet. Patienterna uttryckte även att personalen saknade förmågan att visa empati genom att de var avståndstagande och känslokalla.  Slutsats: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa inom vården kunde påverka patientens självbild och mående. Diskriminering i form av dehumanisering, icke-personcentrerad vård och förminskande beskrevs. Upplevelsen av stigmatisering kunde hindra patienter från att söka vård och leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. För att förbättra patientens upplevelse av vården behöver vårdpersonal få utbildning i ämnet och utveckla förmågan till självreflektion i sitt möte med patienten. / Background: Mental illness is an expanding problem in society creating many demands on healthcare and the individual. Experienced encounters with healthcare are both positive and negative depending on the healthcare personnel’s treatment which is influenced by stigmatisation. These experiences can lead to patients’ self-stigmatisation and affect their will to seek care. The theoretical reference frame for this literature overview is Hildegard Peplau's nursing theory. Aim: The aim of this literature overview was to describe how stigmatisation of mental illness could affect patients’ experience of healthcare.     Method: Literature overview with qualitative approach. The databases CINAHL, PsycInfo and PubMed were used. Ten qualitative articles were included in the result. The quality of the articles was reviewed according to a form from SBU.  Results: The results described the stigmatisation of people with mental illness, which affected patients’ experience of care and generated self-stigmatisation. A power imbalance between patients and health personnel was shown, which reinforced a feeling of powerlessness among the participants. They felt diminished, controlled, and discriminated. The health staff withheld information and ignored their right to self-determination which increased feelings of fear and helplessness. The patients also expressed that the personnel lacked empathy since they were renunciative and emotionally distant.  Conclusion: Health care’s stigmatisation of patients with mental illness could affect their self-perception and wellbeing. Discrimination by dehumanisation, lack of patient centred care and diminishing were described. Experiences of stigmatisation could discourage care-seeking and cause severe health consequences. To improve the patient’s experience the healthcare personnel need more knowledge and an opportunity to develop their self-reflection in patient meetings.

Akutsjukvården syftar till att hjälpa patienter som drabbas av akut ohälsa. Dyspné är en subjektiv känsla av lufthunger eller andnöd och det är individuellt hur en patient upplever detta. Patienter som drabbas av akut dyspné är ofta behov av akutsjukvård för att få hjälp med att underlätta andningsproblemen. Att uppskatta och förstå patienters upplevelse av akut dyspné kan vara utmanande. Patienter med akut dyspné befinner sig i en komplex situation med behov av att bemötas av en god personcentrerad vård där patientens upplevelse och erfarenheter sätts i centrum för vården. Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av akut dyspné. Metoden i denna studie är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteratursökningen genomfördes i elektroniska databaserna PubMed och CINAHL där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades med Caldwells bedömningsmall. De analyserades och granskades med en integrerad analysmetod. Resultatet visar två huvudteman och sju underteman. Patienter beskriver känslor som rädsla, ångest och panik vid akut dyspné. Förutom den subjektiva upplevelsen av akut dyspné beskrivs även upplevelsen av sjukvården vid insjuknande. Upplevelserna och bemötandet av vårdpersonal tyder på brister i den personcentrerade vården där patienterna uttrycker att de inte fick tillräckligt med information och stöd i sitt hälsotillstånd. Trots detta förekom positiva upplevelser där patienter kände tillit till sjukvården trots den skrämmande situation de befann sig i. Utifrån denna litteraturöversikt kan slutsatsen dras att akut dyspné orsakar både fysiskt och psykiskt lidande för patienten. Vårdpersonal måste arbeta med att bygga upp förtroendet och bemötande för att kunna hjälpa patienter som drabbas av akut dyspné. Genom detta kan patienters negativa känslor och upplevelser lindras och genom detta optimeras omhändertagandet av dessa patienter. / Emergency care aims to help patients suffering from acute illness. Dyspnea is a subjective feeling of shortness of breath and how it is experienced differ between persons. Patients suffering from acute dyspnea often need emergency medical care to get help alleviate breathing problems. Estimating and understanding patients' experiences of acute dyspnea can be challenging. Patients with acute dyspnea are in a complex situation and in need of personcentered care where the patient's experiences are taken into account. The aim was to present adult patient's experience of acute dyspnea. The method in this study is a literature review with a systematic approach. The literature search was performed in the electronic databases PubMed and CINAHL, where a total of 15 scientific articles were selected. The articles were quality reviewed with Caldwell's article evaluation template. They were analyzed and examined with an integrated analysis method. Two main themes and seven sub-themes were identified. Patients describe emotions such as fear, anxiety and panic during acute dyspnea. In addition to the subjective experience of acute dyspnea, the experience of healthcare in the event of illness is described. The experiences and the treatment by care staff indicate shortcomings in the person-centered care where the patients express that they did not receive enough information or support regarding their condition. However, there were positive experiences where patients felt confidence in healthcare despite the frightening situation they were in. Based on this literature review, it can be concluded that acute dyspnea causes both physical and mental suffering for the patient. Healthcare professionals must work to build trust in order to help patients suffering from acute dyspnea. By this, patients' negative feelings and experiences can be alleviated, and the care of these patients can be optimized.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i världen. En snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan reducera vävnadsskador i hjärtat och minska risker för komplikationer i efterförloppet. Det är därför viktigt att kunna känna igen symtom och tidigt söka hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt prehospitalt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton kvalitativa artiklar inkluderas i studien. Resultat: Tre teman samt sju subteman uppstod your analysen: (1) Symtomförlopp: från osäkerhet till övertygelse med efterföljande subtema: Smärtans karaktär, (2) Faktorer som bidrar till försening av vård, med subteman: Förnekelse, Okunskap, Tillskriva symtom ofarliga orsaker samt Strida mot smärtan på egen hand (3) När hela ens existens påverkas med följande subteman: Smärtans påverkan på det dagliga livet samt Dödsångest och rädsla. Resultatet visade att patienterna upplevde en mängd olika symtom vid hjärtinfarkt. Dessa symtom förekom i olika variationer, allt från stark och tydlig smärta i bröstet till svårtolkade symtom ifrån hela kroppen. Resultatet visade även att patienternas tidigare kunskap om hjärtinfarkt är bristfällig och försenar uppsökande av vård. Den religiösa tron har stor betydelse beträffande synen på sjukdomen och döden. Slutsats: Resultatet visade att det är en mångfacetterad symtomupplevelse. Hur dessa tolkas och reageras på av patienten var avgörande för deras beslut om när vård skulle sökas. Det visar också på vikten av att allmänheten besitter kunskap om tidiga varningssignaler för hjärtinfarkt, för att kunna agera snabbt och kontakta larmcentralen. / Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna globalt. Snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan minska hjärtvävnadsskador och risker för framtida komplikationer. Det är därför viktigt att känna igen symtom och söka hjälp tidigt. Avsikt: Illustrera patientens erfarenhet av hjärtinfarkt symtom i prehospital kontext. Metod: En systematisk genomgång genomfördes i databaser pubmed och CINAHL. Sexton artiklar med kvalitativ design valdes ut. Resultat: Tre teman och sju subthemes uppstod från analysen: (1) Sekvens av symtom: från osäkerhet till övertygelse, med subthemes: Smärtans natur (2) Faktorer som bidrar till fördröjd vård, med subthemes: Denial, Ignorance, Attribut symptom till ofarliga orsaker och Bekämpa smärtan på egen hand (3) När hela existensen påverkas med subthemes: Smärtans inverkan på det dagliga livet och dödens ångest och rädsla. Resultaten visade att patienter kan uppleva en mängd olika symtom under en hjärtinfarkt, som uppstår allt från stark och tydlig bröstsmärta till svårtolkade symtom från hela kroppen. Resultaten visar också att patienternas tidigare kunskaper om hjärtinfarkt är bristfälliga och förseningar i vårdsökandet. Religiös tro är av stor betydelse för synen på sjukdom och död. Slutsats: Resultatet visar att den mångfacetterade symptomupplevelsen, tillsammans med patienternas olika tolkningar och reaktioner, var avgörande för när man bestämde sig för att söka vård. Det är därför viktigt att allmänheten känner igen varningssignaler om hjärtinfarkter tidigt för att agera snabbt och kontakta akutsjukvårdscentralen.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Smärta är en vanlig upplevelse bland patienter med svårläkta sår. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och består av ett antal olika komponenter som kan behandlas för att lindra upplevelsen av smärta. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av svårläkta sår och till en av huvuduppgifterna hör att lindra patienternas smärtupplevelser och lidande. En förutsättning för detta är att öka patienters och vårdpersonalens kunskap gällande sårens och smärtans etiologi, men även genom att vårdpersonalen utökar förståelsen för patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden med smärta och svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av smärta vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 inkluderade studier inhämtade från år 2011 till år 2021 i databaserna Pubmed och CINAHL. Databearbetningen av studiernas resultat utfördes genom en integrerad analysmetod som kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat I resultatet presenterades tre olika huvudkategorier, vilka på olika sätt speglade patienters upplevelser av svårläkta sår och smärta. Resultatet i kategori ett beskrev hur patienterna upplevt smärtans karaktär och ursprung, smärta i samband med omvårdnad och smärtlindringen. Vidare i kategori två framkom hur smärtan och såret påverkade livet med nedsatt energi, försämrad ekonomi samt stor inverkan på det psykiska och sociala livet. Kategori tre beskrev patienternas upplevelser av vårdpersonalens betydelse gällande bemötande och förtroende samt vårdpersonalens kompetens. Slutsats Genom personcentrerad omvårdnad lyfts partnerskap, patientberättelse och dokumentation som avgörande för en gynnsam omvårdnadsprocess. Patientens delaktighet främjar även patientens förståelse för livsstilsfaktorer som kan påverka läkandeprocessen positivt. Den totala smärtupplevelsen kan lindras och en ökad livskvalitet kan uppnås genom att vårda patienten utifrån ett helhetsperspektiv. / ABSTRACT Background Pain is a common experience among patients with chronic wounds. Pain is an individual and subjective experience and consists of a number of different components that can be treated to alleviate the experience of pain. The nurse has an important role in the care of chronic wounds and one of the main tasks is to alleviate patients' pain experiences and suffering. A prerequisite for this is to increase patients and care staff's knowledge regarding the etiology of wounds and pain, but also by the care staff increasing their understanding of patients' experiences and experiences of nursing chronic wounds with pain. Aim The aim of this study was to describe patients´ experiences of pain with chronic wounds. Method A non-systematic literature review with 17 included studies obtained from 2011 to 2021 in the databases Pubmed and CINAHL. The data processing of the study results was performed using an integrated data analysis method and quality checked according to Sophiahemmet University's assessment data. Results The results presented three different main categories which in different ways reflected patients' experiences of chronic wounds and pain. The results in category one described how the patients experienced pain by nature and in connection with nursing and how the pain relief was experienced. Furthermore, in category two, it emerged how the pain and the wound affected life with reduced energy, deteriorating finances and a major impact on mental and social life. Category three described the patients experiences of the care staff's importance regarding treatment and trust as well as the care staff's competence. Conclusions Person-centered care, partnership, patient reporting and documentation are highlighted as crucial for a favorable nursing process. The patient's participation also promotes the patient's understanding of lifestyle factors that can positively affect the healing process. The total pain experience can be relieved, and an increased quality of life can be achieved by caring for the patient from a holistic perspective.

Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Bakgrund: Vid större trauma som kan vara livshotande så kopplas traumateam in. Detta kan innebära många specialiteter som arbetar parallellt med varandra för en snabb handläggning av livshotande skador. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta patientens fysiska behov men framför allt känslomässiga behov. Att vara med om trauma kan ge långvariga konsekvenser både fysiskt och psykiskt. Syfte: Att beskriva patientersupplevelser av traumaomhändertagande på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt där resultatet grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Vid traumaomhändertagande kan flertalet specialiteter ingå, vilket kan vara skrämmande för patienten. Kommunikationen hade en betydande roll för patientens upplevelse, där det fanns en delad upplevelse som var både positiv och negativ. Trygghet för patienten skapades vid ett lugnt bemötande där vårdpersonalen var omhändertagande och respekterande. Slutsats: Komplexa vårdsituationer vid traumaomhändertagande och individuella behov ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonal där bemötande och kommunikation är en central del av patientens upplevelse. / Traumas are life threatening in which a trauma team is involved. This can include many specialities working parallel with each other to work fast on life threatening injuries. The nurse has an important role in meeting the patients physical need but most  of all the emotional needs. Being involved in trauma can result in long-lasting consequences both physically and mentally. Aim: To describe patient ́s experiences of trauma care in emergency departments. Method: A litterature review where the result is based on eight scientific articles that were identified on PubMed and CINAHL. Results: In trauma care there can be several specialities that can be frightening for the patient. Communication had a meaningful role for the patient ́s experience but there was a divide in the experience that was both positive and negative. Safety for patients was created when the healthcare professionals were calm, caring and respectful. Conclusions: Complex care situations and individual needs sets a high demand on healthcare professionals where treatment and communication are a central part of patients experience.

Introduktion: Samhället blir allt mer mångkulturellt och det ställer särskilda krav på hälso- och sjukvården. Mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med invandrarbakgrund innebär olika utmaningar för båda parterna. För detta krävs en mångkulturell sjukvårdsmiljö och hälso- och sjukvårdspersonal med transkulturell kompetens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienter med invandrarbakgrunds upplevelser av hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deskriptiv design där tio studier har analyserats. Resultat: Språkbarriärer bidrog till sämre upplevelser för patienter inom hälso- och sjukvården. Olika försök att överkomma språkbarriärer ledde till en bättre upplevelse av hälso- och sjukvården. Patienter upplevde sig sämre behandlade i mötet med hälso- och sjukvård relaterat till sin kulturella bakgrund. Detta kunde bero på otillräcklig empati eller olika former av diskriminering. Hänsyn till patientens kultur upplevdes som något positivt och bidrog till en bättre upplevelse av hälso- och sjukvård. Patienter beskrev brist på information som ett hinder i mötet med hälso- och sjukvård. Positiva upplevelser var kopplat till att känna sig välinformerad. Slutsats: Denna studie belyser olika faktorer som kan påverka positiva och negativa upplevelser av hälso- och sjukvård. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av hälso- och sjukvård då det är en indikator på vårdkvalitet. När hälso- och sjukvårdspersonal reflekterar över dessa faktorer kan de utveckla sitt arbete för att bedriva en transkulturell omvårdnad av hög kvalite. / Introduction: Society is becoming increasingly multicultural and this sets several demands on health care. The encounter between healthcare professionals and patients with an immigrant background poses different challenges for both parties. This requires a multicultural healthcare environment and healthcare professionals with transcultural skills. Aim: The purpose of the study is to investigate patients with an immigrant background experiences of health care.Method: A qualitative literature review with descriptive design where ten studies have been analysed. Results: Language barriers contributed to poorer experiences for patients in contact with health care. Various attempts to overcome language barriers led to a better experience of health care. Patients felt worse treated in the encounter with health care associated with their cultural background. This could be due to insufficient empathy or various forms of discrimination. Consideration of the patient's culture was perceived as something positive and contributed to a better experience of health care. Patients described the lack of information as an obstacle in the encounter with health care. Positive experiences were linked to feeling well-informed. Conclusion: This study highlights various factors that can affect positive and negative experiences of health care. It is important to understand patients' experiences of health care as it is an indicator of the quality of care. When health care professionals reflect on these factors, they can develop their work to provide high-quality transcultural care.

Introduktion: Ungefär fem procent av Sveriges befolkning drabbas av någon typ av sällsynt sjukdom, trots detta finns det stora kunskapsluckor i hur patienter med sällsynta sjukdomar upplever vården. Fyra patientgrupper med olika sällsynta sjukdomar valdes ut för detta arbete, amyotrofisk lateralskleros, Ehlers-Danlos syndrom, Huntingtons sjukdom och multipel skleros. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av hinder och möjligheter till god vård för patienter med amyotrofisk lateralskleros (ALS), Ehlers-Danlos syndrom (EDS), Huntingtons sjukdom (HD) och multipel skleros (MS). Metod: En litteraturöversikt med tre artiklar per sjukdom som hade fokus på patientperspektivet inkluderades. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.   Resultat: Två huvudteman identifierades. Dessa var möjligheter och hinder till god vård. Möjligheter innefattar stöd vid diagnossamtal samt vårdpersonalens ansvar för samordning och personcentrerad vård. Hinder innefattade vårdpersonalens bristande kunskapsnivå, negativt bemötande inom vården, förlust av kontroll samt bristfällig och osäker vård. Slutsats: Examensarbetets resultat visar att patienter med amyotrofisk lateralskleros, Ehlers-Danlos syndrom, Huntingtons sjukdom och multipel skleros upplever möjligheter och hinder till god vård i mötet med vården där resultatet visar fler hinder till god vård än möjligheter. Det som upplevs vara en möjlighet till god vård för patienten ska kunna förstärkas inom vården och det som upplevs vara ett hinder till god vård för patienten ska kunna minimeras, allt detta med patientens behov centrum. / Introduction: Approximately five percent of Sweden’s population suffer from some type of rare disease, despite this, there are large knowledge gaps in how patients with rare diseases experience care. Four patient groups with different rare diseases were selected for this work, amyotrophic lateral sclerosis, Ehlers-Danlos syndrome, Huntington's disease, and multiple sclerosis. Objective: The aim was to investigate experiences of obstacles and opportunities for good care for patients with amyotrophic lateral sclerosis (ALS), Ehlers-Danlos syndrome (EDS), Huntington's disease (HD), and multiple sclerosis (MS). Method: A literature review with three articles per disease that focused on the patient perspective was included. All articles are quality reviewed and analyzed. Results: Two main themes were identified. These were opportunities and obstacles for good care. Opportunities included support during diagnostic calls and the healthcare worker’s responsibility for coordination and person-centered care. Obstacles included the healthcare worker’s lack of knowledge, negative treatment in care, loss of control, and inadequate and unsafe care. Conclusion: The result of the thesis shows that patients with multiple sclerosis, Ehlers-Danlos syndrome, amyotrophic lateral sclerosis, or Huntington’s disease experience opportunities and obstacles for good care in the encounter with healthcare where obstacles to good care were experienced to a greater extent according to the results. What was perceived as an opportunity for good care for the patient must be strengthened in healthcare and what was perceived as an obstacle to good care for the patient must be minimized, all this with the patient in mind.

Introduktion: Magnetisk resonastomografi (MR) är en teknik som blivit alltmer vanligt inom medicinsk diagnostik. Trots att MR-tekniken är icke-invasiv undersökningmetod kan MR-undersökningen orsaka rädsla, oro och klaustrofobi hos patienter. Detta kräver extra resurser som exempelvis sedering och i vissa fall anestesi, vilket kan leda till att patienten behöver längre vårdtid och därmed ökande kostnader. Röntgensjuksköterska behöver kunskap om andra åtgärder än sedering. Syfte: Att belysa alternativa åtgärder som kan minska den vuxna patientens behov av sedering i samband med magnetkameraundersökningar. Metod: Studien som genomförts är en allmän litteraturöversikt där artiklar har hämtats från databaser. I studien ingår både kvantitativa och kvalitativa artiklar som i sin tur har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån syftet. Resultat: Resultatet som helhet visade att det finns olika åtgärder i samband med MR tillexempel tydlig kommunikation, bra bemötande, information i form av videolänk, telefonsamtal, Virtual Reality (VR), patientutbildning, självhypnos och Magnetkamerans utformning i form av MR kort-tunnel, tunnelhåldiametrar 70-centimeter, MR öppenskanner, MR skannermiljön. Slutsats: De metoder som framkom i resultaten kan vara till stor nytta för röntgensjuksköterskor att få en större förståelse för hur det hjälper patienten som är orolig och har klaustrofobi för att få en bättre upplevelse av MRundersökningen. Det är viktigt att röntgensjuksköterskan är kompetent, respektfull, lyhörd och empatisk som kan ge en god och säker vårdmiljö.

Bakgrund   Huvuduppdraget för akutmottagningar är att ta emot och stabilisera patienter som är i behov av omedelbart medicinskt omhändertagande. Patienter förväntar sig en snabb process med korta genomströmningstider och ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården och att den ska vara tillgänglig när behovet för vård uppstår (Region Stockholm, 2013). De utmaningar som finns på akutmottagningar såsom väntetider, resursbrister och kontinuitet resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med verkligheten som råder på en akutmottagning. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta patienter på ett så bra sätt som möjligt är det därför av vikt att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters upplevelse av besök på akutmottagning. Syfte Syfte var att undersöka patienters upplevelse av besök på akutmottagning. Metod  För att svara på syftet användes en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar publicerade 2012-2022. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt genomfördes manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades för att sammanställas i fyra huvudkategorier: upplevelse av vårdbehov, att vara patient, mötet med vårdpersonalen och upplevelse av väntan och prioriteringssystem.  Resultat Utifrån huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelse av besök på akutmottagning beskrivs. Patienters anledning till att uppsöka akutmottagning, patientens upplevelse att få uppmärksamhet och bli respekterad, patientens förtroende för vårdpersonalen, bristande kommunikation och information, patientens upplevelse av delaktighet, långa väntetider och känslan av att bli bortglömd. Slutsats Resultatet visade på både positiva och negativa upplevelser, men majoriteten var negativa. Ur ett patientperspektiv visade resultatet på att kommunikation och information viktiga parametrar. Genom att informera patienten vid triageringen och förbereda inför väntetiden bidrar det patientens upplevelse av bemötande ökar och bidrar även till ökad tillfredsställelse. Resultatet påvisade även att patienternas upplevelse förbättrades när vårdpersonalen lyssnade aktivt, gjorde patienterna delaktiga i vården och visade respekt för patienternas integritet. Upplevelsen kan därmed förbättras genom att vårdpersonalen använder sig av relativt enkla insatser för att öka patienternas tillfredsställelse av besök på akutmottagningen. / Background The primary designated responsibility for emergency departments (ED) is to receive and stabilize patients who are in need of immediate medical care. The expectation of the patient is a fast process with short throughput times and they place ever higher demands on healthcare and that it should be available when the need for care arises. The typical challenges that exist in ED, such as waiting times, lack of resources and continuity, often result in the expectation of the patient not being in line with the prevailing reality in an ED. In order for the care staff to be able to treat patients in the best possible way, it is therefore important to describe the factors that affect the experience of patient visits to the ED. Aim The purpose was to investigate the experience of patient visits to the emergency department. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review based on 19 scientific articles published in 2012-2022 was used. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases, and manual searches were performed. The articles were quality reviewed and the content was analyzed and compiled into four main categories: experience of care needs, being a patient, meeting with care staff and experience of waiting and prioritization systems. Results Based on the main categories, sex subcategories were created, in which the patient experiences of visits to the emergency department are described. The patient's reason for seeking emergency care, the patient's experience of receiving attention and being respected, the patient's trust in the care staff, lack of communication and information, the patient's experience of participation, long waiting times and the feeling of being forgotten. Conclusions The results showed both positive and negative experiences, but the majority were negative. From a patient perspective, the results showed that communication and information are important parameters. By informing the patient during the triage and preparing for the waiting time, it contributes to the patient experience of the overall treatment and also contributes to increased satisfaction. The results also showed that the patient experience improved when the care staff listened actively, made the patient involved in the care and showed respect for patient integrity. The experience can thus be improved by the care staff using relatively simple measures to increase patient satisfaction with visits to the emergency department.